EN VERLDSOMSEGLING), skildrad 1 bref af H. J. ANDERSSOZ. ELFTE BREFVET. Capstaden (Goda Hoppsudden) d. 9 April 1853 Innehäll: Drag af öns historia — Skiftande vä oden — Tung beskattning — Religion — Dyrhe — Handel — Anti-engelsk sinnesstämaing — Slaj veriets upphäfvande — Klimat — Orkaner — Afsegling — Sigte åf Bourbon — Ankomst til Goda Hoppsudden, Nu till slut några Korta anteckningar om ön: historiska och sociala förhållanden. Sedan Ma scarenhas upptäckt Bourbon, fann han äfver Mauritius, som han kallade Ceme. Der var dä obebodd, och Portugiserna grundlade der ingen koloni. MHolländarne togo den sedermera i besittning 1664, och gåfvo den namnet Mauritius efter Moritz, deras frihets grundläggare. De öfvergåfvo den likväl 1712, hvarpå fransmännen besatte ön 1722, omkristnade den till Isle de France, men afträdde den efter ockupationen 13!0 formligen till engelsmännen i freden 1814, Fransmännen hade här 32 guvernörer från 1722 till 1810. Brittiska guvernörer hafva varit till antalet 20; den närvarande är James Macaulay Higginson, som jemte militärkommendanten, generalmajor Sutherland, utgör öns öfverhet. Mauritius är indelad i 8 distrikter och ägde i slatet af 1851 en befolkning af 183,506 själar. Dess styrelse utgöres af den nämnde guvernören och militärkommendanten jemte ett exekutift råd af 7 ledamöter. Ett legislatift råd finnes dessutom af 8 embetsmän och I andra ledamöter; hvarförutan i Port Louis har blifvit inrättadt ett municipalråd. För öfrigt håller England öfver ön en verklig här af embetsmän under allehanda benämningar; 1000 man militär äro ock här förlagda. Oaktadt de betydliga utgifterna till alla dessa frätare af det lilla bördiga landets märg och must, ) skördar moderlandet härifrån dock en inkomst ) Se AV B. N:o 135, 138, 141, 143 oeh 144,