EN VERLDSOMSEGLING),
skildrad 1 bref af H. J. ANDERSSOZ.
ELFTE BREFVET.
Capstaden (Goda Hoppsudden) d. 9 April 1853
Innehäll: Drag af öns historia — Skiftande vä
oden — Tung beskattning — Religion — Dyrhe
— Handel — Anti-engelsk sinnesstämaing — Slaj
veriets upphäfvande — Klimat — Orkaner —
Afsegling — Sigte åf Bourbon — Ankomst til
Goda Hoppsudden,
Nu till slut några Korta anteckningar om ön:
historiska och sociala förhållanden. Sedan Ma
scarenhas upptäckt Bourbon, fann han äfver
Mauritius, som han kallade Ceme. Der
var dä obebodd, och Portugiserna grundlade
der ingen koloni. MHolländarne togo den se-
dermera i besittning 1664, och gåfvo den
namnet Mauritius efter Moritz, deras frihets
grundläggare. De öfvergåfvo den likväl 1712,
hvarpå fransmännen besatte ön 1722, omkrist-
nade den till Isle de France, men afträdde
den efter ockupationen 13!0 formligen till
engelsmännen i freden 1814, Fransmännen
hade här 32 guvernörer från 1722 till 1810.
Brittiska guvernörer hafva varit till antalet 20;
den närvarande är James Macaulay Higginson,
som jemte militärkommendanten, generalmajor
Sutherland, utgör öns öfverhet.
Mauritius är indelad i 8 distrikter och ägde
i slatet af 1851 en befolkning af 183,506 sjä-
lar. Dess styrelse utgöres af den nämnde
guvernören och militärkommendanten jemte
ett exekutift råd af 7 ledamöter. Ett legisla-
tift råd finnes dessutom af 8 embetsmän och
I andra ledamöter; hvarförutan i Port Louis
har blifvit inrättadt ett municipalråd. För öf-
rigt håller England öfver ön en verklig här
af embetsmän under allehanda benämningar;
1000 man militär äro ock här förlagda. Oak-
tadt de betydliga utgifterna till alla dessa frä-
tare af det lilla bördiga landets märg och must, )
skördar moderlandet härifrån dock en inkomst
) Se AV B. N:o 135, 138, 141, 143 oeh 144,