Article Image
FE USS USA TTT 4. H. ————R Religionsfrihetsmötet. (Slut fr. thorsdagsbl.) Oråföranden mag. Siljeström lemnade derpå, efte till honom ställd uppmaning, en framställning i af seende på de religiösa förhållandena i Amerika. Hal fästade dervid särdeles sin uppmärksamhet vid de s k. Noncorfessors, öfver hvilkas stora antal man nyli gen hos oss slagit allarm, i den tanken att derme förstodes idel okristna och antireligiösa menniskor Men detta innebär ett fullständigt misstag. Med de ras motsats Confessors förstär man nemligen endas de varmaste kyrkliga bekännarne, nästan motsvarand hvad man här i landet kallar läsares. Man mi emellertid i afseende på de religiösa förhållandena vä särskilja mellan de äldre och de yngre staterna. staten Massachusets fanns är 1850 omkring en millio menniskor med 1500 kyrkor och prester, hvari likvä voro inberäknade ett mindre antal qväkaresamfund. On nu blott !, af dessa vore confessors, så skulle 2 å 300,00( personer underhälla 1500 prester; och räknar man di i medeltal 5 personer på hvart hushäll, så skulle hvarj prest underhällas af 30 husfäder. Då man nu vet att folket icke är rikt och att kyrkorna äro ansenliga är det ieke möjligt att förhällandet är sädant; anta let af confessors är betydligt större, eller ock bidrag nonconfessors till kyrkornas underhåll. Detta bekräf. tas äfven af sir Charles Lyell i hans 1849 utgifna andra resa i Nordamerika. Han säger, att dä har hörde att !,, af Nya Englands befolkning vore Non fessors, förundrade han sig häröiver och trodde, ati dessa vore deister eller personer utan all religion; han fann emellertid att dessa personer i allmänhe vore icke antireligiösa, utan latitudinarier i ordets bättre mening; de anse det likgiltigt till hvilken a! en del sekters kyrkor de begifra sig för at höra Guds ord, och fästa sig icke mycket vid de confessionella skiljepunkterna; hvilket icke är sä besyn nerligt, då man besinnar, att skillnaden mellan dessa sekter ofta är obetydlig och längt mindre än t. ex. mellan den högkyrkliga och den evangeliska riktninsen inom den engelska episkopalkyrkan. De gä emellertid i kyrkorna och bidraga äfven genom frivilliga afgifter rikligen till deras underhåll. Oftast utmärker nonconfessor en iekekommunikant, hvarvid man bör erinra sig, att ordet kommunikant der innebär längt mera än här, emedan det strider mot folksed och öfvertygelse att begå nattvarden, utan att man dertill känner den djupaste och innerligaste kallelse. Lyell talade vid en ung och säsom det syntes religiöst bil dad man och frägade honom, huru det komme till att han vore nonconfessor eller ickekommunikant, och ban svarade: ja, det är illa, men det är svärt att vid mina är afsäga sig alla nöjen och förströelser. I vestern är naturligtvis antalet af noncontessors och äfven af antireligiösa menniskor större. Hit strömma nemligen emigranter ifrän alla verldens kanter; största delen af dessa äro i torftiga omständigheter och sakna alla medel till den religiösa kultens upprätthällande; de första ären mäste de uteslutande använda för att betrygga sin existens, men dä de materiella behofven äro nägot betryggade, begynna äfven de andliga göra sig gällande; man kan i allmänhet säga, att den otro som finnes i Nordamerika är en från Europa importerad artikel, liksom en mängd annat ondt och bedröfligt. Det finnes intet land der så mycken konservatism finnes som i Nordamerika; den verklige nordamerikanen är i allmänhet konservativ i ordets bästa mening; han ifrar för samhällets beständ genom iakttagande af lagar och ordning; den invandrande europeen deremot är mera radikal; han anser sig vid ankomsten till Amerika näsian ha kommit till ett laglöst land och fä företaga hvad han behagar. Det finnes ingen annan stat i verlden, som icke skulle duka under vid att mottaga dylika massor af okunnighet, rähet och elände. Men Nordamerika har resuiser för att möta och neutralisera detta onda, förnämligast vti det varma religiösa lif, som der råder. Storartadt är det missionsarbete, som genom enskilda sällskapers nit och uppoffringar bedrifves i vestern, och stort är fältet för denna verksamhet. Man har klagat öfver splittringen i en mängd sekter, men just genom denna splittring eggas de särskilda kyrkosamfunden till ett lif och en verksamhet, hvarom man här knappt kan göra sig en aning. De som der äro religiösa äro det på fullt allvar, och derföre äro de, ehuru minoritet, starka nog att taga tyglarne och styra hela den allmänna opinionen, att trycka en kristlig prägel på lagar, förhällanden, seder och umgängeslif. Man har otaliga bevis pä denna den religiösa andans makt i samhället, dä den t. ex. i en stad, så industriös och med en sä blandad befolkning som Newyork, ieke genom lagbud, utan blott och bart genom den allmänna opinionens makt hindrar sjelfva omnibusarne att göra sina turer på söndagen. Oaktadt i Amerika funnes mänga religiösa och andra partier, så hade talaren der dock icke funnit nägra medlemmar af det parti, som Thorild benämnt grinare, d. v. s. sådana som tro på intet oeh intressera sig för intet, men anse sig kunna nedgöra alla allvarliga sträfvanden genom ett hän eller någon dum speglosa eller ordlek. Här i landet tror sig mängen ha expedierat nykterhetssaken genom att kalla supen för en Wieselgrenare eller en inre missionär,. Nägonting dylikt händer aldrig i England eller Amerika; man är der i allmänhet icke skonsam mot sina motståndare; men på det sättet af-. färdar man aldrig sädana frägor. Talaren hade un. der hela sitt vistande i Amerika ieke hört det ringa ste ord, som kunde häntyda derpå, att religionsfriheten skulle på nägot sätt vara skadlig för samhället. Tvärtom hade sjelfva skolväsendet isednare tider blifvit alldeles frigjordt frän kyrkan och presterskapet, bvilket högligen gillas af alla kyrkosamfund, utom mähända katolikerna. Kan nu folkundervisningen utan biträde af kyrkan stiga till en sådan höjd, som den gjort i Nordamerika, huru längt mindre skadligt bör då religionsfriheten inverka på de samhällsangelägenheter, som med det kyrkliga stå i ännu mindre samband saker, som frän det kyrkliga området äro ännu mera;

25 juni 1853, sida 3

Thumbnail