FE USS USA TTT
4. H.
————R
Religionsfrihetsmötet.
(Slut fr. thorsdagsbl.)
Oråföranden mag. Siljeström lemnade derpå, efte
till honom ställd uppmaning, en framställning i af
seende på de religiösa förhållandena i Amerika. Hal
fästade dervid särdeles sin uppmärksamhet vid de s
k. Noncorfessors, öfver hvilkas stora antal man nyli
gen hos oss slagit allarm, i den tanken att derme
förstodes idel okristna och antireligiösa menniskor
Men detta innebär ett fullständigt misstag. Med de
ras motsats Confessors förstär man nemligen endas
de varmaste kyrkliga bekännarne, nästan motsvarand
hvad man här i landet kallar läsares. Man mi
emellertid i afseende på de religiösa förhållandena vä
särskilja mellan de äldre och de yngre staterna.
staten Massachusets fanns är 1850 omkring en millio
menniskor med 1500 kyrkor och prester, hvari likvä
voro inberäknade ett mindre antal qväkaresamfund. On
nu blott !, af dessa vore confessors, så skulle 2 å 300,00(
personer underhälla 1500 prester; och räknar man di
i medeltal 5 personer på hvart hushäll, så skulle hvarj
prest underhällas af 30 husfäder. Då man nu vet
att folket icke är rikt och att kyrkorna äro ansenliga
är det ieke möjligt att förhällandet är sädant; anta
let af confessors är betydligt större, eller ock bidrag
nonconfessors till kyrkornas underhåll. - Detta bekräf.
tas äfven af sir Charles Lyell i hans 1849 utgifna
andra resa i Nordamerika. Han säger, att dä har
hörde att !,, af Nya Englands befolkning vore Non
fessors, förundrade han sig häröiver och trodde, ati
dessa vore deister eller personer utan all religion;
han fann emellertid att dessa personer i allmänhe
vore icke antireligiösa, utan latitudinarier i ordets
bättre mening; de anse det likgiltigt till hvilken a!
en del sekters kyrkor de begifra sig för at
höra Guds ord, och fästa sig icke mycket vid de con-
fessionella skiljepunkterna; hvilket icke är sä besyn
nerligt, då man besinnar, att skillnaden mellan dessa
sekter ofta är obetydlig och längt mindre än t. ex.
mellan den högkyrkliga och den evangeliska riktnin-
sen inom den engelska episkopalkyrkan. De gä emel-
lertid i kyrkorna och bidraga äfven genom frivilliga
afgifter rikligen till deras underhåll. Oftast utmär-
ker nonconfessor en iekekommunikant, hvarvid man bör
erinra sig, att ordet kommunikant der innebär längt
mera än här, emedan det strider mot folksed och öf-
vertygelse att begå nattvarden, utan att man dertill
känner den djupaste och innerligaste kallelse. Lyell
talade vid en ung och säsom det syntes religiöst bil
dad man och frägade honom, huru det komme till
att han vore nonconfessor eller ickekommunikant, och
ban svarade: ja, det är illa, men det är svärt att vid
mina är afsäga sig alla nöjen och förströelser. I ve-
stern är naturligtvis antalet af noncontessors och äfven
af antireligiösa menniskor större. Hit strömma nem-
ligen emigranter ifrän alla verldens kanter; största
delen af dessa äro i torftiga omständigheter och sakna
alla medel till den religiösa kultens upprätthällande;
de första ären mäste de uteslutande använda för att
betrygga sin existens, men dä de materiella behofven
äro nägot betryggade, begynna äfven de andliga göra
sig gällande; man kan i allmänhet säga, att den otro
som finnes i Nordamerika är en från Europa impor-
terad artikel, liksom en mängd annat ondt och be-
dröfligt. Det finnes intet land der så mycken kon-
servatism finnes som i Nordamerika; den verklige
nordamerikanen är i allmänhet konservativ i ordets
bästa mening; han ifrar för samhällets beständ ge-
nom iakttagande af lagar och ordning; den invan-
drande europeen deremot är mera radikal; han an-
ser sig vid ankomsten till Amerika näsian ha kom-
mit till ett laglöst land och fä företaga hvad han be-
hagar. Det finnes ingen annan stat i verlden, som
icke skulle duka under vid att mottaga dylika mas-
sor af okunnighet, rähet och elände. Men Nordame-
rika har resuiser för att möta och neutralisera detta
onda, förnämligast vti det varma religiösa lif, som
der råder. Storartadt är det missionsarbete, som ge-
nom enskilda sällskapers nit och uppoffringar bedrif-
ves i vestern, och stort är fältet för denna verksam-
het. Man har klagat öfver splittringen i en mängd
sekter, men just genom denna splittring eggas de sär-
skilda kyrkosamfunden till ett lif och en verksamhet,
hvarom man här knappt kan göra sig en aning. De
som der äro religiösa äro det på fullt allvar, och der-
före äro de, ehuru minoritet, starka nog att taga
tyglarne och styra hela den allmänna opinionen, att
trycka en kristlig prägel på lagar, förhällanden, se-
der och umgängeslif. Man har otaliga bevis pä denna
den religiösa andans makt i samhället, dä den t. ex.
i en stad, så industriös och med en sä blandad be-
folkning som Newyork, ieke genom lagbud, utan blott
och bart genom den allmänna opinionens makt hindrar
sjelfva omnibusarne att göra sina turer på sön-
dagen. Oaktadt i Amerika funnes mänga religiösa
och andra partier, så hade talaren der dock icke fun-
nit nägra medlemmar af det parti, som Thorild be-
nämnt grinare, d. v. s. sådana som tro på intet
oeh intressera sig för intet, men anse sig kunna ned-
göra alla allvarliga sträfvanden genom ett hän eller
någon dum speglosa eller ordlek. Här i landet tror
sig mängen ha expedierat nykterhetssaken genom att
kalla supen för en Wieselgrenare eller en inre
missionär,. Nägonting dylikt händer aldrig i Eng-
land eller Amerika; man är der i allmänhet icke
skonsam mot sina motståndare; men på det sättet af-.
färdar man aldrig sädana frägor. Talaren hade un.
der hela sitt vistande i Amerika ieke hört det ringa
ste ord, som kunde häntyda derpå, att religionsfrihe-
ten skulle på nägot sätt vara skadlig för samhället.
Tvärtom hade sjelfva skolväsendet isednare tider blif-
vit alldeles frigjordt frän kyrkan och presterskapet,
bvilket högligen gillas af alla kyrkosamfund, utom
mähända katolikerna. Kan nu folkundervisningen
utan biträde af kyrkan stiga till en sådan höjd, som
den gjort i Nordamerika, huru längt mindre skadligt bör
då religionsfriheten inverka på de samhällsangelägen-
heter, som med det kyrkliga stå i ännu mindre samband
saker, som frän det kyrkliga området äro ännu mera;
