STOCKHOLM, den 22 Juni. Hvad tänker Ryssland? Den sednaste posten gjorde ej 088 mycket klokare än förut. En sak synes dock klar, att Ryssland ämnar besätta Donauprovinserna, äfven utan att för öfrigt betrakta freden med Turkiet såsom bruten. Denna ockupation måtte för Ryssland i närvarande ögonblick ha en särdeles vigt, eftersom det så länge sökt efter en förevändning för densamma. 180,000 man stå i detta ögonblick vid gränsen färdiga att utföra planen. En gammel sägen går om ett af Peter den Store i Ryssland eftemnadt politiskt testamente, hvaruti han skulle hafva uppgifvit en plan för hela Europas så småningom skeende eröfring af Ryssland. Alldenstund Sverige är en af Rysslands närmaste grannar, samt dessutom lärer finnas särskildt omnämndt i samma handling, torde det kanhända ej sakna intresse för svenska allmänheten attjust nu betrakta några af de stadganden nämnde testamente förmäles innehålla. Hans efterträdare skola deruti fått i uppdrag att så småningom bemäktiga sig hela den europeiska andelen af turkiska riket; — att alltjemnt utvidga sina besittningar i Asien; — att bit efter bit intaga svenska östersjöprovinserna och Finland, och att först efter turkiska rikets eröfring vända sig mot Sverige på andra sidan Östersjön, Polen och Österrike, men att under tiden genom diplomatiska medel söka att såväl i Polen som Sverige bibehålla de i dessa länder befintliga styrelsesätt samt att om möjligt söka ännu mera försöka det hat som redan funnes emellan de olika partierna och folkklasserna i samma länder, äfvensom att i alla Europas öfriga länder söka verka i den riktning, att styrelserna måtte komma i ett spändt förhållande till sina folk, och att hat mätte i möjligaste måtto uppväckas emellan de olika folkklasserna. Om en dylik handling i verkligheten förefinnes eller någonsin funnits, är en sak som väl svårligen lärer kunna med visshet utrönas; nekas kan likväl ej att de deruti enligt förmodan innehållna föreskrifter blifvit temligen noggrannt iakttagna. Ryssland har nemligen tid efter annan bemäktigat sig betydliga sträckor af turkiska riket, det har intagit alla sveaska provinser på östra sidan af Östersjön, äfvensom det ständigt utvidgat sig mot Asien. Eröfringen af Polen före Turkiets fullkomliga kufvande har väl varit ett afvikande ifrån det förmodade testamentets stadganden, men de deraf föranledda olägenheter, hvilka ibland varit af så betänklig art att Ryssland troligen gerna skulle hafva öfvergifvit hela denna eröfring om icke en annan af merberörde testamentes punkter lydt, att aldrig återlemna någon provins som en gång blifvit eröfrad, utan att i stället genom mindre cch i början nästan omärkliga förändringar så småningom russificera hvarje eröfradt land, hafva troligen ännu fastare än hittills öfvertygat Rysslands statsom klokheten af de utaf czar Peter gifna råden. Genom det-s. k. politiska jemnvigtsystemet hafva väl Rysslands planer till någon del blifvit förhindrade; annars hade troligen så-väl Konstantinopel som en stor del af det öfriga Europeiska Turkiet redan för längesedan varit! eröfrade. en utiden första franska revolutionen och de läror som i och med densamma började spridas i Europas öfriga länder, har Ryssland, medelst tillämpning af en annan af dei oftanämnde testamente befintliga föreskrifter,i den nemligen, att i alla Europas öfriga länder söka stifta oenighet emellan den styrande och de styrda, hat emellan de olika samhällsklasserna, och misstro emellan de olika rikena ; i Europa, samt. sålunda göra samma länderi politiskt vanmäktiga, vetat att mot nämnda! politiska system förskaffa sig mäktiga bundsförvandter; hvilka; på lika sätt som de vid nämnda tidpunkt förskaftade Ryssland tillfälle att bemäktiga sig en stor del af Poleny sä-l kerligen inom kort skola utan någråsynnerliga olägenheter föra detsamma mot det efter-:; längtade målet, hvilket nu närmast synesl, bestå i Moldaus och Wallachiets, ja måhända l, sjelfva Konstantinopels eröfrande. I afseende på den: diplomatiska delen afl nämnda testamente har Ryssland, under denli falska förevändningen att hvarken konunga-l: döme, adel eller något konservatift element kan bestå i ett land med fria institutioner, med hänvisning på de blodiga skräckscenerna vid 1793 1 års händelser i Frankrike, vetat att, genom sina, , man kan ej neka det, i allmänhetutmärkt skickliga och inom alla samhällsklasser valdal N f ; ; och spridda så väl manliga som qvinliga diplomater och hemliga agenter, i de flesta Europag länder uppskrämma såväl regering och adel som äfven många andra:inflytelserika personer inom de öfriga samhällsklasserna;, emot allt hvad frihet heter, och att utaf dessa j elementer bilda ett så kallat ultra-konservatift, parti, som sjelft inbillar sig endast hindra folken från antagande af brådmogna förslager och ett allt för hastigt framrusande emot den genom 1793 års franska händelser spridda revolutionära yran, men hvars egentliga, af ryska diplomatien i hemlighet styrda syfte blott är att omöjliggöra all uppriktig och fastförening emellan regeringar och folk, och detta verkställa de på det sätt att de dels, i fall de egal:; tillfälle dertill, sjelfva öppet motsätta.sig, dels ; också i hemlighet -genom de styrande söka; förhindra alla de förändringar i samhällsskic-g ket och lagarne,; -som af förändrade tidsför-!, I t rerna MN hållanden, seder och bruk ovilkorligen påfodras, — Idetta partihar Ryssland dessutom, allahanda medel, såsom mutor, rid. evärdigheter med och utan pensioner, be. I tydliga uppoffringar för vinnande afinflytelse. g