tal, hvari han påminde huru vid det sista ärsmötet man nödgats beklaga icke blott det ringa antalet af vid mötet närvarande personer, utan äfven det ringa deltagande som nykterhetssaken i allmänhet fann. Men då utsigterna äro som mörkast är hjelpen som närmast. De närvarandes antal var visserligen icke heller nu särdeles stort, men för nykterhetssakens framgång hade man synnerligen glädjande företeelser att iakttaga. I alla tidningar, vid alla offentliga sammankomster, i enskilda samqväm, från landets ena ända till den andra, talar man icke om annat än superiets hämmande och bränvinsbränningens inskränkniog. Talaren lemnade äsido i hvad män nykterhetssällskaperna kunde ha medverkat till denna förändring, hvilken de ej kunde annat än gilla. Sakernas inneboende krait har verkat denna förändring i vära JlJandsmäns sinnesstämning, liksom äfven dertill mäktigt bidragit den insigt hvartill man kommit om den nuvarande lagstiftningens vanmakt. Såsom exempel på denna vanmakt anfördes, hurusom, på vissa orter, af hundradetals utslag, genom -hvilka blifvit ädömda böter för lönkrögeri till ett belopp af flera tusende riksdaler, intet enda kunnat verkställas. Talaren erkände äfven det inflytande som utöfvats af föredömet från Förenta Staterna, samt meddelade en redogörelse öfver Mainelagen, dess antagande i andra af unionens stater och de frukter man deraf skördat; allt uppgifter, hvilka vi redan tid efter annan meddelat vära läsare. Vidare anfördes hurusom äfvenväl engelska parlamentet genom en bill nyligen inskränkt försäljningen at spirituosa i Skottland, och huru i Preussen bränvinsskatten nyligen blifvit förhöjd frän 5 millioner till 7 millioner thaler. Äfven härstädes bearbetas allmänna tänkesättet i samma riktning, och flerahanda omständigheter ha bidragit att öppna folkets ögon. En stark import af spanmäl har det sista äret egt rum, brödet är dyrt, synes med hvarje dag blifva än dyrare och en missväxt hotar. Men folket vet hvart säden har tagit vägen; den har vandrat i bränvinspannorn., hvilka icke längre matas med sämre och slösäd, utan just sluka den bästa spanmälen. När man fordom på åkarna säg Guds välsignelse, så gladde man sig deråt, emedan man visste att denna skörd skulle blifva folkets näring och dess rikedom; nu är denna glädje icke oblandad, ty man vet att dessa Guds gäfvor skola missbrukas, de skola förvandlas till ett gift, som skall alstra sjukdomar och brott, som med olyckor och kostnader drabba staten och samhället. Hr presidenten redogjorde derpä i korthet för sällskapets egen verksamhet, hvarvid omförmäldes att 5 nykterhetstalare varit under ärets lopp utsände; och vidrördes derefter den förlust sällskapet lidit genom tvenne sina mest nitiska medlemmars, prosten Frösts och grosshandlaren Keijsers bortgäng. Bäda hade städse med ospard möda verkat för nykterhetssakens framgång; den förstnämnde hade icke blott förmanat och lärt i de församlingar der han varit själasörjare, utan äfven genom eget exempel visat, att munterhet och sällskapsglädje kunna trifvas utan spritdrycker. Grosshandlaren Keijser hade under en följd af är varit sällskapets skattmästare, haft bestyret med skrif ters tryckning och pä allehanda sätt samt med egen uppoffring verkat för den goda saken. — Härefter meddelades nägra statistiska uppgifter rörande brännerierna, bränvinstillverkningen, bränvinsskatten, o. s. 7., hvaraf man bland annat erfor, att bränneriernas anal är 1842 varit 75,000, och 1850 nedgätt till 43,000 stycken; att pamnerymden 1842 utgjorde 1,468,000 kannor; 1850 blott 806,000 kannor; att bränvinsskatten 1842 var 672,000 rdr, men 1851 nedgätt till 524,000 rdr. Man fär dock icke häraf sluta till minskad tillverkning och förbrukning, ty genom förbättrade metoder kan på färre brännerier och med mindre kanverymd nu tillverkas lika mycket som tillförene. Vinimporten har befunnit sig i stigande och förhällit sig som följer: 1842 . . . 459,000 kannor 1848 . . . 490,000 d:o 1849 . . . 555,000 d:o 1850 . . . 504,000 d:o 1851 . . . 535,000 d:o Kärefter meddelades uppgifter rörande beväringsmanskö vets aftagande längd, som anses härröra al slägtets 1orsämring genom bränvinssupande; rörande :antalet af brott föranledda genom dryckenskap, och :antalet af personer som omkommit af bränvin ; om det tillväxande ant. Met af personer som på sjukbusen wårdas för bränvinssjuka och de törökade kostnaderna härför; — allt uppgifter, som sorgligt vittnade om det ondas tillväxt och böra utgöra kraftiga väckelser till dess motverkande. . Komminister Hellman wuppläste derefter direktionens ärsberättelse, som mera i detalj redogjorde för sällskapets verksamhet genom skrifters spridande och nykterhetstalares utsändande; hvarjemte kastades en blick tillbaka på nykterhetssakens ställning under de föregående ären, hvaraf man fann att antalet af sällska: pets medlemmar varit i ständigt tilltagande allt intill 1848, derefter en minskning inträdt: Berättelsen satte . detta förhällande; vi veta ej r.ed hvad skäl, i sam! band med nämnde ärs revolutionsrörelser, men lade : äfven, och säsom det vill synas med mera skäl, skulden på 1848—49 ärs riksmöte och dess bedröfliga brånvinslagstiftning, hvilken motverkat den goda saken, förlamat sällskapets verksamhet och gjort ärs:bersttelsens afgifvande särdeles sorgligt. Ea ljusare s;tid synes dock nu gry, en förändring i sinnesstämningen har inträdt, och man börjar pu allmänt verka på mykterhetsföreningarnes vis, men med undvikande af deras namp, i det man samlar medel till skrifters tryckning och deras utspridande bland menigheterna. Orsakerna till denna omkastning i opinionen ansägs ph. frudsakligen förefinnas uf den till omättlig höjd drifna bränvinstillverkningen co xh den allmänna bitterheten öfver att se säden appsluk 85 af bränvinspanonorna; uti ov Wan öfver Jandthandlanderne, som förmenales hufvu Wskligen sysselsätta sig med bränvins utrr ökade tunga som i följd af superiet drabvår fattigvärden; uti det (illvöxan, 16 antalet af genom dryckenskap örorsakade brott ); . s uti den insigt hva till man kommit, att bränvinssränningen är skadlig för en sätt ordnad landthushällning ; uti exemplet af det helscsamma inflytande som Norges nya brä aovioslagstiftning utöfvat; uti de förträffliga arbaten om bränvinssupandets följder och brälwmerihar dteripgens förderflighet, som olifvit offentliggjorda af j ofessor Huss och öfverste Tagelstam. Och kunde man till följd . f Allt detta nu hoppas, utt den dag gryr dä svenska , olket inser sin förnelring. . Sedan nykterhetsföreningens stif else balva inalles 372,032 exemplar pykterhetsskrifter blitvit utdelade. Direktionen hade funnit utsändandet Af predikanter ndamälsenligt och har för sfsigt att ad. Med fortfara. — Dä den förre utgifvaren af Nykterl ets-häroldens emnat staden, så har direktionen, på dv t, tidningen j mätte upphöra, öfvertagit dess utgifran. 1e och uppIragit redaktionen ät magister Feilitzen. — Från uunds stifts nykterhetssällskap hade direktion 2 mot agit uppmaning att använda ett nytt system sv. i nyk erhetstalares verksamhet, utgäende derpå att Cessa kola mindre hålla tal till, än tala med folket. — Pi ektionen hade gjort försök att anställa en talare e. e letta system. Underläkaren vid Serafimerlasarettet friherre Di en uppträdde derefter med ett föredrag om dryckenkapen ur medicinsk synpunkt betraktad. Läkaresonsten, ifrän att fordom endast ha sysselsatt sig med utt bota individernas sjukdomar, har på sednare ti-lak ler äfven börjat verka allmänt, börjat efterforska och f söka afhjelpa sådana förhällanden, olägenheter ochÅ? nissbruk, som äro allmänt verkande orsaker till sjuk-! FJ -. ; RR NE a SE Tr mr oo FYR RR ARA a FH ÄR RR st M AA AQ e mh Mm AA MM — pe a DM FRAN KA ee Åva MM AHA —3 NY BB AA M rr rr CC RQ rm MH MM m m AA AA A.B Mm AN FR rr BP RB CJ AF BR AA BEA DM Sr Mm