tal, hvari han påminde huru vid det sista ärsmötet
man nödgats beklaga icke blott det ringa antalet af
vid mötet närvarande personer, utan äfven det ringa
deltagande som nykterhetssaken i allmänhet fann.
Men då utsigterna äro som mörkast är hjelpen som
närmast. De närvarandes antal var visserligen icke
heller nu särdeles stort, men för nykterhetssakens
framgång hade man synnerligen glädjande företeelser
att iakttaga. I alla tidningar, vid alla offentliga sam-
mankomster, i enskilda samqväm, från landets ena
ända till den andra, talar man icke om annat än su-
periets hämmande och bränvinsbränningens inskränk-
niog. Talaren lemnade äsido i hvad män nyk-
terhetssällskaperna kunde ha medverkat till denna
förändring, hvilken de ej kunde annat än gilla.
Sakernas inneboende krait har verkat denna för-
ändring i vära JlJandsmäns sinnesstämning, liksom
äfven dertill mäktigt bidragit den insigt hvar-
till man kommit om den nuvarande lagstiftningens
vanmakt. Såsom exempel på denna vanmakt anför-
des, hurusom, på vissa orter, af hundradetals utslag,
genom -hvilka blifvit ädömda böter för lönkrögeri
till ett belopp af flera tusende riksdaler, intet enda
kunnat verkställas. Talaren erkände äfven det infly-
tande som utöfvats af föredömet från Förenta Sta-
terna, samt meddelade en redogörelse öfver Maine-
lagen, dess antagande i andra af unionens stater och
de frukter man deraf skördat; allt uppgifter, hvilka
vi redan tid efter annan meddelat vära läsare. Vi-
dare anfördes hurusom äfvenväl engelska parlamen-
tet genom en bill nyligen inskränkt försäljningen at
spirituosa i Skottland, och huru i Preussen bränvins-
skatten nyligen blifvit förhöjd frän 5 millioner till 7
millioner thaler. Äfven härstädes bearbetas allmänna
tänkesättet i samma riktning, och flerahanda omstän-
digheter ha bidragit att öppna folkets ögon. En stark
import af spanmäl har det sista äret egt rum, brödet
är dyrt, synes med hvarje dag blifva än dyrare och
en missväxt hotar. Men folket vet hvart säden har
tagit vägen; den har vandrat i bränvinspannorn.,
hvilka icke längre matas med sämre och slösäd, utan
just sluka den bästa spanmälen. När man fordom
på åkarna säg Guds välsignelse, så gladde man sig
deråt, emedan man visste att denna skörd skulle
blifva folkets näring och dess rikedom; nu är denna
glädje icke oblandad, ty man vet att dessa Guds gäf-
vor skola missbrukas, de skola förvandlas till ett gift,
som skall alstra sjukdomar och brott, som med olyc-
kor och kostnader drabba staten och samhället.
Hr presidenten redogjorde derpä i korthet för säll-
skapets egen verksamhet, hvarvid omförmäldes att 5
nykterhetstalare varit under ärets lopp utsände; och
vidrördes derefter den förlust sällskapet lidit genom
tvenne sina mest nitiska medlemmars, prosten Frösts
och grosshandlaren Keijsers bortgäng. Bäda hade
städse med ospard möda verkat för nykterhetssakens
framgång; den förstnämnde hade icke blott förmanat
och lärt i de församlingar der han varit själasörjare,
utan äfven genom eget exempel visat, att munterhet
och sällskapsglädje kunna trifvas utan spritdrycker.
Grosshandlaren Keijser hade under en följd af är va-
rit sällskapets skattmästare, haft bestyret med skrif
ters tryckning och pä allehanda sätt samt med egen
uppoffring verkat för den goda saken. — Härefter
meddelades nägra statistiska uppgifter rörande brän-
nerierna, bränvinstillverkningen, bränvinsskatten, o. s.
7., hvaraf man bland annat erfor, att bränneriernas
anal är 1842 varit 75,000, och 1850 nedgätt till
43,000 stycken; att pamnerymden 1842 utgjorde
1,468,000 kannor; 1850 blott 806,000 kannor; att
bränvinsskatten 1842 var 672,000 rdr, men 1851 ned-
gätt till 524,000 rdr. Man fär dock icke häraf sluta
till minskad tillverkning och förbrukning, ty genom
förbättrade metoder kan på färre brännerier och med
mindre kanverymd nu tillverkas lika mycket som
tillförene. Vinimporten har befunnit sig i stigande
och förhällit sig som följer:
1842 . . . 459,000 kannor
1848 . . . 490,000 d:o
1849 . . . 555,000 d:o
1850 . . . 504,000 d:o
1851 . . . 535,000 d:o
Kärefter meddelades uppgifter rörande bevärings-
manskö vets aftagande längd, som anses härröra al
slägtets 1orsämring genom bränvinssupande; rörande
:antalet af brott föranledda genom dryckenskap, och
:antalet af personer som omkommit af bränvin ; om
det tillväxande ant. Met af personer som på sjukbusen
wårdas för bränvinssjuka och de törökade kostnaderna
härför; — allt uppgifter, som sorgligt vittnade om det
ondas tillväxt och böra utgöra kraftiga väckelser till
dess motverkande. .
Komminister Hellman wuppläste derefter direktionens
ärsberättelse, som mera i detalj redogjorde för säll-
skapets verksamhet genom skrifters spridande och nyk-
terhetstalares utsändande; hvarjemte kastades en blick
tillbaka på nykterhetssakens ställning under de före-
gående ären, hvaraf man fann att antalet af sällska:
pets medlemmar varit i ständigt tilltagande allt intill
1848, derefter en minskning inträdt: Berättelsen satte
. detta förhällande; vi veta ej r.ed hvad skäl, i sam-
! band med nämnde ärs revolutionsrörelser, men lade
: äfven, och säsom det vill synas med mera skäl, skul-
den på 1848—49 ärs riksmöte och dess bedröfliga
brånvinslagstiftning, hvilken motverkat den goda sa-
ken, förlamat sällskapets verksamhet och gjort ärs-
:bersttelsens afgifvande särdeles sorgligt. Ea ljusare
s;tid synes dock nu gry, en förändring i sinnesstämnin-
gen har inträdt, och man börjar pu allmänt verka på
mykterhetsföreningarnes vis, men med undvikande af
deras namp, i det man samlar medel till skrifters
tryckning och deras utspridande bland menigheterna.
Orsakerna till denna omkastning i opinionen ansägs
ph. frudsakligen förefinnas
uf den till omättlig höjd drifna bränvinstillverknin-
gen co xh den allmänna bitterheten öfver att se säden
appsluk 85 af bränvinspanonorna;
uti ov Wan öfver Jandthandlanderne, som förmena-
les hufvu Wskligen sysselsätta sig med bränvins ut-
rr ökade tunga som i följd af superiet drab-
vår fattigvärden;
uti det (illvöxan, 16 antalet af genom dryckenskap
örorsakade brott ); . s
uti den insigt hva till man kommit, att bränvins-
sränningen är skadlig för en sätt ordnad landthus-
hällning ;
uti exemplet af det helscsamma inflytande som
Norges nya brä aovioslagstiftning utöfvat;
uti de förträffliga arbaten om bränvinssupandets
följder och brälwmerihar dteripgens förderflighet, som
olifvit offentliggjorda af j ofessor Huss och öfverste
Tagelstam.
Och kunde man till följd . f Allt detta nu hoppas,
utt den dag gryr dä svenska , olket inser sin förne-
lring. .
Sedan nykterhetsföreningens stif else balva inalles
372,032 exemplar pykterhetsskrifter blitvit utdelade.
Direktionen hade funnit utsändandet Af predikanter
ndamälsenligt och har för sfsigt att ad. Med fortfara.
— Dä den förre utgifvaren af Nykterl ets-häroldens
emnat staden, så har direktionen, på dv t, tidningen
j mätte upphöra, öfvertagit dess utgifran. 1e och upp-
Iragit redaktionen ät magister Feilitzen. — Från
uunds stifts nykterhetssällskap hade direktion 2 mot
agit uppmaning att använda ett nytt system sv. i nyk
erhetstalares verksamhet, utgäende derpå att Cessa
kola mindre hålla tal till, än tala med folket. — Pi
ektionen hade gjort försök att anställa en talare e. e
letta system.
Underläkaren vid Serafimerlasarettet friherre Di
en uppträdde derefter med ett föredrag om drycken-
kapen ur medicinsk synpunkt betraktad. Läkare-
sonsten, ifrän att fordom endast ha sysselsatt sig med
utt bota individernas sjukdomar, har på sednare ti-lak
ler äfven börjat verka allmänt, börjat efterforska och f
söka afhjelpa sådana förhällanden, olägenheter ochÅ?
nissbruk, som äro allmänt verkande orsaker till sjuk-!
FJ -.
; RR NE a SE Tr mr oo FYR RR ARA a
-
FH ÄR RR st M AA AQ e mh Mm AA MM — pe a DM FRAN KA - ee Åva MM AHA —- 3 NY
BB AA M rr rr CC RQ rm MH MM
m m AA AA A.B Mm
AN FR rr BP RB CJ AF BR AA BEA DM
Sr
Mm