5 1851 medgifvit att den i kongl. förordningen
f den 1 Mars 1841 angående pass- och nationali-
etshandlingar för svenska till utrikes orter gäende
artyg stadgade rättighet till naturalisation af fartyg
yggda i annat land än Sverige och Norge finge ut-
träckas jemväl till alla å utrikes ort byggda isvensk
nans ego öfvergängna fartyg, för hvilka belöpande
ullafgifter här i riket blifvit erlagda. Att emeller-
id, med tillämpning af de i förevarande hänseende
sällande tulltaxebestämmelser, enligt hvilka, med
indantag för strandade och såsom vrak sälda fartyg,
om vid import äro underkastade en tull af endast
io procent af köpesumman samt lagligen prisdömda,
wilka äro från tull fria, införselstullen för fartyg
ned tillbehör utgör tjugufem procent af köpesummans
;elopp, ändamälet med högstberörda nädiga medgif-
ande icke vunnit afsedd framgång, visar sig deraf
utt, enligt hos kollegium förda anteckningar öfver de
ned svenska fribref försedda fartyg, den ifrägava-
ande naturalisationsrätten under den sedermera för-
lutna tiden blifvit begagnad endast för trenne af
svensk man ä utrikes ort i följd af serskilda omstän-
ligheter inköpta fartyg, hvilkas sammanlagda läste-
al uppgätt till 168,06 läster.
De svenska skeppsredarne och fabrikanterne
begära följaktligen inga andra fördelar än de
som af vår egen regering blifvit förunnade åt
stlänningen, nemligen tullfri införsel af de- för
artygs utrustning nödvändiga materialier, och
it brödrariket af vår gemensamma konung.
Ivad som gör det lätt för norrmännen at
senom inköp för godt pris af äldre utländska B
artyg exportera våra trävaror för låga frak-
er, är den vid sista storthinget beviljade ned-
sättningen i tull på sådana för norsk räkning
inköpta utländska fartyg, Nu hafva de syven-
ska skeppsredarne öch fabrikanterne begärt en
redsättning i samma tull, i det närmaste mot-
svarande den i Norge fastställda.
Denna nedsättning har också af kommers-
sollegium blifvit tillstyrkt, nemligen till 10 rår
bko per läst för fartyg öfver 100 läster, och
till 4 rdr bko för större fartyg. Likväl har
xommerskollegium föreslagit en mellanliggande
sategori af 6 rdr 32 sk. bko för fartyg mel-
:an 100 och 140 läster.
Generaltullstyrelsen hade äfven tillstyrkt
aedsättning, men föreslagit att tullen skulle
beräknas efter 10 procent å inköpssumman
för fartyg under 100 läster, och efter 4 rdr bko
för dem som hafva en större drägtighet.
Denna auktoritet har derigenom velat upp-
muntra inköpandet af dåliga fartyg till godt
pris, för att genom den lappning och lagning
de samma skulle erfordra skaffa en liten flick-
aingsförtjenst åt det mindre varfsarbetet.
Deremot har generaltullstyrelsen i likhet med
kommerskollegium erkänt vigten af en be-
tydligare tullnedsättning å de större fartygen,
emedan det i synnerhet är genom den större
drägtigheten som utländska fartyg lyckas un-
derbjuda och således uttränga våra egna.
Regeringen deremot har godkänt den förra
grundsatsen i tullstyrelsens utlåtande, i det den
bestämt tullen att utgå med 10 procent af in-
köpssumman, men på samma gång förkastat
den sednare, i det den fastställt enahanda
tullsats för fartyg af alla drägtigheter. De
:r på den grunden som vi i vår förra artikel
ansågo regeringens afgörande af ansökningen
ovästan l:ktydigt med ett afslag.
Vi veta med bestämdhet att svenska skepps-
r-dare på sista tiden haft högst fördelaktiga an-
bud på större utländska fartyg, och att sär-
skudt åtskilliga danska för flottan kasseradel,;
örlogsfartyg varit utbjudna till särdeles gyn-
aande priser. Svenska regeringen har nu gjort
dessa inköp omöjliga genom bestämmandet af
en tullsats, som med de öfriga umgäldernal
uppgår till omkring 20 procent, det vill sägal
en hel femtedel af värdet, så att redaren för
-tt skepp af 20,000 rdrs värde skall hafva att
vidkännas en beskattning af 4000 rdr, hvilket
aaturligtvis gör de flesta sådana köp alldeles
omöjliga.
Hafva kronans rådgifvare i sin ömhet för
flicknings- och lappningsintresset betänkt huru
mycket större summor gå ur landet såsom
högre assuranspremier för de sämre fartygen,
hvilkas inköp den velat uppmuntra, huru mänga
millioner fraktinkomster gå landets barn årli-
gen ur händerna för att tillfalla utländningen,
huru många tillfällen till anställning derigenom
undanryckas våra egna dugliga sjömän, eller
ens huru mycket statsverket årligen förlorar
i bevillning genom att undanhålla landets egen
sjöfartsnäring de förmåner den så liberalt be-
viljat åt främmande länders.
Och under hvilka omständigheter har denna
resolution blifvit. utfärdad? Aldrig har bri-
sten på fraktfartyg varit kännbarare än i när:
varande ögonblick; från alla våra hamnar hö-
reg en dyster klagan öfver omöjligheten af att
fartyg till export af vårt jern och våra trä-
varor, vår enda inkomstkälla; under det vi
sjelfva hotas med en allmän missväxt.
Se vi till importen, är den i lika grad un-
dertryckt af bristen på fraktfartyg. Salt har
stigit till 7 rdr och deröfver pr tunna, och till-
gången är åtminstone här på platsen ovanligt
ringa. Stetkol står nästan icke mer att
erhålla. De onaturligt uppdyrkade frakterna
stegra priserna på alla våra förnödenhetsvaror
atifrån, allt under de dystra utsigterna af en
stagnerande export och en felslående skörd.
Man faller lätt på den tanken, att de alls
varsanima statsmännens ansett det under sin
värdighet att fästa någon vigt vid dessa simple
förhållanden, och man styrkes i denna tro af
det lättsinniga och hjertlösa gyckel deras sak-
förare inom pressen nyligen tillät sig över
våra landsmäns. bekymmer.
Det finnes dock ännu en liten ljusning.
Ibland de många resolutioner, hvilka Eoglands
närvarande handelsminister, hr Cardwell, så-
som konseqvenser af navigationalagarnes upp-
häfvande förelagt det nu församlade brittiska
parlamentet, och som förmodligen vinna dess
bekräftelse, är äfven förslaget att afskaffa den
lag som påbjuder att befälhafvare och trefjer-
Idedelar af besättningen på engelska fartyg
skola vara infödde engelsmän. Derigenom er-
bjuder sig en möjlighet för våra skeppsredare
och köpmän — åtminstone för dem, som hafva
filialfrmor i England, och dessa äro lyckligt-
vis många — att inköpa utländska fartyg och
liåta dem under brittisk flagg deltaga i Sveriges
utrikeshandel. Och om svenska nationen skulle
fiona denna nödfallsutväg kränkande för sin
ära såsom sjelfständig makt och ett sjöfarande
fall 28 må dan trögta 110 med att dest re-
AA OA mm DÖ DI OO PA
NA le - -—-—-