5 1851 medgifvit att den i kongl. förordningen f den 1 Mars 1841 angående passoch nationalietshandlingar för svenska till utrikes orter gäende artyg stadgade rättighet till naturalisation af fartyg yggda i annat land än Sverige och Norge finge utträckas jemväl till alla å utrikes ort byggda isvensk nans ego öfvergängna fartyg, för hvilka belöpande ullafgifter här i riket blifvit erlagda. Att emellerid, med tillämpning af de i förevarande hänseende sällande tulltaxebestämmelser, enligt hvilka, med indantag för strandade och såsom vrak sälda fartyg, om vid import äro underkastade en tull af endast io procent af köpesumman samt lagligen prisdömda, wilka äro från tull fria, införselstullen för fartyg ned tillbehör utgör tjugufem procent af köpesummans ;elopp, ändamälet med högstberörda nädiga medgifande icke vunnit afsedd framgång, visar sig deraf utt, enligt hos kollegium förda anteckningar öfver de ned svenska fribref försedda fartyg, den ifrägavaande naturalisationsrätten under den sedermera förlutna tiden blifvit begagnad endast för trenne af svensk man ä utrikes ort i följd af serskilda omstänligheter inköpta fartyg, hvilkas sammanlagda lästeal uppgätt till 168,06 läster. De svenska skeppsredarne och fabrikanterne begära följaktligen inga andra fördelar än de som af vår egen regering blifvit förunnade åt stlänningen, nemligen tullfri införsel af deför artygs utrustning nödvändiga materialier, och it brödrariket af vår gemensamma konung. Ivad som gör det lätt för norrmännen at senom inköp för godt pris af äldre utländska B artyg exportera våra trävaror för låga fraker, är den vid sista storthinget beviljade nedsättningen i tull på sådana för norsk räkning inköpta utländska fartyg, Nu hafva de syvenska skeppsredarne öch fabrikanterne begärt en redsättning i samma tull, i det närmaste motsvarande den i Norge fastställda. Denna nedsättning har också af kommerssollegium blifvit tillstyrkt, nemligen till 10 rår bko per läst för fartyg öfver 100 läster, och till 4 rdr bko för större fartyg. Likväl har xommerskollegium föreslagit en mellanliggande sategori af 6 rdr 32 sk. bko för fartyg mel:an 100 och 140 läster. Generaltullstyrelsen hade äfven tillstyrkt aedsättning, men föreslagit att tullen skulle beräknas efter 10 procent å inköpssumman för fartyg under 100 läster, och efter 4 rdr bko för dem som hafva en större drägtighet. Denna auktoritet har derigenom velat uppmuntra inköpandet af dåliga fartyg till godt pris, för att genom den lappning och lagning de samma skulle erfordra skaffa en liten flickaingsförtjenst åt det mindre varfsarbetet. Deremot har generaltullstyrelsen i likhet med kommerskollegium erkänt vigten af en betydligare tullnedsättning å de större fartygen, emedan det i synnerhet är genom den större drägtigheten som utländska fartyg lyckas underbjuda och således uttränga våra egna. Regeringen deremot har godkänt den förra grundsatsen i tullstyrelsens utlåtande, i det den bestämt tullen att utgå med 10 procent af inköpssumman, men på samma gång förkastat den sednare, i det den fastställt enahanda tullsats för fartyg af alla drägtigheter. De :r på den grunden som vi i vår förra artikel ansågo regeringens afgörande af ansökningen ovästan l:ktydigt med ett afslag. Vi veta med bestämdhet att svenska skeppsr-dare på sista tiden haft högst fördelaktiga anbud på större utländska fartyg, och att särskudt åtskilliga danska för flottan kasseradel,; örlogsfartyg varit utbjudna till särdeles gynaande priser. Svenska regeringen har nu gjort dessa inköp omöjliga genom bestämmandet af en tullsats, som med de öfriga umgäldernal uppgår till omkring 20 procent, det vill sägal en hel femtedel af värdet, så att redaren för -tt skepp af 20,000 rdrs värde skall hafva att vidkännas en beskattning af 4000 rdr, hvilket aaturligtvis gör de flesta sådana köp alldeles omöjliga. Hafva kronans rådgifvare i sin ömhet för flickningsoch lappningsintresset betänkt huru mycket större summor gå ur landet såsom högre assuranspremier för de sämre fartygen, hvilkas inköp den velat uppmuntra, huru mänga millioner fraktinkomster gå landets barn årligen ur händerna för att tillfalla utländningen, huru många tillfällen till anställning derigenom undanryckas våra egna dugliga sjömän, eller ens huru mycket statsverket årligen förlorar i bevillning genom att undanhålla landets egen sjöfartsnäring de förmåner den så liberalt beviljat åt främmande länders. Och under hvilka omständigheter har denna resolution blifvit. utfärdad? Aldrig har bristen på fraktfartyg varit kännbarare än i när: varande ögonblick; från alla våra hamnar höreg en dyster klagan öfver omöjligheten af att fartyg till export af vårt jern och våra trävaror, vår enda inkomstkälla; under det vi sjelfva hotas med en allmän missväxt. Se vi till importen, är den i lika grad undertryckt af bristen på fraktfartyg. Salt har stigit till 7 rdr och deröfver pr tunna, och tillgången är åtminstone här på platsen ovanligt ringa. Stetkol står nästan icke mer att erhålla. De onaturligt uppdyrkade frakterna stegra priserna på alla våra förnödenhetsvaror atifrån, allt under de dystra utsigterna af en stagnerande export och en felslående skörd. Man faller lätt på den tanken, att de alls varsanima statsmännens ansett det under sin värdighet att fästa någon vigt vid dessa simple förhållanden, och man styrkes i denna tro af det lättsinniga och hjertlösa gyckel deras sakförare inom pressen nyligen tillät sig över våra landsmäns. bekymmer. Det finnes dock ännu en liten ljusning. Ibland de många resolutioner, hvilka Eoglands närvarande handelsminister, hr Cardwell, såsom konseqvenser af navigationalagarnes upphäfvande förelagt det nu församlade brittiska parlamentet, och som förmodligen vinna dess bekräftelse, är äfven förslaget att afskaffa den lag som påbjuder att befälhafvare och trefjerIdedelar af besättningen på engelska fartyg skola vara infödde engelsmän. Derigenom erbjuder sig en möjlighet för våra skeppsredare och köpmän — åtminstone för dem, som hafva filialfrmor i England, och dessa äro lyckligtvis många — att inköpa utländska fartyg och liåta dem under brittisk flagg deltaga i Sveriges utrikeshandel. Och om svenska nationen skulle fiona denna nödfallsutväg kränkande för sin ära såsom sjelfständig makt och ett sjöfarande fall 28 må dan trögta 110 med att dest reAA OA mm DÖ DI OO PA NA le -—-—