sysselsatta svenska fartygen 6,066, med
206,006 lästers drögtighet, och af norska och
utländska tillsammans 3081 fartyg med
187,486 lästers drägt. - Här hade vi således
ännu öfvervigt både i fartygens antal och
lästetal.
År 1851 sysselsatte vår handel 7,747 sven-
ska fartyg med 261,455 läster, samt norska
och utländska tillsammans 5,862 fartyg med
382,819 läster. På tio år har således förhål-
landet till vår nackdel förändrat gig från 20:
18 till 26: 38. Hvad säger nuläsaren om en
så bedröflig omkastning i ett land, der det
heter att sjöfarten är en hufvudnäring?
Att norska handelsflottan deltager i verlds-
handeln med en större siffra än dew svenska,
nemligen med 70 procents högre lästetal, är:!
ganska naturligt; Norge är ett långsträckt kust-:
land, med mera inskränkt egen produktion, med
en befolkning som tycks vara tödd för hafvet.
Men samma förhållandeär med betydliga sträckor
af Sverige. Proportionen mellsn norska och
svenska fartyg, sor sysselsättas af Sveriges
utrikes handel, borde följaktligen förblifva nå-
gorlunda oförändrad. r 1841 ingingo nor-
ska handelsfartyg med mindre än halfva läste-
talet mot de svenska i vår import och ex-
port; 1851 deremot med nära fyra femtedelar.
Vi skola anföra ett par ytterligare exempel
på den öfvervigt som brödrarikets handels-
flotta oupphörligen i våra egna hamnar till-
vinner sig öfver den svenska. Vi nämnde
förra gången att i Götheborgs export för 1851 :
deltogo båda nationernas fartyg med ett allde-
les lika antal, nemligen 501, med någon öf-
vervigt i lästetal på de svenska fartygens sida,
Från de norrländska hämnarne deremot sker
exporten nästan uteslutande med norska far-
tyg, och ensamt från den lilla staden Sunds-
vall utskeppades under förl. år trädlaster med
169 norska fartyg at24,054 listers drägtighet.
Hr generalkonsul Totties sista rapport af d.
31 sistl. Mars innehåller i detta, såsom i så
många andra fall, ganska anmärkningsvärda
uppgifter. Under förlidet år uppkommo till
England sammanlagdt 614 svenska fartyg,
med en drägtighet af 52,522, läster, och
1.919 norska fartyg, med tillsamman:
171,173!,, kommerslästers drägtighet. Detta
visar emellertid endast att norska fartyg med
ett betydligt belopp deltagit i den engelska
frakthandeln. Tillväxten af detta deltagande
under sista årets möt medium af de 4 när-
maste föregående åren uppgår till betydligt
mer än dubbla lästetalet. Men på en annan
uppgift vilja vi fästa våra läsares synnerliga
uppmärksamhet. Antalet af norska fartyg, soml-
under förlidet år från Sverige ankommo till brit-
tiska hamnar, uppnådde den betydliga summan af
350, om tillsammans 42,042 kommersläster, då
antalet -af de under samma år från Sverige till
brittiska hamnar ankomna svenska fartyg endast
utgjorde 400, med tillsammans 29,673,64 lästers)
drägtighet.
Vi missunna ingalunda brödrarikets företag-
samma skeppsredare de 5 till 6 millioner rår,
som de, efter en ganska moderat beräkning,
årligen hafva i fraktförtjenst på svenska ex-
portvaror. Utan hjelp af norska och utländ-
ska fraktsökare i våra hamnar skulle största
delen af våra trävaror och vårt jern alldeles
icke kunna utföras. Men vi kunna dock ej
undgå att finna det önskvärdt och rättvist, att
svenska regeringen ville förunna landets egen
sjöfart enahanda förmåner, som blifvit förunnade
Norges och utlandets, hvarigenom vår egen
gjöfartsidkande befolkning ätminstone kunde
sättas i tillfälle att kompetera om den betyd-
liga fraktförtjenst som inbringas af vår egen
export.
Vi vilja höra huru kommerskollegium i sitt
utlåtande öfver de ofvannämnde skeppsredar-
nes och varfsegarnes ansökan yttrar sig öfver
den svenska sjöfartens betryckta ställning:
Vid öfvervägande af de flere omständigheter, som
kunna ligga till grund för dessa i afseende å en af Sve-
riges vigtigaste näringar sä ofördelaktiga förbällan-
den, yttrar besagde kollegium, atorde förnämli-
gast böra tagas i betraktande hurusom, sedan de fle-
sta sjöfartsidkande nalioners fartyg samt deruti in-
kommande och utgående varor blifvit genom afslutade
reciprocitetstraktater trikallade från erläggandetisven-
ska hamnar af andra eller högre afgifter, än som på
svenska fartyg och deras laddningar belöpa, des:a
underkastade en allmännare täflan, som, oaktadt de
fördelar, hvarmed skeppsbyggeriväringen hör i riket,
så vidt fråga är om seglände af trä byggda fartyg,
är framför denna handteriog i flera andra
länder, dels genom en inom landet befintlig ymnigare
tillgäng ä materialierna för fartygens byggande, dels
genom arbetslönernas i allmänhet läga belopp, likväl
i sednare tider för de inhemska fartygen allt mer
försvärats i samma mån som de till deras utrustning
hörande inveatarier kunnat i främmande länder an-
skaftas till lägre pris och af ändamålsenligare beskaf-
feahet än inom Sverige. - Derigenom har; oansedt
tid efter annan till lättad införsel från utrikes ort af
skeppsinventarier meddelade förändrade tulibestäm-
meiser, ett missförhällande uppkommit emellan kost-
naden för sjelfva fartyget och de för detsamma er-
forderliga uirustningspersedlar, hvaraf flera, såsom
segel och tägvirke, på vida kortare tid änsjeltva far-
tyget förslites. Då det af sädan anledning icke be-
funnits lönande att åt äldre, ehuru fortfarande bruk-
bara färtyg anskaffa nya inventarier, halva många
dylika fartyg, hvilka eljest sannolikt i svenska han:
delsflottan qvarstannat, blifvit försälda till fråm. ande
länder och deribland Norge, hvarest ifrågavarande
dels till tullfritt begagnande medgifna, dela med låg
tull belagda inventarier kunnat för billigare pris än
i Sverige anskaffas; och enär sådana äldre fartyg
kunna med fördel användas till transport af trävaror,
torde bland annat nu angifona omständighet hafva, bi-
dragit dertill att en högst ansenlig del af svenska
trävaru-utförsela för närvarande bedrifves under. norsk
flagga. - Om ock svenska rederierna till fördelaktig
fraktfart emellan främmande länder sysselsätta ett
icke obetydligt antal af sina större och bättre fartyg,
bjuder dock otvifselaktigt angelägenheten, att sä vidt
utan alltför mycken kännbar rubbning i bestående
förhällanden ske kan, undanrödja de tullagstiftnings-
eller andra bestämmelser, hvilka medverka dertili
att svenska handelsflottan icke kan -tillgodogöra
sin naturliga rätt till fruktande af Sveriges varu-
behot och exportartiklar samt hindras att vinna
ena så mycket mera önskvärd tillväxt, som ge-
nom de med år 1850 vidtagna förändringar i britti-
ska pavigations-lagarne, samt genom de - vidsträck-
tare och lifligare sjöfartsförbindelser, hvartill de i
sedaare tider upptäckta rika guldtillgängar i Kalifor-
rien och Australien samt deraf följande talrika ut
ffyttningar gifvit anledning, gynnande tillfällen till
ökad bandels- och sjöfartsrörelse samt fraktförtjenst
blifvit svenska handlande och skeppsredare erbjudne.
Från den genom dessa nva afsättnings- och skepp-