— Westmanlands Tidning innehöll för nå. gon tid sedan en längre artikel om läroverks reformen, som äfven i Aftonbladet meddea des den4 sistl. Maj, uti hvilken i förbigå ende gjordes några anmärkningar öfver refor mens utförande vid Carlstads läroverk. V finna nu af gårdagens post, ait detta gifvi biskop Agardh anledning att i ett bihang til Carlstads Stiftstidningar med mycken utförlig. het redogöra för gin verksamhet i skolfrågan hvarvid äfven flerå upplysningar at allmännare intresse lemnas. När utrymmet medgitver torde vi till ämnet återkomma, men ha emel lertid velat förskolreformens vänner påpekt den läsvärda uppsatsgi 0 CC — Man läser i Westmanlands Tidning: Hushälltingssällskapet hade förliden mändag der 6 Juni extra sammsnkomst, för öfrerläggning om den af Örebro läns hushällningssällskap framkastade tankan, att bränvinslagstiftningen i Sverige borde bringas i likhet-medden i Norge gällande, i ända. mäl att genom högre skatt minska tillverkningen och fördyra bräcvinet. . Sammankomsten var besökt ai närmare 100 personer, för det mesta landtbushällare som stannade i det af-alia biträdda beslut, att säll skapet skulle ing till Koi gi. M:t med underdänig anhällan att på grund af dess grundlagsenliga rät att stifta Ekonomiska lagar, utfärda för-bränvins till verkninog, destilleripg och försäljning, en lag, bufvud sakligen hvilande på samma grunder som den: sedar 1848 i Norge gällande, hvarvid sällskapet ock skullt uttrycka den-äsigt, att; ehuru bränvinsbränningen sä som ett bidrag till landtbruket verkar skadligt på detsamma, ansäge sällskapet, enär bränningsrättighe. ten hittills betraktats såsom jordegendom ätföljande, billigheten fordra, att en del jorden allmänt tryckanr. de bördör kunde lindras genom det antagligen blif vande högre skattebeloppet, bvsrigenom ock öfver. gängen till ett annat system borde underlättas ; lik väl tann sällskapet högst angeliget att i hvilket fall som helst -skstten sä väl på tillverkningen; som de: stillering och försäljning borde direkte ingå till statsverket: Samma dag antogs ett förslag till sättet för serskild uppskattning af jordegendom, som önskas belönt i bypoteksföreningen till högre belopp än 1844 ärs tsxeringsvärde. Detta gär ut på att jorden per tunnlavd äsättes värde efter en taxa för olika jordbeskaftenheter, så att t. ex. ett tunnland äkerjord af bästa slag är upptaget till 166?, och af sämsta till 25 samt af ängsmark bästa 133: 16: och sämsta till 10 rår bko, betesmark högst 40 och minst 10, skogsmark högst 20 och minst 5: -Oduglig mark ingör ej i värdering. i Äfven strandegare kring Mälaren voro inkallade, att höras, huruvida de ville mot lindriga kostnader låta uppmäta den mark, som skadas af Mälarens flöden samt att, i stället för de förut valde, som uppdraget sig afsagt, välja nya deputerade att deltsga uti den utredning, som af deputerade från alla Mä. larens angränsande län pögär i Stockholm; och åtogo sig strandegare samma uppmätningar samt valde till deputerade grefve Joh. Fr. Cronstedt, kammarherren Blomstedt och kapterten Aug: von Knorring.