STOCEROLM, den 8 Juni,
För de hufvudsakligaste regultaten af Stock-
holms stads sparbanka förvaltning sistlidet är ha
vi längesedan redogjort, men vi återkomma nu
till detta ämne i aniedning af de i dessa dagar
trycktahandlingarne rörande samma förvaltning,
nemligen direk :onens årsberättelse,revisorernes
berätte!se, pratokollet vid allmänna samman-
komsten med sparbankens direktion samt hrr
stiftare och principaler den 2 mnästlidne Msj,
klassifikationen at sparbankens delegare, m. m.
Hufvudstadens sparbank, den betydligaste
inom landet och för sig enzam egsnde omkring
en fjerdedel af rikets alla sparbanksfonder, är en
så nyttig stiftelse, att den är väl förtjent af
att ge gin verksamhet följas med stor upp-
märksamhet. Utom det att sparbanken hop-
samlar och gör fruktbärande ett betydligt an-
tal mindre penningesuraraor, hvilka eljest i
brist af en fullt säker och beqväm placering
sannolikt blifvit temligen gagnlöst förstörda,
hvarigenom sparbanken väsentligt bidrager att
sprida en omtänksammare hushållsanda och en
förmånligare ekonomisk ställning hos de tal-
rika delegarne eller ingättarne i banken, med-
för den äfven det gågn att de små kapitalerne
genom berörde hopsamling blifva nog betyd-
liga att kunna användas för stora ändamål.
Sparbanken utlånar, i summor på hundratu-
sentaleriksdaler, penningar till stora allmänna
arbeten inom hufvudstaden och landsorterna,
till hypoteksföreningar, m. m. dylikt, och ge-
nom sparbankens mellankomst kunna således
hufvudstadens barn, pigor, drängar och andra
arbetare m. fl. skaffa tillgångar till stora all-
mänt nyttiga företag, till hvilka man eljest
skulle sakna medel eller också antingen få
söka sådana utrikes eller begära dem af stats-
banken. :
Sparbanken lemnar härigenom den bästa
ledning i afseende på sättet att bilda kapita-
ler. Det sker genom besparingar och bespa-
ringarnes hopsamlande i bankinrättningar, och
om dylika fonnes för de större besparingarne
likasom nu för de mindre, skulle snart högst
betydliga summor blifva bildade och tillgäng-
liga för det större affärslifvet och allmänt nyt-
tiga företag, hvilka summor nu antingen så
att säga bortdunsta eller också i den enskilda
lånerörelsen blifva för det allmänna mindre
nyttigt placerade.
Denna anvisning lemna 038 sparbankerna,
cch det kan vara på tiden att vi ställa oss
den till efterrättelse. Man skulle då icke be-
höfva att vända sig till Hamburg eller Lon-
don hvar gång behof af några millioner upp-
står. De skulle finnas inom vårt eget land.
Men här har man hittills icke tänkt på att de
enskilda kapitalernas verksamhet kan anord-
nag så att den lemnar förlagsmedel för all-
männa rörelsen. Man har ansett sig ega rät-
tighet att fordra, att-staten genom riksbanken
ovilkorligen skall hålla rörelsen tillhanda för-
lagskapitaler, och vid riksdagarne tvistar man
blott om huru stora summor af dessa medel
som skola på förhand för flera år bestämmas
för den ena eller andra industrigrenen. Alla
tigga de staten om förlagskapital.
Det är häri som de, hvilka arbeta för nya
enskilda bankinrättningar, önska förändring.
Man fordrar associations- eller föreningsfrihet
för de större kapitalerna likasåväl som för de
mindre, och det är både orimligt och skad-
ligt att motarbeta en sådan frihet. Med den
borde de förmögnares besparingar snart vinna
nog styrka för att kunna ej mindre än bar-
nens, pigornas, drängarnes, lärlingarnes och
gesällernas sparpenningar lemna millioner åt
affärslifvet och den allmänna Företagaarnheten.
Men vi återgå till Stockholms sparbank.
Från Sparbankens början den 16 Juni 1821
till 1852 års slut ha de insatta medlen till-
sammans utgjort 5,344,726 rdr 28 sk. sam
derå i räkenskaperna godtgjord ränta 948,496:
25. Sparbanken har således under denna tid
till förvaltning för delegarne innehaft den be-
tydliga summan af 6,293,223: 5. Under sam-
ma tid har uttagits 4,338,426: 28, och del-
egarnes behållning utgjorde således vid sist
lidet års slut 1,954,796: 25. Insättningarne
ha öfverhufvud taget, varit i jemt stigande
samt 1852 högre än något föregående år. De
utgjorde då 351,294: 32. År 1851 uppgingc
de till 334,717: 44, och 1850 till 324,933
36; 1840 till 182,169: 16; 1830 till 116,374
16; 1822 till 31,947: 32, samt den tid spar
banken var öppnad 1821 till 15,766: 12. Ut:
tagningarne från sparbanken ha naturligtvis
stigit i samma proportion, samt sistlidet år upp:
gått till 359,354: 14, hvilket belopp är högre
än något af de föregående ären. År 185)
utgjorde uttagningarne 316,981: 39.
Tillvexten i delegarnes kapital var 63,415
47. år 1852, 86,800: 40. år 1851, och 93,061
15. år 1850. Denna tillvext var högst 1848
då den utgjorde 139,820: 9. Året förut elle
1847 var den 128,103: 38. samt 108,974: 9
år 1849. I afseende på kapitaltillvexten ut
märka sig åren 1847—1849 framför alla d
andra ären.
Antalet af delegare eller insättare har äfvei
varit i fortgående tillvext. Det var 9,684 3
1841, 11,366 år 1845; 15,529 är 1849, 16,76
år 1851 och 17,427 år 1852; I Stockholm
såväl som de flesta andra sparbankerna är de
barn och fruntimmer som utgöra den betyd
ligaste delen af delegarne, och detta förhål
lande är högst betecknande för sparbankerna:
verksamhet.
År 1852 var klassifikationen af delegarne
Stockholms mgarbank följande:
Barn under 16 .
tjenande personer af qvinkönet
ogifta fruntimmer . . .
ec hv
es os
sta
NN
SS
Oo
-—
hustrur . . . ss 0 .
enkor . 0 0 s 4
pandtverksgesäller och lärlingar . 1518