STOCEROLM, den 8 Juni, För de hufvudsakligaste regultaten af Stockholms stads sparbanka förvaltning sistlidet är ha vi längesedan redogjort, men vi återkomma nu till detta ämne i aniedning af de i dessa dagar trycktahandlingarne rörande samma förvaltning, nemligen direk :onens årsberättelse,revisorernes berätte!se, pratokollet vid allmänna sammankomsten med sparbankens direktion samt hrr stiftare och principaler den 2 mnästlidne Msj, klassifikationen at sparbankens delegare, m. m. Hufvudstadens sparbank, den betydligaste inom landet och för sig enzam egsnde omkring en fjerdedel af rikets alla sparbanksfonder, är en så nyttig stiftelse, att den är väl förtjent af att ge gin verksamhet följas med stor uppmärksamhet. Utom det att sparbanken hopsamlar och gör fruktbärande ett betydligt antal mindre penningesuraraor, hvilka eljest i brist af en fullt säker och beqväm placering sannolikt blifvit temligen gagnlöst förstörda, hvarigenom sparbanken väsentligt bidrager att sprida en omtänksammare hushållsanda och en förmånligare ekonomisk ställning hos de talrika delegarne eller ingättarne i banken, medför den äfven det gågn att de små kapitalerne genom berörde hopsamling blifva nog betydliga att kunna användas för stora ändamål. Sparbanken utlånar, i summor på hundratusentaleriksdaler, penningar till stora allmänna arbeten inom hufvudstaden och landsorterna, till hypoteksföreningar, m. m. dylikt, och genom sparbankens mellankomst kunna således hufvudstadens barn, pigor, drängar och andra arbetare m. fl. skaffa tillgångar till stora allmänt nyttiga företag, till hvilka man eljest skulle sakna medel eller också antingen få söka sådana utrikes eller begära dem af statsbanken. : Sparbanken lemnar härigenom den bästa ledning i afseende på sättet att bilda kapitaler. Det sker genom besparingar och besparingarnes hopsamlande i bankinrättningar, och om dylika fonnes för de större besparingarne likasom nu för de mindre, skulle snart högst betydliga summor blifva bildade och tillgängliga för det större affärslifvet och allmänt nyttiga företag, hvilka summor nu antingen så att säga bortdunsta eller också i den enskilda lånerörelsen blifva för det allmänna mindre nyttigt placerade. Denna anvisning lemna 038 sparbankerna, cch det kan vara på tiden att vi ställa oss den till efterrättelse. Man skulle då icke behöfva att vända sig till Hamburg eller London hvar gång behof af några millioner uppstår. De skulle finnas inom vårt eget land. Men här har man hittills icke tänkt på att de enskilda kapitalernas verksamhet kan anordnag så att den lemnar förlagsmedel för allmänna rörelsen. Man har ansett sig ega rättighet att fordra, att-staten genom riksbanken ovilkorligen skall hålla rörelsen tillhanda förlagskapitaler, och vid riksdagarne tvistar man blott om huru stora summor af dessa medel som skola på förhand för flera år bestämmas för den ena eller andra industrigrenen. Alla tigga de staten om förlagskapital. Det är häri som de, hvilka arbeta för nya enskilda bankinrättningar, önska förändring. Man fordrar associationseller föreningsfrihet för de större kapitalerna likasåväl som för de mindre, och det är både orimligt och skadligt att motarbeta en sådan frihet. Med den borde de förmögnares besparingar snart vinna nog styrka för att kunna ej mindre än barnens, pigornas, drängarnes, lärlingarnes och gesällernas sparpenningar lemna millioner åt affärslifvet och den allmänna Företagaarnheten. Men vi återgå till Stockholms sparbank. Från Sparbankens början den 16 Juni 1821 till 1852 års slut ha de insatta medlen tillsammans utgjort 5,344,726 rdr 28 sk. sam derå i räkenskaperna godtgjord ränta 948,496: 25. Sparbanken har således under denna tid till förvaltning för delegarne innehaft den betydliga summan af 6,293,223: 5. Under samma tid har uttagits 4,338,426: 28, och delegarnes behållning utgjorde således vid sist lidet års slut 1,954,796: 25. Insättningarne ha öfverhufvud taget, varit i jemt stigande samt 1852 högre än något föregående år. De utgjorde då 351,294: 32. År 1851 uppgingc de till 334,717: 44, och 1850 till 324,933 36; 1840 till 182,169: 16; 1830 till 116,374 16; 1822 till 31,947: 32, samt den tid spar banken var öppnad 1821 till 15,766: 12. Ut: tagningarne från sparbanken ha naturligtvis stigit i samma proportion, samt sistlidet år upp: gått till 359,354: 14, hvilket belopp är högre än något af de föregående ären. År 185) utgjorde uttagningarne 316,981: 39. Tillvexten i delegarnes kapital var 63,415 47. år 1852, 86,800: 40. år 1851, och 93,061 15. år 1850. Denna tillvext var högst 1848 då den utgjorde 139,820: 9. Året förut elle 1847 var den 128,103: 38. samt 108,974: 9 år 1849. I afseende på kapitaltillvexten ut märka sig åren 1847—1849 framför alla d andra ären. Antalet af delegare eller insättare har äfvei varit i fortgående tillvext. Det var 9,684 3 1841, 11,366 år 1845; 15,529 är 1849, 16,76 år 1851 och 17,427 år 1852; I Stockholm såväl som de flesta andra sparbankerna är de barn och fruntimmer som utgöra den betyd ligaste delen af delegarne, och detta förhål lande är högst betecknande för sparbankerna: verksamhet. År 1852 var klassifikationen af delegarne Stockholms mgarbank följande: Barn under 16 . tjenande personer af qvinkönet ogifta fruntimmer . . . ec hv es os sta NN SS Oo -— hustrur . . . ss 0 . enkor . 0 0 s 4 pandtverksgesäller och lärlingar . 1518