STOCKHOLM. den 4 Juni, Stiftarne af Handelsaktiebanken hafva dsg inlemnat revideradt förslag till regle mente för banken. Vi hinna nu ej att me! dela sjelfva förslaget, men intaga emeller:ic den uuderdåniga skrifvelse, hvarmed det blf vit öfverlemnadt, hvilken är af följande 1): delse: Stormäktigste allernådigste Konung! Sedan undertecknade, jemte ätskilliga andra perso ner, hvilka nu ej äro i staden tillstädes, i sistlidn Februari till Eders Kongl. Maj:t, under begäran or nädig fastställelse, i underdånigbet inlemnat förslag till reglemente för ett aktiebolag till bedrifvande a bankrörelse under benämning Svenska Handelsakti.banken, så hafva emot samma förslag blifvit fram ställde flere anmärkningar, af hvilka vi haft tillfällt att taga kännedom. Ehuru dessa anmärkningar ick: röbbat den öfvertygelse vi vid det föreslagna regle mentiets upprättande hyste, att detsamma icke alle nast var i full öfverensstämmelse med gällande lag ntan äfven innefattade erforderlig garanti för uppfy! lande af bankens förbindelser och, säsom bildadt e ter mönstret af andra länders redan i verksamhet va rande banker, motsvarade sitt ändamäl, samt vi följ aktligen mäste hufvudsakligen vidblifva hvad omför mälde förslag till reglemente innehåller, hafva likvä vi, som fortfarande nitälska för framgängen at et företag, hvaraf, enligt allas sammanstämmande me ning, landet är i stort behof, icke tvekat att i ätskil liga delar foga oss efter den frän vär afvikande me ning, som i anmärkningarne blifvit uttalad, äfven a män med erfarenhet i financiella frågor. Fördenskul hafva vi omarbetat vissa delar af bolagsreglorna; och få vi nu i djupaste underdänighet till Eders Kong! Maj:t öfverlemna det sälunda förändrade förslaget ti! reglor för banken, i samma förslag benämnd Stock: holms Handels-aktiebank, och, för den händelse at Eders Kongl. Möj:t skulle i nåder finna hinder möt: för godkännande af det förut inlemnade förslaget begära Eders Kongl. Maj:ts nädiga fastställelse a det härvid bifogade; hvsrjemte det torde tillätas os att i korthet till besvarande upptaga de anmärknin gar, som hufvudsakligen blifvit framställda, och at redogöra för skälen till de mera väsendtliga förän dringarne i det förra förslaget. Emot den iträgasatta bankens hänförlighet till så dane bolag, hvilkas främjånde är afsedt uti Eder Kongl. Maj:ts nådiga förördning den 6 Oktober 1848 har isynnerhet blifvit anmärkt, att de tryckta elle: graverade insättningsbevis, som banken, enligt 5 4 det förra reglementsförslaget, skulle ega ått utfärda. vore att anse såsom. sädane tryckta eller graverade förbindelser till bankrörelses bedrifvande, som i 14 af aktielagen omtalas, och att säledes denna 4 in nefattade bestämdt hinder för barkbolagets grundande på aktielagen. Vid betraktande deraf, att nyssnämnde 14 i-ak tielagen omisskänligen afser den genom Eders Kongl Maj:ts nädiga kungörelse den 9 Januari 1846 stiftad: lag för enskilda banker, hvilka utgifva egna kredit sedlar, och att således endast dessa enskilda banke: äro undantagne frän de bankbolag, som E aktielsger kunna grundas, samt enär äter de tryc a eller gra verade -insättningsbevis, hvilka ifrågavarande aktie bank skulle egt att utfärda, både genom räntebestäm melse ech genom inskränkning af betalningstiden så väsendtligen skilja sig frän. de egenskaper, hvilka; ut märka kreditsedlar, att samma insättningsbevis ufide; ingen förevändning skäligen kunde dertill-hänföras hysa vi fortfarande på dessa med flera grunder der öfvertygelsen, att aktielagen, lika litet som någor annan författning, innebär hinder mot stiftandet a en aktiebank, sä inrättad som i det förra förslage blifvit ifrägasatt. För att emellertid undanrödja det sålunda förments hindret för bankens grundande på aktielagen, hafv: vi, med uppoffring af den större beqvätmlighet,-son var afsedd med förslaget om insättningsbevisens tryck ning eller gravering, i det förnyade förslagets 5: infört den förändring, att-bevisen ä medel, som ho: banken på depositionsräkning insättas, skola vara handskrifna. Vidare har man ifrågasatt, huruvida babken, utar solidarisk ansvarighet för delegåtne, lemnhade allmän heten erforderlig trygghet emot de faror, hvarmed er möjligen felaktig förvaltning och bankens deräf för orsakade obeständ. hotade samhället; och har man fö anmärkningen emot den ieke solidariska ansvarighe tens beriljande trott sig hemta:stöd lika. mycket a det lyekliga förhällandet med landets nuvarande, på solidarisk ansvarighet grundade enskilda banker, son af gällande banklagstiftning i vissa andra länder, jöm fördt med omständigheterna under andra tider och an dra lagstiftningsgrundsatser, så väl härstädes, som utlandet. Med undantag af de nyligen härstädes: bildade Fi lialbankerna, hvilkas delegare, sannoliktiföljd af dei från riksbanken dem lemnade försträckning, blifvi till solidarisk ansvarighet förpligtade, äro landets öf rige enskilde banker grundade på rörelse med :-egn: kreditsedlar äfven ä ringa valör; och. dessa sedlar gängbarhet såsom mynt jeimväl bland sädane landet innevånare, som helt och hället sakna förmåga oc tillfålle att pröfra den sedelutgitvande bankens soli ditet, har tvifvelsutan framkallat föreställningen ön behofvet af bankdelegarnes solidariska ansvarighet men äfven en dylik: bank blef härstädes för-ieckelän; tid tillbaka oktroyerad, utan solidarisk ansvarighet och på förvaltningen af samma bank utöfvade dett: förhållande ingalunda något menligt inflytande. Af erfarenheten inom landet under sednaäre tider kan säledes icke hemtas bevis för företrädet af se delutgifvande enskilda bankers grundande pä tolida risk ansvarighet, likasom icke: heller andra länder erfarenhet i detta tall gifver något afgörände resul tat; ty, såsom ock i anmärkningarne emot förevarand aktiebank är medgifvet, hafva exempelvis Skottlands: äldsta från: 100 till 150 är gamla sedelutgifvande en skilda banker oåfbrutet bestått, utan delegarnes osoli dariska ansvarighet, under det mängfaldiga på mot satt princip grundäde banker ramlat. ;. : Emellan nutidens statsekonomiska författare är stri den angående dessa olika banksystemers företräde vä ännu icke utkämpad; men om. ock teorien för den:so lidariska ansvarigheten ännu gör sig gällande i viss länder, har åter sista tidens banklagstiftning flefestå des på Europas Kontinent mer och mer uttalat sig fö den motsatta äsigten, hvarpä må-såsom -exempelan föras den är 1850 i Belgien stiftade sedelutgifvand Banque Nationale, äfvensom den i nästlidne Apri mänad för 99 år öktöyradeBank Händel un Industrie in-Darmstådt. Exemplet frän Belgien sy nes desto betydelsefullare, sem detta lahd; syhtöerli gen utmärkt af ett lyckligt industrielt framåtgäende redan länge pröfvat det ivnyss anförda bankötittels tillämpade systemet och nögsämt vårit i tillfälle a bedöma: verkningarne deraf äfven under sädane kr ser, af hvilka inger bankinrättning, Jika litet. sör andra industriella företag, huru omsdrgsfullt de ä må vara organisefade, undgår skakningar. Här är dessutom stiftandet af en sedelutgifvand bank icke i fråga; och emellan sädane banker och de ifrågavarande företer sig den tvifvelsofan väsendtlig Lal PÅ EO RR mår ha FR COR. SL Såg La