211 alkastning och helsosamhet. kInlgt uppgut
-I skall den berömda engelska hortikultören sirj
ilJoseph Pazton om densamma hafva utgifvit
t flera populära, skrifter, som, ehuru länge hit-
-I väntade, dock ännu icke ankommit.
- I Paxtons Botanical Dictionary, äfvensom il
t) Johnsons the Cottage Gardeners Dictionary är det
ti systematiska namnet på denna växt Cucurbital.
ovifera; hennes hemland uppgifves vara Astra-.
a I chan: i Nietners Kichen-Gartnerei står Vege-l:i
- table Marrow under namn af Cucurbita succado;
såsom hemland uppgifves Persien. På för-
:I frågan hos tyska hortikultörer, rörande denne
tj växt, erhölis den upplysning, att den vore
-linförd från Förenta Staterna och benämndes:
Amerikanischer Mark-Kärbiss. Sednare under-
rättelser bekräfta, att växten är mycket odladl
eloch värderad i Förenta Staterna. Med an-j
ledning af uppgiften ora densammas orienta-,
iska härkomst, vände sig utrikeg sekreteraren
tl till den för sina vidsträckta naturhistoriska in-;
kanta och högt aktade statsrådet Nordenskjöld;
(1 Helsingfors med förfrågningar i detta ämne
Han erhöll på desamma de mest tillfredsstäl
-Ilande svar. Statsrådet Nordenskjöld hade nem-::
ligen i flera år sjelf odlat denna växt och fun-!
I Init odlingen lätt, afkastningen rik zamt fruk-!!
ten välsmakande och sund. Växten harläng
T varit känd i Finland och hade blifvit ditförd,
Ifrån England. Redan i sitt första bref i äm-.
Inet hade hr statsrådet den godheten att öf-
versända ett litet parti kärnor. Emellertid
hade föreningen, på grund af de underrättel-
Iser, som redan erhållits, gått i författning om 7
lanskaffandet af 1 skålp. kärnor från England, ,
Toch beslutade en utdelning af desamma, sår
långt de kunde räcka, till de ledamöter, som
voro i tillfälle att begagna dem till odling. :
Enligt strödda meddelanden skola i Nordame- :
rika och England redan flera förädlade varie-;
5
teter odlas, hvarom innan kort närmare upp-
gifter väntas.
Angående det sätt hvarpå växtmerg-frukten
begagnas i Finland, hafva följande upplys-
ningar benäget blifvit lemnade af ett fruntim-
mer, som i längre tid användt densamma för
sitt bord.
Växtmerg begagnas hos oss:
1:o Stufvad i mjölk eller bouillon såsom blom-
kål.
2:o Kokad, serverad med smält smör såsom
sparris.
3:0 Inlagd i ättika, att begagnas såsom stek-
sallad, eller ,
4:0 inlagd i ättika och socker att begagnasv
till sallad. D
a
b
5:0 Inkokad med socker och stött ingefära till
dessert, liknande ostindiskt ingefärssylt.
Jag har hört sägas, att den äfven skall pre-,
pareras och begagnas på andra sätt, såsom lv
pudding, välling etc.s ä
Hofgärtner Nietner yttrar: Engländarnes Vegetable
Marrow, Mark-Kirbiss eller Vegetabilischer Mark,
Cucurbita succado, är af alla mig bekanta pumpe-
arter, i min smak, den allra förträffligaste och bä-
sta, och kan jag sälunda med bästa samvete förorda
densamma, säsom en utmärkt välsmakande spis. Den
har icke det allra minsta af de öfriga pumpornes
blötbet i köttet eller oangenäma sötma, utan har mera
den läckra smaken af Blomkål och Broccoli.
I den klassiska kokboken, the Cooks Oraele, af dok-
tor William Kitchener, 7:3e upplagan, Edinburg 1850,
förekomma följande tillredningssätt:
Stufvad Växtmerg. ic
Skala 6 eller 8 smä växtmerg-pumpor, lägg dem il;
en kastrull med vatten, salt, citronsaft, litet smör,!r
eller färskt fläsk, och stufva dem för sakta eld, tilll q
dess de blifva möra. Serveras med bolländsk ellerlji
annan piquant säs. Mm
Brynt Växtmerg a).
Skär 5 å 6 växtmerg-pumpor i fjerdedelar; tag!
bort skalet och fröhuset, förväll dem, lät sedan vatt-53!
net rinna af dem, att de blifva riktigt torra. Vispal4d
derefter ett ägg och doppa dem derati; beströ demy
väl med stött hvetebröd; värm upp litet svinSott cchlV:
stek dem deruti, till dess de antaga en ljusbrun färg. dd
Strö litet peppar och salt pä dem och servera deml:
alldeles torra. st
Biynt Växtmerg b). -
Tag sex å ätta små växtmerg-pumpor sä nära likal;o
stora, som möjligt, skär dem i skifvor, torka dem il.
ett kläde, koka dem i mycket hett fett och beströl,
dem med litet peppar och salt. Dä de lagas på dettal:;,
sätt, brukar man lägga en liten serviette under deml;
på fatet, för att upptaga det flott, som kan afrinna.,;
Obs. Vid detta tillagningssätt bör fettet vara vällut
hett; stekningen fullbordas dä på nära en minut; ceblk,
rätten blir delikat; är fettet deremot ej väl upphet-l fa
tadt, sä blifva skifvorna sega och flottiga. nå
Dessa äro de upplysningar, som här för närvarande
kunnat erhöllas. Sä snart nägra ytterligare vinnas, l
skola de blifva föreningen meddelade. sö
Det vore en stor fågnad om odlingen af denna växt.
i Sverige vunne framgång. Då den är alldeles den-l,,
samma som gurkans, så torde närmare upplysningar;;
härom ej vara nödige. in
Acacie-trädet. fr
(Robinia pseudoacacia.) k;
Slägtet Robinia har blifvit uppkalladt efter den Mm
franske botanisten Jean Robin, herborist kos konung ti:
Henrik IV i Frankrike. Dennes son, Vespasianus Ro-l a!
bin införde odlingen af Robinia pseudoacacia i denlö!
botaniska trädgården i Paris 1640. På kontinenten dc
af Europa har nu detta träd spridt sig i stor ymnig- de
bet ända till Östersjöns kuster, utgör Norra Tysklands så
yppersta prydnad och invänarnes älsklingsträd. Frän bl
Frankfurts, Dresdens, Leipzigs och Berlins vackraltr
esplanader, ända till de små landtmannahyddorna pål m
Norra Tysklands sandhedar, träffar man detta skönalk
träd öfverallt med dess lifliga, klara grönska, stora, fr
herrliga, fjäderlika blad och sköna hvita välluktandel de
blomhängen. De flesta svenskar göra sig säkert denss
frägan, hvarföre värt land så föga tillegnat sig sam fr
ma ädla prydnad? De få mähända dä det svar, attlre
trädet icke täl värt klimat. Saken förhåller sig nem-ln
ligen sålunda, att detsamma fordrar i värt land ettik
skyddadt läge, äfvensom täckning de första vintrarne, I m
för att kunna bestå. h
I en afhandliog af professor A. J. Retzius om deld
försök, som blifvit gjorda med åtskilliga utländska Träd-1 ej
och Buskarter (i akademiens plantagei Lund), införd to
t Kongl. Vetenskapsakademiens Nya Handlingar för sh
är 1798, anföres följande, rörande detta :räd: ol
Robinia pseudoacacia, Amerikanskt Arteträd, ett träd, er
som när det stär i blomma, täflar i prakt med hvil: e
ket som helst, och förtjenar derföre alltid sin plats ilal
lustträdgärdar, men svarar icke hos oss mot det för-lft
modligen öfverdrifna beröm, en del auktorer gifviti g
detsamma. Af de frön, som professor Kalm hemför-
de, säddes nägra under namn af Gleditsia 1751. Hurule
mänga, som gingo upp, vet jag icke, En planta för-k
varades nägra är i kruka, som om vintrarne fick plats jun:
i kallhuset. Denna utplanterades ändteligen påLun-juwm
dagärden, så att den mot norr hade fullkomligt lugpm
af akademiehuset, mot öster af observatorium och mot 5)
vester at de höga almarne. Här växte trädet till en sc
höjd af 14 1 135 alnar och stammen bade 1793. då ln: