mänhet med fordens, till födomedel för menniskan egnade alster, frågas: På hvad sätt kan landtbrukaren för sin del bidraga till denna skadas hämmande, och hvilka åtgärder för samma mål lisga deremot utom gränsen är hans verkni.gskrets? r sednare åren några nya binäringar och har man deribland funvil on eller några, som i rro eller mindre mått bidraga att göra bränvinstillverkuiogea umbärlig, så alt grundade skäl rå anses föreul den hoppaing, att bränvinstllverkningen pväl a såjan anledning efterhand afiaga? Om de försök med odlingen af sockeroetor, som i flera delar af andet, sxule fortfara at ställande resultater, och inhemsk socker i följd deraf komma att ega rum, frågas äre, eni erfarenhet, vilkoren för fram at cen . Hafva några lyckade försök blifvit gjorda all utan kos sam a apparater, och såsom husbebolsnäring, bereda socker eller sirap af hvitbetor? 380. Då under de sistförflutna åren stora förbättringar i linbereining och lionevarors tillverkning blifvit i fiers länder införda och denna industri utgör ett a!lmänt före mål för svenska folkets husflit, så frågas: Hvilka åtgärder skulle vara de lämpligaste för att vid utöfvaudet a denna husflit införa ändamålsenligare motboder, och såme elst sätta densamma i stånd att gecom bättre qvalitet af dess produkter kunna uthärda täflan med andra län ders linneiadustri? 59:o. MHviIka försök äro gjorda att tillverka kol al! bränntorf; hura bafva essa försök utfallit och hvad nytta kan man deraf vänta för landtbruket och dess binäringar? 40:0. Om det får antagas att trädgärdsodlingen i flere afseenden medför välgörande verkningar och särdeles bland allmogen verkar gagnande, hvilka medel finnas val att sprida denna odling jemte båg och kännedom deruti, utom och utan afbidan på på följderna utaf dot förslag. som ti Iforone varit väckt rörande undervisnings meddelande i detta ämne vid folkskolan ?