mänhet med fordens, till födomedel för menniskan egnade
alster, frågas: På hvad sätt kan landtbrukaren för sin
del bidraga till denna skadas hämmande, och hvilka åt-
gärder för samma mål lisga deremot utom gränsen är
hans verkni.gskrets?
r sednare åren några nya binäringar
och har man deribland funvil on eller några, som i
rro eller mindre mått bidraga att göra bränvinstill-
verkuiogea umbärlig, så alt grundade skäl rå anses före-
ul den hoppaing, att bränvinstllverkningen
pväl a såjan anledning efterhand afiaga?
Om de försök med odlingen af sockeroetor, som
i flera delar af andet, sxule fortfara at
ställande resultater, och inhemsk socker
i följd deraf komma att ega rum, frågas
äre, eni erfarenhet, vilkoren för fram
at cen
. Hafva några lyckade försök blifvit gjorda all utan
kos sam a apparater, och såsom husbebolsnäring, be-
reda socker eller sirap af hvitbetor?
380. Då under de sistförflutna åren stora förbättringar
i linbereining och lionevarors tillverkning blifvit i fiers
länder införda och denna industri utgör ett a!lmänt före
mål för svenska folkets husflit, så frågas: Hvilka åtgär-
der skulle vara de lämpligaste för att vid utöfvaudet a
denna husflit införa ändamålsenligare motboder, och så-
me elst sätta densamma i stånd att gecom bättre qvalitet
af dess produkter kunna uthärda täflan med andra län
ders linneiadustri?
59:o. MHviIka försök äro gjorda att tillverka kol al!
bränntorf; hura bafva essa försök utfallit och hvad nytta
kan man deraf vänta för landtbruket och dess binäringar?
40:0. Om det får antagas att trädgärdsodlingen i flere
afseenden medför välgörande verkningar och särdeles
bland allmogen verkar gagnande, hvilka medel finnas val
att sprida denna odling jemte båg och kännedom deruti,
utom och utan afbidan på på följderna utaf dot förslag.
som ti Iforone varit väckt rörande undervisnings medde-
lande i detta ämne vid folkskolan ?