förenliga med kyrkans bekännelse, likväl tillkommit
under icke utan skäl misstänkta omständigheter, dä
dessa nyheter icke kunna sägas vara föranledda af
en förbättring, som päkallades af kyrkans behof, för
att derigenom uttrycka sin egen sanning, och då nu
genom kyrkan. gär hos så mänga af dess medlem-
mar en suckan, som i ett intresse, hvilket man ej
alltid kan fränkänna kristlig värma och sanning,
längtar att befrias från det yttre tvånget af dessa
böckers bruk, i det skick de nu äro, sä fär fakulte-
ten i underdänighet hemställa, huruvida icke Eders
Kongl. Maj:t skulle, icke säsom en eftergift för en-
vis trotsighet, men säsom en hänsyn till ömtäliga
samvetens längtan och bebof, täckas tillåta, att öf-
verallt inom Svenska kyrkan de gamla böckerna mä
sä till vida begagnas, att, när så önskas, döpel-
sen efter den ritual må förrättas, enskild aflösning
före nattvardsgäng och med frikallelse frän det all-
männa och gemensamma skriftemälet tillåtas i enlig-
het med hvad kyrkolagen af 1686, kap. 8 I stad-
gar, och vid kristendomsundervisning äfven den äldre
katekesen begagnas. Hvad psalmboken angär, så
torde det anstötliga dervid kuona förekommas genom
stiftsstyrelsernas anmaning till presterne att, der an-
ledning dertill förefinnes, i möjligaste mätto undvika
des palmer, hvilkas bruk kan gifva förargelse.
Med djupaste undersätlig vördnad, trohet och nit
framhärda
Stormäktigste allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
L. A. Anjou
Theol. fac. n. v. Decanus.
A. E. Knös. 4. F. Beckman. C. A. Torån.
Upsala den 7 April 1853. C. A. Hultkrantz,
— Uppå derom af kassören för stämplade
psppersuppbörden C. Andersson gjord ansökning har
K. M:t fuonit godt att, i anseende till sökandens af
täkarebetyg styrkta sjuklighet, bevilja honom 3:ne
mänaders tjenstledighet, att beräknas från och med
den 1 instundande Juni, med tillständ för honom att
derander företäga en utrikes resa.
— Sedan, enligt hvad Kammarrätten an-
mält, assessoren J. Björnström, uppå derom gjord
ansökning och på grund af företedt läkarebetyg, e--
hällit 6 veckors ledighet från sin hos Kammarrätten
ionehafvande protonotsrietjenst, så har K. M:t, med
bifall till Kammarrättees derom gjorda hemställan,
tunnit godt att af 7:e hbufvudtitelns besparicgar, till
Ke:mmarrättens dispositioa anvisa ett belopp af 25
rår, motsvarande half lön för en och en half mänad
i lägsta tjensiegraden utan spanmälsförhöjning, att
användas till ersättning ät den person, som förordnas
att, under ofvanverörde, assessoren Björnström be-
viljade tjenstledighet, hans protonotarie-tjenst be-
strida. -
— Enkedrottningen, som afreste från huf-
vudstaden i lördags straxt före kl. 6 på af-
tonen, anlände, enligt ingångna underrättel-
ser, till Tullgarn kort efter midnatten.
— Hertigen af Östergötbland ankom, be-
rättar P.T., i torsdags kl. half 9 f. m. till
Wisby, mottogs af autoriteterna vid landnings-
bryggan, intog förfriskningar uti landshöf-
dinge-residenset, företog en promenad i vagn
för att bese stadens många märkvärdigheter,
besökte gymnasium, kronoförråderna, skolorna,
fattigbuset, lasarettet och hospitalet, domkyr-
kan och de förnämsta kyrkruinerna. Kl. 3
intog hertigen middag hos landshöfdingen och
föreslog en skål för Gottlands välgång. Kl.
7 gick han åter ombord å ångfartyget Kron-
prinsessan Louise och anträdde resan till
Kalmar.
— Inför Konungen och Drottningen höll i
lördags, enligt P.T., landshöfdingen grefve
Frölich, såsom ordförande för den deputation
ifrån Södermanland, hvarom vi förut nämnt,
följande tal:
Stormäktigste Allernädigste Konung!
Stormäktigsta Allernädigsta Drottning!
Inför E. K. Maj:t väga i djupaste underdänighet
deputerade ifrån provinsen Södermanland frambära
länets innevänares bjertligaste lyckönskan till äter-
vunnen helsa efter en läng, svär och hotande sjuk-
dom. Den allmänna oro, som under dessa smärtans
dagar försports öfver hela landet, harlifligt varit de-
lad af oss och vära hemmavarande, äfvensom vi med
den innerliga glädje, som iifvar hvarje rättsinnig un-
dersäte, emottagit dag ifrån dag de hoppgifvande tid-
ningarne om vär dyrbare och älskale Konungs äter-
fåendes.
Med varmaste deltsgande bafva vi föreställt oss de
smärtande qval, vär älskade och vördade Drottning
lidit, att under fruktan och hopp dela sin aldrig trött-
nade hulda omsorg vid sin höge Gemäls och sin äl-
skade Dotters sjukiäger, samt hafva vi beundrat den
själsstyrka, som förmätt upprättbälla de ansträngda
moraliska och fysiska krafterna, och detta omedelbart
efter lidna ömma förluster och bittra sorger. Vi veta
nogsamt, att endast i sannt religiös undergifvenhet
hemtas stöd och kraft i farans stund, och vi äro djupt
intagna af vördvad för denna dygd. :
Allernädigsta Deottning! Värdes ynnestfullt upptaga
denna vår enkla, men upprikdiga gärd af undersätlig
vördnad, kärlek och trohet, samt underdäniga lyck-
önskan att dessa hårda pröfrodagar äro öfverståndna.
Äfven utbedja vi oss underdänigst, att vid detta
tillfalle få frambära länets innevänares djupa tack-
sambet för den utmärkelse oss vederfarits genom H.
K. H. Arfprinsen Carl Oscar. Wilbelm Fredriks ut-
nämnande till Hertig af Södermanland; Eders Msj:t
har sjelf burit denna titel, och skail det ssledes blifva
oss dubbelt kärt, att under det ljufva minnet deraf
få vörda och tillräkna oss en i nedstigande led af
sonungahuset hög medlem säsom vår öfverherre.
Matte den högborne ättlingen nu och framgent skänka
Deras Koogl. Möj:ter all den glädje, som kommande
iders förboppningar fästa vid honom, hyvarom vi till
försynen alltid skola uppsända varma förböner; äfven-
som att smärtsamma sorger Ff alla slag mätte afvär-
jas ifråa Deras Kongl. Mej:ters ädla bjertan.
Deputerade väga i djupaste underdånighet anhåäl!a,
för sig och hemmavarande länets innebyggsre, att
fortfarande få vara omhuldade at Deras Kongl.
Maj:ters nådiga ynnest och bevägenhet..
i. M. Konungen behagade svara:
Jag tackar Eder, mine Herrar, för dessa uttryck
af edra tänkesätt. Den tillgifvenhet och det varma
deltagande, hvarmed Svenska folket omfattat Mig
under Min svära och längvariga sjukdom, äro högst
dyrbara för Mitt bjerta. Men om minnet deraf skan-
ker mig en sann glädje, älägger det äfven en ny
förbindelse, att helga mina genom Försynens nåd äter-
vanna krafter ät ett älskadt fosterlands sällhet och
förkofran. Dä ett ömsesidigt förtroonde, ett innerligt
samband förena konung och folk, äro begge starka,
tyckliga, ärade. Våra häfder innehälla frejdade be-
vis på denna sanning; framtiden skall, hoppas jag,
alltmera bekräfta densamma.
Med djup rörelse erfar jag den rättvisa hyllning
J egnen min Gemäl och den tiilgifvenhet J för Henne
hysen; Hennes tacksamhet är lika liflig som Min.,
Då Jag utkorade Min Sonson till Hertig af Sö-
dermanland, gaf Jag Eder med nöje ett nytt veder-
mäle på Min synnerliga välvilja. Måtte den späda
Fursten en dag utveckla samma fosterländska tänze-
sätt, samma tapperhet, hvilka utmärkte den Konun -,
som för 42 är sedan öfverlemnade åt Mig denna, så
Honom med ära sä länge förda, hertigliga titeln;
mätte Han sålunda uppfylla våra gemensamma för-
hoppningar och alltid förtjena Eder kärlek.,
Emottagen. Mine Herrar, försäkran om Mina och