Ad OPP RYU dö SEMESTER ve AT TERESE I A. G. Fock. H. A. Hamilton. A. J. Wästfelt.) Franz von Scheele. j Frågor, framställda tull öfverläggning vid Sjette allmänna Svenska Landtibruksmötet i Lidköping den 15 Augusti och följande dagar år 1853. I. Allmänna ämnen. 4:0. Då den åsigten allt mera gjort sig gillande, att, bland mede! till landtbrukets befrämjande, spridandat af kunskap bör sättas i första rummet, och då i vårt land ett icke obetydligt antal Landtbruks-läroverk blifvit för sådant ändamål inrättade samt dessutom kunniga personer af Regeringen antagne, för att gå landets odlare tillhanda genom biträde, upplysningar och råd vid oilia i diknisgsoch ängsvaunings-företag, schiferiernas föräd-! ling samt linets ändamålsenliga odling och beredning, så frågas : kan någon ytterligare utsträckning af dessa eller andra likartade åtgärder anses vara af behofvet påkaliad? 2:o. Huru bör arbetsstyrkan vil ott större landtbruk organiseras för alt åt jordegaren bereda högsta möjliga inkomst, utan att erbitarnos ekonomiska förkofran och sedliga förbättring dervid åsidosättes, men fasimera understödjes och befrämjas ? 3:0. Vid ett föregående landibruksmöto har uppmä samheten blifvit fästal på den stora ten af försöks anställande i landtbruksväg, och Landtbruks-akademien har, i utfärdadt cirkulär till Hushållningssällskapen af den 44 April 4849, meddelat sin åsigt rörande de ämnen, hvilka företrädesvis borde utgöra försökens föremål: Hafva under den tid, som sedan förflutit, dessa eller andra vigliga iandtbruksfrågor varit föremål för försök, och hvi resultater har man i sådana fall erhållit? 4:0. Hvilket förfaringssått är det lämpligaste för att bringa en utmagrad jordegendom till fruktbörande skick? 5:o. Hvilka förändrinsar äro för landtbrukets befr jande behöflige uti nu gällande förfatiningar rörande nadsskytdigbet och egofrid? 6:0o. Huru böra boningsbus för landtbruksarbetare vara inrättade för att med nödigt utrymme b förena god uppvärmning under största möjliga besparing af brönse? 7:0. Hvilka utvägar finnas alt förekomma den ödeläg gelse af enskild skogsegeadom, som flerestädes visat sig ega rum, hotande i orter såväl med skogsbrist som med menliga klimatiska inflytanden; och huru långt sträcker sig statens rättsenliga åliggande och befogenbet att vaka öfver begagnandet och bebandiingen af de skogar, som tillhöra enskilde personer? 8:0. Man har ofta funnit skiljaktiga tankar uttalade rörande lämplizaste flyttningstiden för tjenstefsls, och då detta ämne icke är utan vigt för landtbruket samt blifvil nyligen återupptaget af flere Hushållningssäliskapor, saknas icke anledning till framställning af frågan: Hvilken flyttningstlid är för landsbygden verkligen den tjenligaste? 9:0. Då fräga blifvit väckt om nyttan deraf, att Hushållninagssällskapen i riket erhölle eu större eller mindre årligt statsanslag, för alt sätta dem i stånd, bvart och ett i sin ort, art krafiigare kunna befrämja landtbrukets utveckling; så frågas: Finnes det några särskilda grenar af landtbruket, till hvilkas uppmuntran dylika anslag företrädesvis borde begagnas; och hvilket vore dervid bästa sättet att gå till väga? II. Åkerbruk. 40:0. Man har i allmänhet antagit såsom regel, att vilkoret för oålingena af så kallade handelsvexter är en hög grad af bördighet hos jorden, och att först då denna vunnit en för sädesodliogen öfverflödig kraft, tiden är inne alt begagna dolta öfverskott genom odling af handelsvexter, hvilken då kan ske utan j:rdens utmattande: är denna theori siktig och af erfarenheten bekräfiad? 41:o. a) Hvad värmare kunskap har man under de sednare åren vunnit rörande bästa sättet för anläggning af täckta aiken, och hafva dylika dikten, lagda med tegelrör, visat sig ega ett under alla förhållanden bestämdt företräde? b) Har erfarenheten innu lemnat någon säker ledning för bestämmandet af det sjup i förhällande till afståndet, hvartill täckta diken böra under olika omständigheter anläggas ? . 492:o. Har man någon erfarenhet rörande verkningarne af alfvens uppluckring och under hvilka förhållanden bar den visat sig fördelaktig, overksam eller möjligen skadlig? 43:0. Bafva fortsatta försök blifvit gjorda, och med hvilken påföljd, att använda masugnsslagg på åkern? 44:0. Man har i andra länder, enligt uppgift, med framgång brännt alunskiffer och kalk tillsammans, för att sålunda bereda ett gipshaltigt, till gödning brukbart ämne. Det frågas: Hafva i Sverige dylika försök blifvit gjorda och med hvad framgång? 45:0. Hvilka förfaranden böra iakttagas vid igenläggning af åker till vall, och hvilka vexter hafva på olika ordmåner visat sig eza företräde för bildande af ettåriga eller fleråriga vallar ? 46:0. Hvad erfarenhet är vunnen om bästa sättet au vid oiling af rofvor och andra rotfrukter ernå ett godt resultat med minsta möjliga beroende al missgynnande omständigheter? 47:0. Hvilka avlindska varieteter af i Sverige från älåre tider inbemska sädesslag hafva i deua land blifvit under någon längre tidsföljd med framgång odlade; och hvilka under sednare åren bekantblifoa varieteter synas företrädesvis förtjonte att införas och spridas? 48:0. Hvilka ogräsarter äro mest skadliga för svenska åkerbruket och hvilka methoder hafva befunnits de lämpligaste för deras utrotande? 49:o. Då meningarne om gödselas användning i brunnet celler obrunnet skick äro stridiga, så frågas: hvad erfarenhet finnes att häru!i stödja sig vid? 20:0. Hrilket sätt at tillvarataga och tillgodogöra den flytande ladagärdsspi lningen bör i allmänhet tillerkännas företrädet ? 21:o. Hafva några nya åkerbruksredskap och machiner, af det värde att de förtjena aut spridas, blifvit de sednare åren kända? 22:o. Har man fästat nog afseende på vältens användande vid åkerjordens beredning? IL. Kreaturs skötsel. Q3:0. a) Eger man ännu tillförlitlig och bestämd kännedom om resultaterna af vår inhemska hornboskaps fortgåonde förädling genom begagnandet af tjurar från Kronans stamholländerier ? b) och bafva under tiden fortsatta och följdriktiga försök bifvit någorstädes anställde att endast genom urval inon svensk race förädla horeboskapen? 24:0o. Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro gröfre eller så kallade köttfår, och för hvilka de finulliga fåren, företrädesvis passande? 25:o. Har det under flera år försökta bruket af Norska beskällare till f;rbättring af den inhemska hästafveln be funnits fullt motsvara landtbr behof i alla afseenden, eller, om så icke är, hvilka åtgärder synas i denna ;genhet ytterligare böra vidtazas? Då landtbruksmötet i Malmö till Kongl. Maj: ingätt med underdånig framställning om nyttan af statsanslag för premier till uppmuntran af en förbättrad hästafvel, och Konzel. Maj:t sedermera, genom nådigt bref af den 24 Dec. 1850, täckts under vissa vilkor denna an Sökning bifal!a; så frågas: Huru böra dylika premie-utdelningar ordnas och hvilka föreskritter böra dervid blifva gällande, på det att ändamålet må sikrast uppnås? 27:0. Ärto försök i större skala gjorda med tjudring af betande boskap, och i sådant fall, hvilka följder hafva deraf visat sig såväl i afseende på foderbesparing som kreatureas välbefinnande? 98:0. Då de: är kändt, att en väl ordnad utfodring bar stort inflytande ej mindre på kreaturens gagnel ock på ändamål-enlig hushå Zz med fodret, fråg Hvilken foderordninsg bör anses fördelaktigast för k får och dragare, säval i afs tiderna för ufo triaS för olika foder ö bä 16 till hvarandra, nnast förekomma i Sverige ? ågia försök at ufodra boskap eller får Med ångkokadt foder blifvit längro tia fuilföljda, och i sålant fall, med hv 2 kosta b fördel? i 50:0. Iviik alfvar är i allmänhet förmånligsst mod afseende på hata hashålmning samt på djurens bäsa och kraftiulla utveckling, och hvad inSytande bar en mer eller mindre stark utfodring på qvigkalfvars utbisdning till soda kkor? 31:0. Är det alltid fördelaktigt att giva mjölkkor den starkaste utfodring e kunna fö tira? 32:0. Har man vacnit någon erfarenbet om värdet sl den sid Örebro landtbroksmite förordade metho en at! ställa mjölk för Kr unng i rum med hög temperatur ? 53:0. livilva mest framstående orsaker som ! or, ce uppni af oka