Ad OPP RYU dö SEMESTER ve AT TERESE
I
A. G. Fock. H. A. Hamilton. A. J. Wästfelt.)
Franz von Scheele. j
Frågor,
framställda tull öfverläggning vid Sjette allmänna
Svenska Landtibruksmötet i Lidköping den
15 Augusti och följande dagar år 1853.
I. Allmänna ämnen.
4:0. Då den åsigten allt mera gjort sig gillande, att,
bland mede! till landtbrukets befrämjande, spridandat af
kunskap bör sättas i första rummet, och då i vårt land
ett icke obetydligt antal Landtbruks-läroverk blifvit för
sådant ändamål inrättade samt dessutom kunniga perso-
ner af Regeringen antagne, för att gå landets odlare till-
handa genom biträde, upplysningar och råd vid oilia i
diknisgs- och ängsvaunings-företag, schiferiernas föräd-!
ling samt linets ändamålsenliga odling och beredning, så
frågas : kan någon ytterligare utsträckning af dessa
eller andra likartade åtgärder anses vara af behofvet
påkaliad?
2:o. Huru bör arbetsstyrkan vil ott större landtbruk
organiseras för alt åt jordegaren bereda högsta möjliga
inkomst, utan att erbitarnos ekonomiska förkofran och
sedliga förbättring dervid åsidosättes, men fasimera un-
derstödjes och befrämjas ?
3:0. Vid ett föregående landibruksmöto har uppmä
samheten blifvit fästal på den stora ten af försöks
anställande i landtbruksväg, och Landtbruks-akademien
har, i utfärdadt cirkulär till Hushållningssällskapen af den
44 April 4849, meddelat sin åsigt rörande de ämnen,
hvilka företrädesvis borde utgöra försökens föremål: Hafva
under den tid, som sedan förflutit, dessa eller andra
vigliga iandtbruksfrågor varit föremål för försök,
och hvi resultater har man i sådana fall erhållit?
4:0. Hvilket förfaringssått är det lämpligaste för att
bringa en utmagrad jordegendom till fruktbörande skick?
5:o. Hvilka förändrinsar äro för landtbrukets befr
jande behöflige uti nu gällande förfatiningar rörande
nadsskytdigbet och egofrid?
6:0o. Huru böra boningsbus för landtbruksarbetare vara
inrättade för att med nödigt utrymme b förena god
uppvärmning under största möjliga besparing af brönse?
7:0. Hvilka utvägar finnas alt förekomma den ödeläg
gelse af enskild skogsegeadom, som flerestädes visat sig
ega rum, hotande i orter såväl med skogsbrist som
med menliga klimatiska inflytanden; och huru långt sträc-
ker sig statens rättsenliga åliggande och befogenbet att
vaka öfver begagnandet och bebandiingen af de skogar,
som tillhöra enskilde personer?
8:0. Man har ofta funnit skiljaktiga tankar uttalade
rörande lämplizaste flyttningstiden för tjenstefsls, och då
detta ämne icke är utan vigt för landtbruket samt blif-
vil nyligen återupptaget af flere Hushållningssäliskapor,
saknas icke anledning till framställning af frågan: Hvil-
ken flyttningstlid är för landsbygden verkligen den
tjenligaste? -
9:0. Då fräga blifvit väckt om nyttan deraf, att Hus-
hållninagssällskapen i riket erhölle eu större eller mindre
årligt statsanslag, för alt sätta dem i stånd, bvart och ett
i sin ort, art krafiigare kunna befrämja landtbrukets ut-
veckling; så frågas: Finnes det några särskilda grenar
af landtbruket, till hvilkas uppmuntran dylika anslag
företrädesvis borde begagnas; och hvilket vore dervid
bästa sättet att gå till väga?
II. Åkerbruk.
40:0. Man har i allmänhet antagit såsom regel, att vil-
koret för oålingena af så kallade handelsvexter är en hög
grad af bördighet hos jorden, och att först då denna vun-
nit en för sädesodliogen öfverflödig kraft, tiden är inne
alt begagna dolta öfverskott genom odling af handels-
vexter, hvilken då kan ske utan j:rdens utmattande: är
denna theori siktig och af erfarenheten bekräfiad?
41:o. a) Hvad värmare kunskap har man under de
sednare åren vunnit rörande bästa sättet för anläggning
af täckta aiken, och hafva dylika dikten, lagda med tegel-
rör, visat sig ega ett under alla förhållanden bestämdt
företräde?
b) Har erfarenheten innu lemnat någon säker ledning
för bestämmandet af det sjup i förhällande till afståndet,
hvartill täckta diken böra under olika omständigheter
anläggas ? .
492:o. Har man någon erfarenhet rörande verkningarne
af alfvens uppluckring och under hvilka förhållanden
bar den visat sig fördelaktig, overksam eller möjligen
skadlig?
43:0. Bafva fortsatta försök blifvit gjorda, och med
hvilken påföljd, att använda masugnsslagg på åkern?
44:0. Man har i andra länder, enligt uppgift, med fram-
gång brännt alunskiffer och kalk tillsammans, för att så-
lunda bereda ett gipshaltigt, till gödning brukbart ämne.
Det frågas: Hafva i Sverige dylika försök blifvit gjorda
och med hvad framgång? -
45:0. Hvilka förfaranden böra iakttagas vid igenlägg-
ning af åker till vall, och hvilka vexter hafva på olika
ordmåner visat sig eza företräde för bildande af ettåriga
eller fleråriga vallar ?
46:0. Hvad erfarenhet är vunnen om bästa sättet au
vid oiling af rofvor och andra rotfrukter ernå ett godt
resultat med minsta möjliga beroende al missgynnande
omständigheter?
47:0. Hvilka avlindska varieteter af i Sverige från äl-
åre tider inbemska sädesslag hafva i deua land blifvit
under någon längre tidsföljd med framgång odlade; och
hvilka under sednare åren bekantblifoa varieteter synas
företrädesvis förtjonte att införas och spridas?
48:0. Hvilka ogräsarter äro mest skadliga för svenska
åkerbruket och hvilka methoder hafva befunnits de lämp-
ligaste för deras utrotande?
49:o. Då meningarne om gödselas användning i brunnet
celler obrunnet skick äro stridiga, så frågas: hvad erfa-
renhet finnes att häru!i stödja sig vid?
20:0. Hrilket sätt at tillvarataga och tillgodogöra den
flytande ladagärdsspi lningen bör i allmänhet tillerkännas
företrädet ?
21:o. Hafva några nya åkerbruksredskap och machiner,
af det värde att de förtjena aut spridas, blifvit de sednare
åren kända?
22:o. Har man fästat nog afseende på vältens använ-
dande vid åkerjordens beredning?
IL. Kreaturs skötsel.
Q3:0. a) Eger man ännu tillförlitlig och bestämd känne-
dom om resultaterna af vår inhemska hornboskaps fort-
gåonde förädling genom begagnandet af tjurar från Kro-
nans stamholländerier ?
b) och bafva under tiden fortsatta och följdriktiga för-
sök bifvit någorstädes anställde att endast genom urval
inon svensk race förädla horeboskapen?
24:0o. Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af
vårt land äro gröfre eller så kallade köttfår, och för
hvilka de finulliga fåren, företrädesvis passande?
25:o. Har det under flera år försökta bruket af Norska
beskällare till f;rbättring af den inhemska hästafveln be
funnits fullt motsvara landtbr behof i alla afseen-
den, eller, om så icke är, hvilka åtgärder synas i denna
;genhet ytterligare böra vidtazas?
Då landtbruksmötet i Malmö till Kongl. Maj: in-
gätt med underdånig framställning om nyttan af stats-
anslag för premier till uppmuntran af en förbättrad häst-
afvel, och Konzel. Maj:t sedermera, genom nådigt bref af
den 24 Dec. 1850, täckts under vissa vilkor denna an
Sökning bifal!a; så frågas: Huru böra dylika premie-ut-
delningar ordnas och hvilka föreskritter böra dervid blifva
gällande, på det att ändamålet må sikrast uppnås?
27:0. Ärto försök i större skala gjorda med tjudring af
betande boskap, och i sådant fall, hvilka följder hafva
deraf visat sig såväl i afseende på foderbesparing som
kreatureas välbefinnande?
98:0. Då de: är kändt, att en väl ordnad utfodring bar
stort inflytande ej mindre på kreaturens gagnel
ock på ändamål-enlig hushå Zz med fodret, fråg
Hvilken foderordninsg bör anses fördelaktigast för k
får och dragare, säval i afs tiderna för ufo tria-
S för olika foder ö bä 16 till hvarandra,
nnast förekomma i Sverige ?
ågia försök at ufodra boskap eller får
Med ångkokadt foder blifvit längro tia fuilföljda, och i
sålant fall, med hv 2 kosta b fördel? i
50:0. Iviik alfvar är i allmänhet
förmånligsst mod afseende på hata hashålmning samt på
djurens bäsa och kraftiulla utveckling, och hvad inSy-
tande bar en mer eller mindre stark utfodring på qvig-
kalfvars utbisdning till soda kkor?
31:0. Är det alltid fördelaktigt att giva mjölkkor den
starkaste utfodring e kunna fö tira?
32:0. Har man vacnit någon erfarenbet om värdet sl
den sid Örebro landtbroksmite förordade metho en at!
ställa mjölk för Kr unng i rum med hög temperatur ?
53:0. livilva mest framstående orsaker som !
or,
ce uppni
af oka