sessed Tazes igenom, sedan emellertid her
Bright yttrat den önskan, att afgifterna fö
vapensigiller och hårpuder ändtligen måtte af.
skaffas, och öfverste Sibthorp under högljud
löje påyrkat att regeringen måtte lägga er
skatt på i England vistande fremlingar, isyn-
nerhet sångerskor och dansöser, hvilka endas
stå i vägen för den inhemska talangen, drage
stora penningesummor ur landet och slutliger
på köpet utskratta engelsmännen för det de
äro sådana nöt.
Andra läsningen af den bill, som förbjude:
utdelning af öl och bränvin vid parlaments-
valen, bifölls derefter utan omröstning, mer
mötte dock likaledes invändningar från öfver-
ste Sibthorp. Han menade att hela historier
var bara koussel; han för sin del ville icke
veta af några billiga parlamentsval, parlaments-
valen måste ordentligt kosta pengar, så skulle
man ånyo få se bättre sällskap i underbu:
set än man der för närvarande finner; äfven
säger ett gammalt ordspråk: In vino veritas.
och det har äfven sin riktighet, ty med fla-
skan plögar äfven bjertat öppna sig.
Slutligen inbragtes billerna om inkomst-
skattens reglering och om tullreformen, hvilka
lästes första gången, och utsattes andra läs-
ningen af den förstnämnda till den 20 och
den sednare till den 19 dennes.
Vid det den 14 dennes försiggångna parla-
mentsvalet i Berwick blefvo de båda liberala
kandidaterna valda med stor majoritet.
Den 11 dennes afled i London generallöjt-
nanten sir W. Gilbert, 68 år gammal. Gene-
ralen hade några få dagar förut återkommit
från Ostindien. Han hade sedan är 1800 tjent
i ostindiskakompaniets armå, till hvars utmärk-
taste anförare han räknades. Han deltog :
alla fälttåg under första årtiondena af detta
århundrade, kommenderade med stor utmär-
kelse en division i den sista slagtningen vid
Sedletsch, och såsom öfverbefälhafvare i Pend-
gshab nödgade han de af Sibhkernas armå åter-
stående 16,000 man att sträcka gevär.
Lord Ellesmere, som af drottningen blifvit
utnämnd till kommissarie för NewYorks-expo-
sitionen, afreste den 10 dennes från Plymouth
ombord på fregatten Leander.
Processen mot alderman Salomans för obe-
fogadt deltagande i underhusets voteringar har
blifvit afdömd at skattkammarrättens appella-
tions-instans. Hr Salomans, hvilken som man
vet blifvit dömd till 500 böter, hade vädjat
å grund at ett formfel, för att derigenom
ereda sig tillfälle att ånyo få debattera sjelfva
tvistefrågan. Bland de argumenter som hr
Salomans advokat använde var äfven det, att
den ifrågavarande parlaments-eden, som ute-
stänger judarne från underhuset, öfverhufvud
icke mer har någon gällande kraft, emedan
deri uttryckligen talas om undersåtlig trohet
mot konung Georg, och någon konung med
detta namn för närvarande icke existerar, hvar-
före äfven så mycket mindre afseende kunde
fästas på de öfriga delame af edsformuläret,
och endast den omständigheten vore att taga
i betraktande, det hvar och en svär på det
sätt, hvarpå han anser sig som mest bunden.
Domaren medgaf visserligen att det icke var
likgiltigt åt hvem man aflade ed, såsom t. ex.
om man i Frankrike svure trohet åt Ludvig Fi-
lip eller Ludvig Napoleon. Men i hufvud-
saken trodde han icke något afseende kunna
fästas vid den påpekade omständigheten och
stadfästade följaktligen det förra utslaget.
Industriexpositionen i Dublin öppnades den
12 dennes af lord-löjtnanten öfver Irland, lord
St. Germans. Högtidligheten bevistades af
öfver 15000 personer. 1000 sångare och mu-
cici utförde flera af Haydns och Händels kom-
positioner. I sitt svar på kommittepresiden-
tens tal, framhöll lord-löjtnanten de förtjen-
ster som hr Dargan hade om företaget, i det
han utkastat planen och förskjutit penningar
för expositioneng bringande till stånd. Af-
ven omförmäldes med utmärkelse arkitekten
Benson. Den sednare blef i den församlade
mängdens närvaro af lord-löjtnanten slagen till
riddare, en ära som den förstnämnde undan-
bedt sig. Endast en af de engelska minist-
rarna, lord Granville, bevistade högtidligheten.
En person vid namn Wilson har för några
dagar sedan gjort ett försök att afpressa skatt-
kammarkanslern hr Gladstone penningar, men
dervid råkat ilia ut. Han träffade Gladstone
nattetid på gatan i samtal med en flicka, och
vände sig genast till honom med hotelse att
i -Morning Heraldo och Standards beskylla
honom för grof osedlighet, i händelse han ej
ville godtgöra honom med penningar eller med
en anställning. Hr Gladstone afvisade honom
emellertid med owija, lät häkta honom af po-
ligen och framlade följande dag för poliskam-
maren en berättelse om sakens sammanhavg.
Sedan närmare underrättelser om Wilson blif-
vit inhemtade, blef han, oaktadt han till Glad:
stone skrifvit ett ångerfullt bref, af polisdo-
maren öfveriemnad till assisdomstolen att dö-
mas för penningeutpressning, enär hr Glad-
stone förklarade, att han för allmänhetens
skul:, som borde skyddas mot dylika perso-
ner, ansåg gig förpligtad att icke låta saken
förfalla.
Times berättar att i hela Ostindien skall
råda det största missnöje öfver brittiska re-
geringens förmodade afsigt att utan föregå-
ende undersökning på 10 är förlänga ostindi-
ska kompaniets privilegium.
En civil embetsmar, hr Luard, hade blif-
vit suspenderad från sin befattning, emedan
han förklarat sig beredd att ådagalägga det
vissa af landets öfverdomare gjort sig skyl-
diga till de gröfsta öfverträdelser af sina do-
mearepligter. Den ostindiska pressen fordrar
enstämmigt en undersökning rörande den af
Lusrd framställda anklagelsen.
Från Cap bade underrättelser ingått af den
22 Mars, hvilka förmäla att kafferkriget genom
Sandilvs fullkomliga underkastelse blifvit än-
dadt. Sandili har med sin stam dragit sig på
andra sidan Kei. General Cathcart hade den l
Y Mars afslutat fredsfördraget.