STOCKHOLM, den 18 Maj. För en månad sedan (se Aftonbladet för den 19 April) redogjorde vi för ett af universiteternas kanslersembete till Kongl. Maj:tiunderdånighet ingifvet förslag till föreskrifter ij afseende på undergående af filosofiska fakultetsexamina, nemligen filosofiekandidatexamen såsom vilikor för magistergradens erhållande och de så kallade medikooch juridiko-filogofiska examina, hvilka måste undergås af dem som erna aflägga lärdomsprof inom dessa sednare fakulteter. Kongl. Maj:t har under d. 22 April i detta ämne till H. K. H. Kronprinsen såsom kansler för rikets båda univergiteter aflåtit följande skrifvelse: Till följd af Vår i sammanhang med fastställda statuter för universiteten i Upsala och Lund, öen 2 sistlidne April meddelade nädig befallning. har Eders Kongl. Höghet uti underdänigt memorial den 30 päföljde Oktober, till nädig pröfning öfverlemnat iöljande förslag till en för båda universiteten gemensara stadga rörande de ämnen, som uti 134 4 af berörde statuter omförmälas, neml.: 1:o Vidkommande de fordringar, hvilka vid filosofie-kandidatexamen böra fullgöras, och de vitsord, som öfver densamma må afgifvas: Att filosofie kandidatexamen skall på en gäng, odelad, afläggas; att de vitsord, hvarje examinator öfver den examinerades insigter afgifva må, skola vara laudatur, beräknadt säsom tre, adprobatur cum laude, beräknadt säsom två och adprobatur, beräknadt såsom ex betygs-enhet; att den examinerade bör, om hans aflagda prof skola kunna för ändamälet godköanas, i denna examen hafva erhällit minst tolf betygsenheter, bland hvilka minst sex i två eiler tre, af särskilda lärare inom fakulteten föredragne, närbeslägtade, men för öfrigt till examinandens val lemnade vetenskaper, samt minst adprobatur för sina insigter i latinska och grekiska språken, historia, teoretisk och praktisk filosofi och antingen matematik eller nögon af naturvetenskaperna; dock med rättighet för fakulteten att, med hänsyn till de ädagalzgda insigternas större mognad i allmänhet, eftergifsa vilkoret af adprobatur för ett eller annat af sistnämnde kunskapsämnen., 2:o Beträffande de kunskapsarter, i hvilka vid den, medico-filosofiska examen prof böra afläggas och när den för ändamälet godkännas må: i Ått den examinerade bör i denna examen hafva l: erhållit, efter de för filosofie kandidatexamen bestämda grunder, minst ätta betygsenheter och bland : dessa minst adprobatur i fysik, kemi, botanik, zoologi och latinska spräket, samt de öfriga betygen, efter examinandens val, antingen i de nu nämnde eller andra till filosofiska fakultetens läroomräde hörande l kunskapsämnen., 3:0 Angäende juridico-filosofiska examen: DAtt den examinerande bör, för att kunna i den-l. samma godkännas, hafva erhällit minst ätta betygsenheter, och bland dem minst adprobatur i latinska språket, teoretisk och praktisk filosofi, historia, statistik och matematik, samt de öfriga betygen ester; examinandens val antingen i nyssnämnda eller andra till filosofiska fakultetens läroomräden hörande kunskapsämnen., :0 vidkommande den praktiska tjenstgöring, hvilken, enligt 131, 132 och 133 5S af de nya akademiska statuterna, kandidater i de 3 högre fakulteterna skola visa sig hafsa fullgjort: att medicine kandidat bör, för att kunna till unAergående at licentiat-examen emottagas, säsom underlåkare tjenstgöra vid hufvudstadens kliviska inrättningar rainst ett år, och sädant genom behörigt bevis I styrka; att den praktiska tjenstgöring, juris-kandidat före licsntiat-examen äligger, må anses vara fullgjord, då han söscm tillförordead domare pä landet förrättat minst ett ordinarie ting, eller genom vittnesbörd från hofr tt styrker, att han genom fullgjorda domörevärf vid urtima ting, eller genom tjenstgöring ar:ingen säsom ordförande i rädstufvurätt eller adjungerad ledamot i hofrätt, visat sig nöjaktigt kunna domare-embete utöfva; att den praktiska tjenstgöring, som uti de prester-betet tillhörande homiletiska och katechetiska äliggacden skall antingen före eller etter kandidater2men fullgöras at dem, som önska teologie-licenti t-examen undergå, bör minst ett halit ärs tid ha:va varit fortsatt och kunna med bevis styrkas, scuat slutligen 5:o att de afgifter, hvilka af examinandi skola för nu ifrögavarande examina erläggas, mä blifva: för filvsofie-kandidat-examen Tio rar bko; för kandidatex men, äfvensom licentiat-examen i de tre högre fakviteterna likaledes Tio rdr bko; för medico-filosofieeramen och juridico-filosofie-examen 6 rår 32 sk. bko; ut fördelas, enligt hittills följda grunder, emellan e aminatorerna och fakultetens kassa, samt för betyct öfver hvarje examen, till notarien 1 rdr 16 sk., och såsom kallejsepenningar 32 sk. bko. Avarefter, uppå gjord framställning af föreståndarea för barnbördshuset i Stockholm och undervisningea derstädes, professoren M. C. Retzius, Eders Koogl. Höghet, uti ytterligare underdänigt memorial dena !7 sistl November, hemställt, att den blifvande föreskrir. 20 Om le tjenstgöring i allmänhet mätte nu ljande lydelse: ernölla följ? kandidat bör, för att kunna till undergåerde af licentiat-examen emotiagas, säsom underläkare tjenstgöra vid hufvudstadens kliniska inrättningar minst ett är, och sädant genom behörigt bevis styrka; förolifvande det i öfrigt tills vidare, hvad angår klinisk tjenstgöring vld barnbördshuset, vid hvad derom tillförene stadgadt blifvit. . or Hvad Eders Kongl. Höghet sålunda i underdänighet föreslagit och hemställt hafve Wi funnit sköligt i ntder bifalla, samt derjemte förordnat, att i filosofiekoadidat-examen vilkoret af spprobation mä kunna af fakulteten eftergitvas i högst tvenne af de kunskapsärnen, uti hvilka detta betyg erfordras; kommande ofvanberörde nya bestämmelser att tjena till efterrättelse, avad filosofie-kandidat examen beträffar, frär den tid, dä de under innevarande och nästkommande år förestäende promotionerna vid universiteterne i Lun1 och Upsala försiggätt, s:mt i öfrigt frän börjar af nästinstundande läsetermin. . Såsom man ser af ofvanstående resolutior har Kongl. Maj:t i allt utom en enda punk: fastställt kanslersembetets förslag. Då dette sednare, på samma gång det föreslog att fitosofiekandidatexamen vissa ämnen skulle bestämmas, i hvilka examinanden skulle åda galägga minst godkända insigter, nemlige letinska och grekiska språken, historien, teo retisk och praktisk filosofi, samt antingen hi storia eller någon af naturvetenskaperna, doci reed gaf rättighet för fakulteten att med hänse ende till de ådagalagda insigternas stört mognad i allmänhet, eftergifva vilkoret adpro batur för ett eller annat af sistnämnde kun skapsämneno, har deremot Kongl. Mej:t för rdnat att denna eftergift må af samma skä kunna eva rum för approbation i högst tvenne a a AL je RN RR AR VV AA FK Bg VE MA ven AA e mm pe -— An EK: pal. Am om par AA mo bee