obligationer upplånas. Om sådane personer,
hvilka vinna genom förminskade utgifter i for-
löner för sina effekter å jernbanan i jemfö-
relse med hvad de förut vid transport för dem
på våra vanliga landsvägar betalt, skulle vilja
teckna sig för ungefär 24 afden årliga minsk-
ning i transportkostnad som skulle beredas
dem genom jernvägen, förmodar man att den
beåöfliga ränteinkomsten lätt kunde utan nå-
gon3 verkliga uppoffring erhållas och man så-
ledeg ej behöfva förespegla någon annan vinst
för deltagarne i jernvägsanläggningen än den
att vid amortisationstidens slut vara oberoende
egare af banan.
Om en tillförlitlig kelkyl framlägges, utvi-
sande att de nödiga medlen skulle på berörde
sätt kunna hopbringas, vore detta äfven det
bästa bevis derpå, att inkomsterna af jernvä-
gen skola motsvara och godtgöra anlägg-
nisgskostnaden, och i fall man ej kan lyckas
ait åstadkomma den påtänkta uppgörelsen för
anskaffande af årliga bidrag till ränta och
amortering från de trafikerande i orten, så bör
företaget lätt kunna vinna framgång genom
aktieteckning.
För en bana der man har att vänta så liflig
trafik som på den ifrågavarande, borde ett
aktiebolag äfven inom vårt penningefattiga
land kunna bilda sig, och om aktningsvärda
personer sätta Big i spetsen för företaget,
skulle ett dylikt bolag sannolikt vinna det
förtroende, att om en del afteckningssumman
kontant erlades af aktieegarne, de skulle mot
bolagets obligationer kunna upplåna det öfriga
af det erforderliga beloppet.
Då vi ej närmare känna planen att genom
förbindelser på årliga bidrag för ränta och
amortering af anläggningskostnaden skaffa me-
del för företaget, kunna vi väl ej fälla något
bestämdt omdöme angående utförbarheten af
samma plan, men det vill synas som man
dervid skulle få åtskilliga svårigheter för att
kunna å de årliga bidragen erhålla så beskaf-
fade förbindelser, som innefatta en verklig
reel säkerhet, bvilken är oberoende af de för-
ändringar, som under tiden kunna inträffa med
de personer som utgifva dessa förbindelser.
Beträffande de blifvande inkomsterna på
denna jernväg hafva också några kalkyler med-
delats i Norrköpings tidningar. Enligt en be-
räkning skulle 30.000 t:r spanmål, 10,000
skepp. metaller, 600.000 k:r bränvin, 5000
skepp. salt och sill, 1000 lass viktualier, 600.000
T socker och bomullsgarn m. m. kunna på-
räknas för trafiken å jernvägen, som derför
och för öfvertagande af hvarjehanda skjuts-
ning skulle få en inkomst af 59,500 rdr.
Passagerareinkomsten beräknas för 29,200 eller
80 om dagen å 2 rdr bko till 58,400 rdr,
och hela bruttoinkomsten till 117,900 rdr,
hvaremot omkostnaderna, å 6 procent å an-
läggningskostnaden, till 80,000 rår. Bebåll-
ningen blefve då 37,900 rdr:
Denna kalkyl synes emedlertid vara både
för hög och för låg, Både spanmål, metal-
ler och andra varor, undantagande bränvin,
komma säkerligen att i mycket större qvanti-
teter fraktas denna väg, äfvengzom antalet al
passagerare är beräknadt nog ringa, då man kän-
ner att ångbåtarne nu under sommarmånaderna
föra omkring 12,400 personer till och ifrån
Norrköping, men deremot är kostnaden för
passagerarne, 2 rdr bko, alltför hög. Enligt
hvad en insändare i Norrköpings tidningar
jemväl anmärkt, har man i berörde kalkyl för-
gätit de vigtiga artiklarne: trävaror, väfnader,
trövaror, ull, hampa, glas, torrfisk, papper,
m. m. hvilkas transporterande nu sysselsätter
tusentals formän. Äfven har der uteslutits
slia husgerådspersedlar och slöjdalster, som
dels föras till städerna för att föryttras, dels
förflyttas till betydlig myckenhet, särdeles vid
flyttningstiderna. Afven påräknas att en be-
tydlig trafik från kanalen vid Norsholm kan
komma jernvägen till godo.
Men vi omnämna blott dessa kal 7 som
lemna stöd för utförbarhetep-at öretaget, utan
att vi a Tale art kontrollera dem.
Emedlertid ser man af förenämde förslag så-
väl som af de flera, hvilka inom särskilda or-
ter blifvit väckta för järnvägsanlöggningar,
buru opinionen numera vändt sig åt dessa fö-
reteg, som för få år tillbaka här i landet närs
nog betraktades såsom tomma utopier. Alla föl
framtiden omtänksamma och praktiskt sinnade
män inge numera behofvet och nyttan afjern-
vägar äfven hos oss, och det är nästan. en-
dast fråga om möjligheten och sättet att an-
skaffa erforderliga penningar. Men i en så-
dan tidpunkt, då man har att emotse ett steg.
radt behof af kapitaler för utförandet af de
mest fruktbärande arbeten, är det också er
skyldighet att i främsta rummet vidtaga alla
åtgärder för att genom ändamålsenliga bank-
inrättningar göra de redan befintliga pennin-
getillgångarne så användbara som möjligt samti
för öfrigt snarare underlätta än motverka till-
gången på fremmande kapitaler, emedan de i
alla fall, äfven om större omkostnader och
omgångar erfordras, måste indragas hit, de
ett så stort fält finnes för deras användande.
Häraf följer då också, att det konservativa
strypsystemet, som i presidenten v. Hartmansdorf
m. fl. har så varma vänner, för närvarandeär
det mest olämpliga, och skulle det, om fram-