SETS UR EV SUR BEHÖ RTT TELE KU PVE SNUS UTESIESE KT kemiska fabrikant, herr Michaelson, oaktadt nämnd vigtiga förbättring redat för ett par är sedan omta iats i utländska journaler. Bland lampor beskrifva åfven en mängd äldre, nu mera aldrig begagnade men de nya allmänt använda moderatörslamporna om talas ej. Ingen upplysning finnes om lampornas olik: värde i ekonomiskt hänseende, eller huru man: be stämmer Jjusintensiteten: Under rubriken upplys ning med gasformiga ämnen, fir man veta att el gasometer bestör af en cylindrisk ofvan tillsluten dos sf jernbleck,, hvilken med sin söfra (!) ända gä ned i en större, med vatten fylld, reservoir.s Sör deles båkvändt! Frambringandet af hårtzgas upp Igifves ske på det sätt, att man på koksstycken, upp hettade till gtödgning i retorter, dryper konfonium tjära eller beck(!). Huru bär öfrers. sig ät, fö att i de glödgande retorterna drypa hartzet, och p samma gäng tillgodogöra den bildade gasen? Had: Sndock den i tyska orginalet afbildade Chaussenotski apparaten äfven blifvit insätt i svenska texten, si hade läsaren, trots öfversåttaren, kunnat göra sig en föreställning om förfaringssättet. Vi skulle kunna göra ännu mänga anmärksinga mot de kemiskt-techniska artiklarne; men det anförd: är mer än tillrgekligt att rättfärdiga värt förut yttradt omdöme. Den utlofvade populära kursen i technologien hvilket ämne säges vara sä omfattande, att det e finnes någon menniskoklass eller mensklig förrättning hvari densamma ej ingär, bar hittills inskränkt sig till kommunikationsanstalter. Vi ämna ej underkast: denna kurs nägon särdeles granskniog, af detskäl at vi sanneriigen ej stätt ut med att noggrannt arbet: oss igenom det knaggliga spräket och uppsika de or hvarandra blandade, eburu ganska vackrs, figurerpa. Vi bafva redan förut yttrat vär ksigt om olåvpligheten af dylika omfattande afbandlingars intagande ? en technisk journal, och vi finna ej skäl att för der ou ifrägavarande ändra denna äsigt, Skulle emedtertid en dylik kurss förekomma borde den väl nä got lämpas efter svenska förhållanden, så att man t. ex. ej fick höra talas om, att de mindre vägarne underhållas af kommunerna och de större med allmänca medel, dä intetdera är händelsen i Sverige. Af helt annan beskaftenbet äro åtskilliga bland de mindre polytechniska notiserna, särdeles de, hvilks blifvit meddelade af hr G. Scheutz. Dessa tyckas i allmänhet vara valda med urskiljning och hemtade ur goda, i-de flesta fall citerade, källor. Vi sägt derföre med verklig glädje, att hr Scheutz ätagit sig redaktörsskapet för den nya Äärgängen af journalen. Denne mans anseende och mänga sanna förtjenster om fäderneslandets techniska litteratur hoppades v skulle skydda säväl honom som sllmobeten mot all för stora misstag af de öfriga medarbetarne, äfven om ban sjelf ej skulle kunna egna -sårdeles mycken tiö ät redaktionen. Men tyvärr har vår förhoppning i detta fall ej blifvit realisergd. I det utkomna första häftet fortsättes den förut om talade kursen om kommunikationsanstalter, hvarefter förekommer början 2f en Praktisk handbok i de för industri-idkare erforderliga affärskunskaper; bearbetad efter Der Handwerker von Beger och andra källor af J. J. Astrand. Huru en handbok, särdeles sädan som den ifrögavarande, kunnat få plats i en technisk journal, är svärt att inse, sävida ej synnerligen stor bris! på utländska uppfinningar äger rum, hvilket man likväl ej kan skönja i de utländska jourcalerpa. Handboken är helt enfaldeligen framställd i frågor och svar. Första frågan: Hvarmed belönar man andras arbete ? besvaras sälunda: Med penningar, emedan hvar och en derigenom lättast kan tillfredsställa sina behof. Känner förf. dä ej det gamla ordspräket om tjenster och ätertjenster? Är det ej bekant, att mycket, ja det mesta arbetet betalas dels just med arbete, dels med varor, dels med besittningsrätt af jord ete.? Vidare göres en utflygt på geometriens omräde; och nägot olyckligare i denna väg hafva vi ännu aldrig sett. Sälunda fär man veta, att en qvadrataln är en fyrkant af en alns längd och en alns bredd, och hvilken innebäller 36 (sic) qvadratqvarter, emedan den kan betöckas med 6 råder sädana, dä man lägger 6 stycken i hvarje rad.. Straxt derefter bevisas på analogt sätt, att en kubikaln innehäller 216 kub. qvarter. Hittills har man eljest ansett, att qvadratalnen häller 16 qv. qvarter, och kubikalnen 64 kub.-qvarter. Vi hafva ej kunnat göra oss reda för tillkomsten af dessa misstag; tryckfel kan det omöjligen vara, ännu mindre okunnighet. a gen, om ej ämnet vore för alivarszmt, skulle man kunna misstänka det för ett skämt. Pä ett annat ställe beräknas storleken af en plan yta, som är si fyrkant. Men fyrkantig är hvarje fyrsidig figuroch ytinnehället (meningen var väl sä?) af en dylik fin nes ej i allmänhet efter den uppgifna regeln. Förf. beräknar rymden af en fyrkantig jemntjock kropps senom ait multiplicera längd, bredd och höjd med hvarandra. Om vi ock godkänna denna regel, kunna vi likväl ej efter den såsom författaren uppgifver, beräkna rymderna af källare, hölador, spannpmälsvindar o. 8. v., hvilka sällan hafva sådan form, att nämnde regel kan tillämpas. Ej ett ord antyder huru man beräknar rymderna af andra former än den parallelipipediska; och nog skulle det likväl vara nyttigt för t. ex. en timmerman, att kunna beräkna rymden af en stock, som ej vore 2jemntjocks. Vid mätniog af sprithaltiga vätskor fästes uppmärksamheten på deras större volym vid högre temperatur; men det inflytande, som temperaturen har pä profvarens utslag omtalas ej. — Vid vägning har man att iakttga, det vägen blifvit riktigt justerad; men intet nämnes om huru man skall böra sig ät; om vägen ej är riktigt justerad, och man ändock behöfver göra en noggrann vägning. Vi vilja ej för närvarande yttra oss närmare om det förslag till bokföring för handtverkare, som blifvit framstäldt, då ätskilliga exempel och formulärer dertill torde vara att förvänta i nästa häfte. Men huru förtjenstfullt det ock skulle vara att utarbeta ett enkelt bokhälleri för handtyerkare, tro vi likväl ej att det här uppgifna kommer att blifva ändamälsenligt, då det upptager ej mindre än fem böcker, utom ätskilliga biböcker. Slutligen tillåta vi oss ännu en allmän anmärkning. :Utgifvaren säger i anmälan, att inom värt fosterland mänpgfalldiga och storartäde företag kallas till lits, och detta oaktadt finnes i hela det utkomna bandet af den svenska Polytechniska Journalen ej nägot enda svenskt ämne behandladt. Utan att känna alla de mängfalldiga, storartade företagen, äro Vi dock öfvertygade om, att äfven inom värt fädernesland finnes ätskilligt, som kunnat försvara sin plats, lika väl som mängden af de uppsatser, hvilka journalen nu innehäller. Vi ega t. ex. goda mekaniska verkstäder ; vära ängmachiner ega allmänt anseende, och äro dock ej blotta kopior af utländska. Vi hafva tillverkat kanocer för Ryssland, Italien, Nord-amerika m, fl. länder. Vi hafva ganska stora spinnoch väffabriker, oljeslagerier, kemiska fabriker m. m. Stora vägförbättringar, kanaloch brobyggnader verkställas ärligen, och säkert skulle vederbörande gjort sig allmänheten längt mera förbundne genom meddelandet af nägra techniska notiser härom, än genom öfversättandet af en minst sagdt långträdig kurs om kommunikations-anstalter. Node-bulletin.) Innan vi sysselsätta oss med nuvarande moder anse vi nödigt att kasta en blick på de moder, som under de: sednaste månaderna varit rådande. emedan de i anseende till den