SETS UR EV SUR BEHÖ RTT TELE KU PVE SNUS UTESIESE KT
kemiska fabrikant, herr Michaelson, oaktadt nämnd
vigtiga förbättring redat för ett par är sedan omta
iats i utländska journaler. Bland lampor beskrifva
åfven en mängd äldre, nu mera aldrig begagnade
men de nya allmänt använda moderatörslamporna om
talas ej. Ingen upplysning finnes om lampornas olik:
värde i ekonomiskt hänseende, eller huru man: be
stämmer Jjusintensiteten: Under rubriken upplys
ning med gasformiga ämnen, fir man veta att el
gasometer bestör af en cylindrisk ofvan tillsluten dos
sf jernbleck,, hvilken med sin söfra (!) ända gä
ned i en större, med vatten fylld, reservoir.s Sör
deles båkvändt! Frambringandet af hårtzgas upp
Igifves ske på det sätt, att man på koksstycken, upp
hettade till gtödgning i retorter, dryper konfonium
tjära eller beck(!). - Huru bär öfrers. sig ät, fö
att i de glödgande retorterna drypa hartzet, och p
samma gäng tillgodogöra den bildade gasen? Had:
Sndock den i tyska orginalet afbildade Chaussenotski
apparaten äfven blifvit insätt i svenska texten, si
hade läsaren, trots öfversåttaren, kunnat göra sig
en föreställning om förfaringssättet.
Vi skulle kunna göra ännu mänga anmärksinga
mot de kemiskt-techniska artiklarne; men det anförd:
är mer än tillrgekligt att rättfärdiga värt förut yttradt
omdöme.
Den utlofvade populära kursen i technologien
hvilket ämne säges vara sä omfattande, att det e
finnes någon menniskoklass eller mensklig förrättning
hvari densamma ej ingär, bar hittills inskränkt sig
till kommunikationsanstalter. Vi ämna ej underkast:
denna kurs nägon särdeles granskniog, af detskäl at
vi sanneriigen ej stätt ut med att noggrannt arbet:
oss igenom det knaggliga spräket och uppsika de or
hvarandra blandade, eburu ganska vackrs, figurerpa.
Vi bafva redan förut yttrat vär ksigt om olåvplighe-
ten af dylika omfattande afbandlingars intagande ?
en technisk journal, och vi finna ej skäl att för der
ou ifrägavarande ändra denna äsigt, Skulle emed-
tertid en dylik kurss förekomma borde den väl nä
got lämpas efter svenska förhållanden, så att man t.
ex. ej fick höra talas om, att de mindre vägarne un-
derhållas af kommunerna och de större med allmänca
medel, dä intetdera är händelsen i Sverige.
Af helt annan beskaftenbet äro åtskilliga bland de
mindre polytechniska notiserna, särdeles de, hvilks
blifvit meddelade af hr G. Scheutz. Dessa tyckas i
allmänhet vara valda med urskiljning och hemtade
ur goda, i-de flesta fall citerade, källor. Vi sägt
derföre med verklig glädje, att hr Scheutz ätagit sig
redaktörsskapet för den nya Äärgängen af journalen.
Denne mans anseende och mänga sanna förtjenster
om fäderneslandets techniska litteratur hoppades v
skulle skydda säväl honom som sllmobeten mot all
för stora misstag af de öfriga medarbetarne, äfven om
ban sjelf ej skulle kunna egna -sårdeles mycken tiö
ät redaktionen. Men tyvärr har vår förhoppning i detta
fall ej blifvit realisergd.
I det utkomna första häftet fortsättes den förut om
talade kursen om kommunikationsanstalter, hvarefter
förekommer början 2f en Praktisk handbok i de för
industri-idkare erforderliga affärskunskaper; bearbetad
efter Der Handwerker von Beger och andra källor af
J. J. Astrand. Huru en handbok, särdeles sädan som
den ifrögavarande, kunnat få plats i en technisk jour-
nal, är svärt att inse, sävida ej synnerligen stor bris!
på utländska uppfinningar äger rum, hvilket man lik-
väl ej kan skönja i de utländska jourcalerpa. Hand-
boken är helt enfaldeligen framställd i frågor och
svar. Första frågan: Hvarmed belönar man andras
arbete ? besvaras sälunda: Med penningar, emedan
hvar och en derigenom lättast kan tillfredsställa sina
behof. Känner förf. dä ej det gamla ordspräket
om tjenster och ätertjenster? Är det ej bekant, att
mycket, ja det mesta arbetet betalas dels just med
arbete, dels med varor, dels med besittningsrätt af
jord ete.? Vidare göres en utflygt på geometriens
omräde; och nägot olyckligare i denna väg hafva vi
ännu aldrig sett. Sälunda fär man veta, att en qva-
drataln är en fyrkant af en alns längd och en alns
bredd, och hvilken innebäller 36 (sic) qvadratqvarter,
emedan den kan betöckas med 6 råder sädana, dä
man lägger 6 stycken i hvarje rad.. Straxt derefter
bevisas på analogt sätt, att en kubikaln innehäller
216 kub. qvarter. Hittills har man eljest ansett, att
qvadratalnen häller 16 qv. qvarter, och kubikalnen
64 kub.-qvarter. Vi hafva ej kunnat göra oss reda
för tillkomsten af dessa misstag; tryckfel kan det
omöjligen vara, ännu mindre okunnighet. a
gen, om ej ämnet vore för alivarszmt, skulle man
kunna misstänka det för ett skämt. Pä ett annat
ställe beräknas storleken af en plan yta, som är si
fyrkant. Men fyrkantig är hvarje fyrsidig figuroch
ytinnehället (meningen var väl sä?) af en dylik fin
nes ej i allmänhet efter den uppgifna regeln. Förf.
beräknar rymden af en fyrkantig jemntjock kropps
senom ait multiplicera längd, bredd och höjd med
hvarandra. Om vi ock godkänna denna regel, kunna
vi likväl ej efter den såsom författaren uppgifver,
beräkna rymderna af källare, hölador, spannpmäls-
vindar o. 8. v., hvilka sällan hafva sådan form,
att nämnde regel kan tillämpas. Ej ett ord anty-
der huru man beräknar rymderna af andra former
än den parallelipipediska; och nog skulle det likväl
vara nyttigt för t. ex. en timmerman, att kunna be-
räkna rymden af en stock, som ej vore 2jemntjocks.
Vid mätniog af sprithaltiga vätskor fästes uppmärk-
samheten på deras större volym vid högre tempera-
tur; men det inflytande, som temperaturen har pä prof-
varens utslag omtalas ej. — Vid vägning har man
att iakttga, det vägen blifvit riktigt justerad; men
intet nämnes om huru man skall böra sig ät; om vä-
gen ej är riktigt justerad, och man ändock behöfver
göra en noggrann vägning.
Vi vilja ej för närvarande yttra oss närmare om
det förslag till bokföring för handtverkare, som blif-
vit framstäldt, då ätskilliga exempel och formulärer
dertill torde vara att förvänta i nästa häfte. Men
huru förtjenstfullt det ock skulle vara att utarbeta
ett enkelt bokhälleri för handtyerkare, tro vi likväl
ej att det här uppgifna kommer att blifva ändamäls-
enligt, då det upptager ej mindre än fem böcker,
utom ätskilliga biböcker.
Slutligen tillåta vi oss ännu en allmän anmärk-
ning. :Utgifvaren säger i anmälan, att inom värt
fosterland mänpgfalldiga och storartäde företag kallas
till lits, och detta oaktadt finnes i hela det utkomna
bandet af den svenska Polytechniska Journalen ej nä-
got enda svenskt ämne behandladt. Utan att känna
alla de mängfalldiga, storartade företagen, äro Vi
dock öfvertygade om, att äfven inom värt fädernes-
land finnes ätskilligt, som kunnat försvara sin plats,
lika väl som mängden af de uppsatser, hvilka jour-
nalen nu innehäller. Vi ega t. ex. goda mekaniska
verkstäder ; vära ängmachiner ega allmänt anseende,
och äro dock ej blotta kopior af utländska. Vi hafva
tillverkat kanocer för Ryssland, Italien, Nord-ame-
rika m, fl. länder. Vi hafva ganska stora spinn- och
väffabriker, oljeslagerier, kemiska fabriker m. m.
Stora vägförbättringar, kanal- och brobyggnader verk-
ställas ärligen, och säkert skulle vederbörande gjort
sig allmänheten längt mera förbundne genom med-
delandet af nägra techniska notiser härom, än genom
öfversättandet af en minst sagdt långträdig kurs om
kommunikations-anstalter.
Node-bulletin.)
Innan vi sysselsätta oss med nuvarande mo-
der anse vi nödigt att kasta en blick på de
moder, som under de: sednaste månaderna
varit rådande. emedan de i anseende till den