förekommanden, skäl, velat erinra vederbörande befälhafvare xom det ansvar krigsartiklarne, 8-kap. 15—18 SS stadga för gåfvors emottagande af underlydande manskapnp. Våra läsare torde erinra sig, att för någon tid sedan omtalades i Aftonbladet att soldaterna vid en bevakningskommendering från ett landtregemente, hvilken tjenstgjort vid Långholmen; vid uppbrottet derifrån förärade sin officer en present, till betygande af truppens erkänsla för hans omtanka om truppens bästa. Denna present gaf Svenska Tidningenls derefter anledning att skarpt klandra ett dylikt truppens förfarande, såsom stridande emot krigsartiklarne och disciplinen, och från denna tilldragelse torde man kanske få hemta de 8: k. sförekommande skälen till den utfärdade generalordern. Om man närmare skärskådar krigsartikiarhes stadganden i ämnet, synes det emellertid vara uppenbart, att de tillkommit endast för att hindra befälet ifrån att under hvad namn gom helst tillpreja sig något från manskapet, men icke för att förekomma det manskapet betygar sitt befäl sin synnerliga aktning eller tacksamheti något särskildt fall. Eljest skulle man förledas till den slutsatsen, att soldaterna böra anses vara så beskaffade viljeoch tankelösa redskap, som blott hafva att lyda befälets befallningar, utan att hysa någon annan känsla för sitt befäl än den blinda undergifvenhetens. En dylik helt och hållet mekanisk eller rättare sagdt kreaturlig disciplin kan möjligtvis passa för vissa fremmande armåer, såsom t. ex. der ungrare eller italienare -äro ställda under tyskt befäl, men deremot icke för svenska armåeen, der förhållandet mellan befäl och manskap med få undantag torde befinnas vara ganska vänskapligt samt å ömse sidor förtroendefullt. Denna uppfattning styrkes äfven deraf, att förbudet emot gålfvor från manskapet är stäldt tillsammans med förbudet emot gåfvor från rustoch rotehållare, borgerskap, eller dem hos hvilka krigsfolk inqvarteradt är,, men likasom sednare stadgande icke lärer kunna tolkas så strängt, att det är krigsbefäl förbu-l det att emottaga rågon undfäignad från sina värdar, hos hvilka krigsbefälet kan vara inqvarteradt, utan att betalning derför erlägges, så torde icke heller stadgandet emot gåfvorl från manskapet böra tagas så efter ordalydelsen, att det är manskapet förbjudet att gifva sitt befäl en present, hvars hufvudsakliga värde icke är något annat än det den har för emottagaren . såsom bevis på särskild tillgif-! venhet från gifvarnes sida. För att sätta våra läsare i bättre tillfälle att inse omförmälde. förhållande intaga vi här de äberopade SS i krigsartiklarne. ; . 15. Djerfves någor, högre eller lägre embets eller tjensteman vid armeen eller flottorne, sjelf ellerl genom andra, til sin enskildta fördel, fördra, begära eller uppbära, af Rusteller Rotehållare, Borgerskap, ter dem; hos. hvilka Krigsfolk, inqvarteradt är, eller af sit underhafvande Manskap, nägon utgift, kostnad, eller gäfva, eller nägot sammanskott pälägga, eller med tväng eller list nägot sig olofligen förskaffa, eller bemälte personer med körslor eller arbete besvära, dä öfverenskommelse derom, emot riktig betalning, ej träffas: skal han, under hvad förevändning det än skedt, mista sin tjenst, och vara ovärdig at nägonsin få den äter. . 16. Den som läter bruka sig, at intala eller förleda någon, til de i föregående 15 3. omnämnde pålagor eller sammanskott; straffes, för sådan delaktighet, efter: omständigheterne. 6. 17. . Tager någor emot, hvad af fri vilja bjudes, och hvarom han icke anstaltat; varde degraderad på sex mänader. 6. 18. I alla ofvannämnde händelser skal sammanskottet, ehvad det är i varor, arbete eller penningar, til gifvaren äterbetalas eller ersättas, samt förbrytaren serskilt gälda tio riksdaler, som brottets uptäckare har at-undfå, men Kronan genast förskjuter. Frivilligt sammanskott, som i föregående 17 . omtalas, gänge till Krigsmanshbuset. Om någon erinran stundom kunnat vara behöflig rörande iakttagandet af dessa föreskriffer, torde det dock minst hafva varit af dem som förbjuda manskapet att lerana frivilliga tacksamhetspresenter till befälet. fven äro vi böjda att tro att det varit mera af behofvet påkalladt att erinra vederbörande om. innehållet af den efterföljande 19 S än af de föregående; varande 19 af denna lydelse: Pockar nägor af Manskapet åt sig af Rotebonde eller Värd, mera än honom bestäs; straffes med två hvarf gatulopp (enligt 1812 ärs cirkulär straftas med prygel i st. f. gatulopp). rn ed oc KRK AR — K. M:t har den 19 dennes, enligt P. T., utnämnt: vid Svea lifgarde: till kapten, kammarherren hos Drottningen, löjtnanten, grefve R. A. Wachtmeister; vid Svea artilleri: till förste bataljonsläkare, andre bataljonsläkaren doktor E. G. Palmgren; vid Götha artilleri: till major, kaptenen A. M. Lundgren; till major, kaptenen J. W. Westerling; till kaptener, löjtnanterne C. O. S. Mörner och von Hofsten, samt till löjtnanter, -underlöjtnanterne C. von Ekensteen ochC. H. W. Jochnich; vid Wendes artilleri:till törste bataljonsläkare, provincialläkaren, doktor L. A. Boström; vid Första lifgrenadierregementet: till förste bataljonsiäkare, andre bataljonsläkaren doktor A.J. Cnattingius; v . : vid Andra lifgrenadierregementet: till andre major, tredje majoren. A. Malmborg; samt till löjtnant, underlöjtnanten frih; B. R. A. von Rosen; vid Skänska dragonregementet: till regementsläkare, bataljonsläkaren vid Götha artilleri, doktor L. O. Hagman; ; ; vid-Kröpprinsens husar-regemente: till ryttmästare, löjtnanten N..F. af Callerholm; till löjtnant, under löjtnanten L. Kiellander; och till auditör, räådmanner i Malmö; vice :häradshöfdingen O. J. Centervall; vid Smålands grenadierbataljon: till andre kapten, förste löjtnanten O. SG. af Klint; samt till andre löjtnanter, underlöjtnanterne frih. Es W. Wrede och C. U; Dahlberg; : ; Ar vid Dahlregementet: till tredje major, kaptenen B. A Ström: till kapten, förste löjtnanten J. J. Tjäder;