förekommanden, skäl, velat erinra vederbö-
rande befälhafvare xom det ansvar krigsartik-
larne, 8-kap. 15—18 SS stadga för gåfvors
emottagande af underlydande manskapnp.
Våra läsare torde erinra sig, att för någon
tid sedan omtalades i Aftonbladet att solda-
terna vid en bevakningskommendering från
ett landtregemente, hvilken tjenstgjort vid
Långholmen; vid uppbrottet derifrån förärade
sin officer en present, till betygande af trup-
pens erkänsla för hans omtanka om truppens
bästa. Denna present gaf Svenska Tidningenls
derefter anledning att skarpt klandra ett dy-
likt truppens förfarande, såsom stridande emot
krigsartiklarne och disciplinen, och från denna
tilldragelse torde man kanske få hemta de 8:
k. sförekommande skälen till den utfärdade
generalordern. -
Om man närmare skärskådar krigsartikiar-
hes stadganden i ämnet, synes det emellertid
vara uppenbart, att de tillkommit endast för
att hindra befälet ifrån att under hvad namn
gom helst tillpreja sig något från manskapet,
men icke för att förekomma det manskapet
betygar sitt befäl sin synnerliga aktning eller
tacksamheti något särskildt fall. Eljest skulle
man förledas till den slutsatsen, att soldaterna
böra anses vara så beskaffade vilje- och tanke-
lösa redskap, som blott hafva att lyda befä-
lets befallningar, utan att hysa någon annan
känsla för sitt befäl än den blinda undergif-
venhetens. En dylik helt och hållet meka-
nisk eller rättare sagdt kreaturlig disciplin kan
möjligtvis passa för vissa fremmande armåer,
såsom t. ex. der ungrare eller italienare -äro
ställda under tyskt befäl, men deremot icke
för svenska armåeen, der förhållandet mellan
befäl och manskap med få undantag torde be-
finnas vara ganska vänskapligt samt å ömse
sidor förtroendefullt.
Denna uppfattning styrkes äfven deraf, att
förbudet emot gålfvor från manskapet är stäldt
tillsammans med förbudet emot gåfvor från
rust- och rotehållare, borgerskap, eller dem
hos hvilka krigsfolk inqvarteradt är,, men
likasom sednare stadgande icke lärer kunna
tolkas så strängt, att det är krigsbefäl förbu-l
det att emottaga rågon undfäignad från sina
värdar, hos hvilka krigsbefälet kan vara in-
qvarteradt, utan att betalning derför erlägges,
så torde icke heller stadgandet emot gåfvorl
från manskapet böra tagas så efter ordalydel-
sen, att det är manskapet förbjudet att gifva
sitt befäl en present, hvars hufvudsakliga
värde icke är något annat än det den har för
emottagaren . såsom bevis på särskild tillgif-!
venhet från gifvarnes sida.
För att sätta våra läsare i bättre tillfälle att
inse omförmälde. förhållande intaga vi här de
äberopade SS i krigsartiklarne. ;
. 15. Djerfves någor, högre eller lägre embets
eller tjensteman vid armeen eller flottorne, sjelf ellerl
genom andra, til sin enskildta fördel, fördra, begära
eller uppbära, af Rust- eller Rotehållare, Borgerskap,
ter dem; hos. hvilka Krigsfolk, inqvarteradt är, eller
af sit underhafvande Manskap, nägon utgift, kostnad,
eller gäfva, eller nägot sammanskott pälägga, eller
med tväng eller list nägot sig olofligen förskaffa, el-
ler bemälte personer med körslor eller arbete besvära,
dä öfverenskommelse derom, emot riktig betalning,
ej träffas: skal han, under hvad förevändning det än
skedt, mista sin tjenst, och vara ovärdig at nägonsin
få den äter.
. 16. Den som läter bruka sig, at intala eller
förleda någon, til de i föregående 15 3. omnämnde
pålagor eller sammanskott; straffes, för sådan delak-
tighet, efter: omständigheterne.
6. 17. . Tager någor emot, hvad af fri vilja bju-
des, och hvarom han icke anstaltat; varde degraderad
på sex mänader.
6. 18. I alla ofvannämnde händelser skal samman-
skottet, ehvad det är i varor, arbete eller penningar,
til gifvaren äterbetalas eller ersättas, samt förbryta-
ren serskilt gälda tio riksdaler, som brottets uptäc-
kare har at-undfå, men Kronan genast förskjuter.
Frivilligt sammanskott, som i föregående 17 . om-
talas, gänge till Krigsmanshbuset.
Om någon erinran stundom kunnat vara be-
höflig rörande iakttagandet af dessa föreskrif-
fer, torde det dock minst hafva varit af dem
som förbjuda manskapet att lerana frivilliga
tacksamhetspresenter till befälet.
fven äro vi böjda att tro att det varit
mera af behofvet påkalladt att erinra veder-
börande om. innehållet af den efterföljande 19
S än af de föregående; varande 19 af denna
lydelse:
Pockar nägor af Manskapet åt sig af Rotebonde
eller Värd, mera än honom bestäs; straffes med två
hvarf gatulopp (enligt 1812 ärs cirkulär straftas med
prygel i st. f. gatulopp).
rn ed
- oc KRK AR
— K. M:t har den 19 dennes, enligt P. T.,
utnämnt:
vid Svea lifgarde: till kapten, kammarherren hos
Drottningen, löjtnanten, grefve R. A. Wachtmeister;
vid Svea artilleri: till förste bataljonsläkare, andre
bataljonsläkaren doktor E. G. Palmgren;
vid Götha artilleri: till major, kaptenen A. M.
Lundgren; till major, kaptenen J. W. Westerling; till
kaptener, löjtnanterne C. O. S. Mörner och von Hof-
sten, samt till löjtnanter, -underlöjtnanterne C. von
Ekensteen ochC. H. W. Jochnich;
vid Wendes artilleri:- till törste bataljonsläkare, pro-
vincialläkaren, doktor L. A. Boström;
vid Första lifgrenadierregementet: till förste batal-
jonsiäkare, andre bataljonsläkaren doktor A.J. Cnat-
tingius; v . :
vid Andra lifgrenadierregementet: till andre major,
tredje majoren. A. Malmborg; samt till löjtnant, un-
derlöjtnanten frih; B. R. A. von Rosen;
vid Skänska dragonregementet: till regementsläka-
re, bataljonsläkaren vid Götha artilleri, doktor L. O.
Hagman; ; ;
vid-Kröpprinsens husar-regemente: till ryttmästare,
löjtnanten N..F. af Callerholm; till löjtnant, under
löjtnanten L. Kiellander; och till auditör, räådmanner
i Malmö; vice :häradshöfdingen O. J. Centervall;
vid Smålands grenadierbataljon: till andre kapten,
förste löjtnanten O. SG. af Klint; samt till andre
löjtnanter, underlöjtnanterne frih. Es W. Wrede och
C. U; Dahlberg; : ; Ar
vid Dahlregementet: till tredje major, kaptenen B.
A Ström: till kapten, förste löjtnanten J. J. Tjäder;