JAS GM: O6S8 DaIR 1a lara sig gamla H ätnöjas med en borgerlig Skölar gör ett. motsatt förhållande rum, är orten rikare, folkmängden större, säl! anläggas skolor af det bättre slaget, de lärda skolorna, der en hvar måste läsa gamla språk och stundom: glömmer man att der äfven inrätta borgerli a skolor, i der dessa språk icke läsas. Ty då man ng skolor af: det bättre slaget, tycker man, hvarföre då inrätta sä-!1 dane af ett sämre slag? Att denna orimlighet verkligen i vårt land eger rum, vilje vi i korthet visa 1 j, Värt land eger 85 städer. Af dessa hatva 26 bäde I: 2 an borgerlig (apologist) skola. Men af de öfrigai! 45 utan lärdomsskola, : ran gpologistskola, an både lärdomsoch apologistskol endast en s. k. pedagogi eller Tolkskola. lor: eganåe Större sträckor af värt land finnas, som sakna endera af dessa skolor, och somliga båda. Norr om Piteå finnes ingen lärdomsskola; likaledes i hela kustlandet från Söderköping till Kalmar; äfven frän We steräs till Fahlun. Deremot saknas apolo istskolor: ill hela den stora landsträckan mellan Stockholm We-I steräs och Gefle; mellan Jönköping och Westervik; i hela landsorten mellan Örebro ech Wenersborg; det ; länga kustlandet frän Malmö ända till Götheborg Sä Ben äädörner föra fpologistkolor saknas i hela Roslaa ertörn, i i rada Sö , i landet från Gefle till HuPå de orter, der lärdomsskolor sakn öv äldrar, om de vilja gifva sina barn pg je ande som bereder dem till en högre bildning, sända dem, i späda år, med kostnad och bekymmer, till en aflägsen stad, der lärdomsskola finnes ehura däen an-lc dra skolan kan vara helt nära. På de ställen äter ! der dlott lärdomsskolor finnas, nödgas fattiga barn begagna dem, tvingas att, antingen de dertill hafva förmäga eller icke, hufvudsakligen läsa latin och greki-ls ska, ända till dess de komma på verkstaden. I Westergöthland samt i Bohuslän och Halland, ända tilll: Malmö, kunna barnen blifva lärda; i Norrbotten och! i Kalmar län, upp till Slätbaken, äro de bäst pas-l! sande till handtverkare. I Westervik förekommer ingen lärdom; den sitter deremot i Wimmerby ! Vi fråga anspråkslöst : dä dessa uppenbara brister i värt skolväsende en gäng varit af konung, rådgifvare, ständer och land insedda, då de t. o. m. varit af flere skolstyrelser, i officielt afgifoa betänkanden (öfver 1843 års skol-revisions-berättelse), erkände — 1; är det sannolikt att de skulle, i en ny förväntad lj skolordning, bibehållas? Vi mäste tvifla härpå. De grunder, som 1849 ärs förordning uppställde, hade vi väntat att få se uti en ny, af behofvet påkallad skolordning erkände och från papperet till : verkligheten — undanrödjande, der den funnes, all af ohindrad vana närd egenmäktighet, — genomförde, mä vara med konservativa böjelser och förkärlek för de gamla språk-studierna; men att återkomma l; till den skolans splittring, som, särdeles i vårt land, omöjliggör en god och någorlunda allmänt spridd elementar-bildning, och att göra de gamla språkens läsning förbindande — detta vore ett sä stort tillbakasteg, att vi t. 0. m. förmoda att det skulle förefalla sakens anhängare oväntadt. Hade vi råd, att i värt folkfattiga land hafva dubbla skolor — näväl, då kunde fråga uppstå att, med underkännande af de ganska goda pedagogiska, humanistiska och medborgerliga skälen för en skola, gifva oss. ett stort antal skolor af båda slagen. Men detta är omöjligt. Vi mäste säledes antingen uti en skola söka omfatta båda de s. k.. skol-linierna, den lärda och den borgerliga — eller också uti skolans splittring gä miste om en god och fullständig elementar-undervisnings utsträckning till allas delar af vårt penningefattiga, men förständsrika och kurskapsälskande land. Vi hafva intet annat val! Så långt Svenska Tidningen. Vi vilja väl icke för vår del så helt och hållet medgifva, att bibehållandet af ett oförnuftigt skolsystem skulle få göras beroende af den financiella möjligheten, med underkännande af de pedagogiska, humanistiska och medborgerliga skäl, som tala för ett bättre. Men vi anse det finansiella skälet i denna fråga hafva sin vigt hufvudsakligen just derföre, att äfven det stär på samma sida med alla de öfriga, när mar nemligen afser förhållandet i hela riket öfverhufvud och icke de undantagsförhållanden. som utmärka en eller annan ort, exempelvis hufvudstaden. Vi instämma för öfrigt uti allt det hufvud sakliga med Svenska Tidningen under ön skan, att dess redaktion måtte om möjlig hafva ännu några andra skäl än politiska, pe dagogiska, humanistiska, medborgerliga, geo grafiska och finansiella, för sitt tvifvel på möj ligheten af en tillbakagång i denna fråga. T ehuru starka än alla dessa skäl äro, hafva d likväl åtminstone icke varit i stånd att hindr upptagandet af planer, som med dem stå i de fullkomligaste strid och hvilkas vidare utveck ling allmänheten icke kan annat än med spän väntan emotse. — a — H. M. Konungen har i dag hållit konsel;