JAS GM: O6S8 DaIR 1a lara sig gamla H
ätnöjas med en borgerlig Skölar gör ett. motsatt för-
hållande rum, är orten rikare, folkmängden större, säl!
anläggas skolor af det bättre slaget, de lärda skolorna,
der en hvar måste läsa gamla språk och stundom:
glömmer man att der äfven inrätta borgerli a skolor, i
der dessa språk icke läsas. Ty då man ng skolor af:
det bättre slaget, tycker man, hvarföre då inrätta sä-!1
dane af ett sämre slag? Att denna orimlighet verkli-
gen i vårt land eger rum, vilje vi i korthet visa 1
j, Värt land eger 85 städer. Af dessa hatva 26 bäde I:
2 an borgerlig (apologist) skola. Men af de öfrigai!
45 utan lärdomsskola,
: ran gpologistskola,
an både lärdoms- och apologistskol
endast en s. k. pedagogi eller Tolkskola. lor: eganåe
Större sträckor af värt land finnas, som sakna en-
dera af dessa skolor, och somliga båda. Norr om
Piteå finnes ingen lärdomsskola; likaledes i hela kust-
landet från Söderköping till Kalmar; äfven frän We
steräs till Fahlun. Deremot saknas apolo istskolor: ill
hela den stora landsträckan mellan Stockholm We-I
steräs och Gefle; mellan Jönköping och Westervik; i
hela landsorten mellan Örebro ech Wenersborg; det ;
länga kustlandet frän Malmö ända till Götheborg Sä
Ben äädörner föra fpologistkolor saknas i hela Rosla-
a ertörn, i i
rada Sö , i landet från Gefle till Hu-
På de orter, der lärdomsskolor sakn öv
äldrar, om de vilja gifva sina barn pg je ande
som bereder dem till en högre bildning, sända dem,
i späda år, med kostnad och bekymmer, till en af-
lägsen stad, der lärdomsskola finnes ehura däen an-lc
dra skolan kan vara helt nära. På de ställen äter !
der dlott lärdomsskolor finnas, nödgas fattiga barn be-
gagna dem, tvingas att, antingen de dertill hafva för-
mäga eller icke, hufvudsakligen läsa latin och greki-ls
ska, ända till dess de komma på verkstaden. I We-
stergöthland samt i Bohuslän och Halland, ända tilll:
Malmö, kunna barnen blifva lärda; i Norrbotten och!
i Kalmar län, upp till Slätbaken, äro de bäst pas-l!
sande till handtverkare. I Westervik förekommer in-
gen lärdom; den sitter deremot i Wimmerby !
Vi fråga anspråkslöst : dä dessa uppenbara brister
i värt skolväsende en gäng varit af konung, rådgif-
vare, ständer och land insedda, då de t. o. m. varit
af flere skolstyrelser, i officielt afgifoa betänkanden
(öfver 1843 års skol-revisions-berättelse), erkände — 1;
är det sannolikt att de skulle, i en ny förväntad lj
skolordning, bibehållas? Vi mäste tvifla härpå.
De grunder, som 1849 ärs förordning uppställde,
hade vi väntat att få se uti en ny, af behofvet på-
kallad skolordning erkände och från papperet till :
verkligheten — undanrödjande, der den funnes, all
af ohindrad vana närd egenmäktighet, — genomför-
de, mä vara med konservativa böjelser och förkärlek
för de gamla språk-studierna; men att återkomma l;
till den skolans splittring, som, särdeles i vårt land,
omöjliggör en god och någorlunda allmänt spridd
elementar-bildning, och att göra de gamla språkens
läsning förbindande — detta vore ett sä stort tillba-
kasteg, att vi t. 0. m. förmoda att det skulle före-
falla sakens anhängare oväntadt.
Hade vi råd, att i värt folkfattiga land hafva
dubbla skolor — näväl, då kunde fråga uppstå att,
med underkännande af de ganska goda pedagogiska,
humanistiska och medborgerliga skälen för en skola,
gifva oss. ett stort antal skolor af båda slagen. Men
detta är omöjligt. Vi mäste säledes antingen uti en
skola söka omfatta båda de s. k.. skol-linierna, den
lärda och den borgerliga — eller också uti skolans
splittring gä miste om en god och fullständig ele-
mentar-undervisnings utsträckning till allas delar af
vårt penningefattiga, men förständsrika och kurskaps-
älskande land.
Vi hafva intet annat val!
Så långt Svenska Tidningen. Vi vilja väl
icke för vår del så helt och hållet medgifva,
att bibehållandet af ett oförnuftigt skolsystem
skulle få göras beroende af den financiella
möjligheten, med underkännande af de peda-
gogiska, humanistiska och medborgerliga skäl,
som tala för ett bättre. Men vi anse det
finansiella skälet i denna fråga hafva sin vigt
hufvudsakligen just derföre, att äfven det stär
på samma sida med alla de öfriga, när mar
nemligen afser förhållandet i hela riket öfver-
hufvud och icke de undantagsförhållanden.
som utmärka en eller annan ort, exempelvis
hufvudstaden.
Vi instämma för öfrigt uti allt det hufvud
sakliga med Svenska Tidningen under ön
skan, att dess redaktion måtte om möjlig
hafva ännu några andra skäl än politiska, pe
dagogiska, humanistiska, medborgerliga, geo
grafiska och finansiella, för sitt tvifvel på möj
ligheten af en tillbakagång i denna fråga. T
ehuru starka än alla dessa skäl äro, hafva d
likväl åtminstone icke varit i stånd att hindr
upptagandet af planer, som med dem stå i de
fullkomligaste strid och hvilkas vidare utveck
ling allmänheten icke kan annat än med spän
väntan emotse.
— a
— H. M. Konungen har i dag hållit konsel;