kor. Dessa båda djur fortforo att vara friska,
under det att nio af.de tretton dogo, och fyra
Sterställdes genom bruket af läkemedel.
Doktor W. ingaf sin första rapport till Bel
giska regeringen den 20 Mars 1852. Den 15
påföljande April började han-en ny serie af
ympningsförsök, om hvilka han i slutet af
Juni lät införa en berättelse i en Belgisk landt-
bruksjournal, hvari anföres att af 700 ympade
djur ej ett enda blifvit af sjukdomen angri-
pet. I Juli gjordes nya försök, allt med sam-
ma framgång, och i Holland ympades under
ledning af direktören för veterinärskolan :
Utrecht, hr Welilenberg, öfver 300 djur utan
att något dog af ympningens följder. I och
omkring Hazselt hade då omkring 900 djur
blifvit ympade, af hvilka 5 dött af ympnin-
gens följder; men intet ef dem,gomi lyckligen
genomgått densamma, blifvit af sjukdomen
angripet. : Den 12 September voro 1350 djur
ympade i komirunteng Hasselt, hvaraf 11 dött
af ympningens följder, men de öfriga voro
friska.
Försöken i Holland hafva fortsatta och sy-
nas tala, för metodens tillförlitlighet. I Frank-
ake hafva resultaterna af den tillförordnade
sommissionen för undersökningen ännu icke,
så vidt jag känner, blifvit offentliggjorda; men
en af kommizsionens ledamöter, br Bonley,
professor vid veterinärekolan i Alfort, har in-
fört ett på det hela fördelaktigt omdöme i
Juni- och Novemberhäftera af Journal dAgri-
culture pratiquo för sistlidne år. I
Engelska kongl. åkerbrukssällskepet, under-
rättadt om främietegen i sjukdomens knrerande
! Belgien, utsände hr Bimonds, professor ij
Royal Veterinary College, till Belgien, och ef-
ter emottagandet af hans berättelse beslöts att
verkställa törsök äfven i Ergland, omhvilkas
resultater vi snart lära hafva att vänta under-
rättelser; De komma att verkställas hos den
bekante w:r Papet, på Ruddington-Grange,
nära Nottingham.
Enbhgt d:r Wilfems årigt, alstrar ympningen
en allmän sjukdomar, som icke synes stå i sam-!
manhang med den, litta sårnad som frambringat
den. I
Då ympningen slutat olyckligt, sker det me-.
rendels genom metastas, då bulnader upp-!
komma i någon ar kroppens ädlare delar. j
Detta skedde taera i början af försöker, då:
man ofta begagnade elakartad virus, tagen ur!
lungorna på sjuka slagtade djur. Numera fö-
reskrifver uppfisnaren, att taga yirug, elieri
ympänne, ur ympsåren på ympade djar, hvars:
skyddande verkan - ör; densamma, under det:
att den allmänna sjukdomen blir mildare.
Hr Willems ber äfven, sågom var ati för-
vänta, haft sina motståndare. Enligt profes-
sor Simonds ofvan omtalade berättelse, hade!
en doktor De Saive skrifvit till regeringarne i
Frankrike, Holland och Preussen; med anbud
att ympa djuren i dessa länder, efter en för-
bättrad, af honom uppfunnen metåd, Och då!
detta anbud ej ledde till något omedelbart re-
sultat, :öfverenskom han med lokalanktorite-.
terna i Rhenpreussen, att der utföra ympning.
Hans metod rönte dock så liten framgäng, i
det att en etor mängd förlorade svansarne och
andra dogo af ympningens följder (by consti-
tutional irritatior) att styrelsen måste befalla
ympningens upphörande. Man har äfven ve-:
lat beröfva Willems äran af uppfinningen; men
professor Bouley i Alfort säger uttryckligen i
sin ofvanbemälta redogörelse natt intet tvif-
i
vel finnes om d:r Willems prioritet i afseende
på denna uppfinning, och troligen blir det
ban som erhåller det pris af 10,000 francs som
franska regeringen utsatt för den som lyckas
bota eller förekomma den ifrågavarande sjuk-
domen.
Bland andra märkvärdiga företeelser under
degsa försök må nämnas den, att då djur
som haft lungsjuka blifsa botade, återstår van-
ligen ett svaghetstillstånd hvarifrån de endast
långsamt hemta sig, då dereroot djuren efter
öfverstånden ympningssjukdom erhålla en stark
aptit och blifva hastigt feta.
Äfven har man iakttagit att unga djur lida:
mindre af ympningen än andra, och hr Wil-!
lemas förordar derföre företrädesvis ungboska-:
pens ympning.
För öfrigt är seken ännu för ny att kunna!
vara till alla delar utredd, men anledningarne
att hoppas en gynnsam utgång af de försök,:
som nu i flera länder pågå, synas vara stora. i
Men torde snart kunna förvänta underrättelse
om deras resuitater.
NESTTEITET EDA
Se i
i
Hå ÅK rnmENA Å RY GY AA TAN NOCA 7 Na IE