DUSCEL arpela I0f UC SLUIG 1GRACIVIIUEIIIG
Månne man vill adla dr Thomander, för att
skaffa riddarhuset en vältalig stämma samt
en röst för många samhällsvigtiga förbättringar?
Skall man gå till Amerika och hemta vår
utmärkte landsman Eriesson samt öfvertala
honom att sätta sig på riddarhusets bänkar,
för att gemom denne hyddans son, hvilken
genom en stor reform förvärfvat sig ett namn,
som för närvarande fördunklar alla samtida
svenska namn, söka att hos de förnäma sa-
longsmännen i nämnde hus väcka sympatier
för reformernas sak, eller der söka framdrifva
dem med en caloriemachin?
De som nu hafva tänkt på riddarhusets för-
stärkning torde dock icke hafva gjort det för
att derigenom lemna tillfälle åt nya krafter at
arbeta för de stora reformerna, utan tvärtom
för att sätta en ytterligare bom för dem, och
de ifrågasatta adelskapen skulle således icke
komma att stå i någon öfverensstämmelse med
hr Sandströmers, utan i stället bilda en kon-
trast deremot.
Resultaten af hr Sandströmers adlande hafvalrp
också, oaktadt han för sin del icke svikit nå-
gra förhoppningar, ej varit sådana att de kunna
blifva anledning för några andra ofrälsemän,
som verkligen nitälska för sitt lands samhälls-
förbättringar, att vilja försöka sin lycka på
riddarhuset. Man kan derföre antaga, att de
som der skulle kunna göra något verkligt
gagn för det allmänna, icke önska att komma
dit, och om några andra ditfiyttas, lärer vin-
sten derpå blifva ingen.
Vidare undfaller det icke allmänna uppmärk-
samheten, att sedan konungen 1848 föreslagit
att adeln skulle upphöra att vara en politisk,
korporation, vore det nästan en motsägelse
att 1853 genom nya upphöjelser i adeligt stånd I
förstärka lederna hos denna korporation.
Vi hysa derföre den förhoppning, att alla pla-
ner i förenämnde hänseende komma att stranda,
dels emedan de ståi uppenbar strid emot konun-
gens hittills ganska tydligt ådagalagda åsigter
i ämnet, och dels emedan de icke ega öfver-
ensstämmelse med nationens önskningar ellerl
med förhållandena inom landet, hvilka, långt
ifrån att gifva stöd åt de gamla kast-indelnin-
arne, med hvarje dag alltmera undergräfva
dem i den allmänna sammanlefnaden.
— K. M:t har, enligt P. T., under den 19
innevarande måvad till öfverdirektör vid mynt-
och kontrollverken utnämnt och förordnat pro-
fessorn, föreståndaren för, bergsskolan i Fah-
lun, RB. N. O. Joachim Åkerman.
Under samma dag har K. M:t till tullför-
valtare i Calmar transporterat och förordnatl
tullförvaltaren i Carlskrona Axel Herrman
Trotzig.
— Sedan art. obst. adj. vid karolinska insti-
tutet, d:r G. Hjort, åf anslaget till resestipendier samt
läroböckers och lärda verks utgifvande, för inneva-
rande är blifvit tilldelad ett stipendium å 1200 rdr
till företagande af en utrikes resa i vetenskapligt än-
damäl, Kar regeringen, uppå sundhetskollegii derom
gjorda hemställan, funnit godt att, af besparingarne
på riksstatens åttonde hufvudtitel, tillägga den per-
son, som förordnas att, under den för doktor Hjorts
resa afsedda tid, hans tjenstebefattning bestrida, ett
arfvode af 200 rdr.
— Med anledning af kommers-kollegii hos
EK. M:t gjorda apmälan, hurusom, enligt hvad sven-
ska och norska konsuln i Aalborg till kollegium in-
berättat, danske arrendatorn Chr. Ulstrup, biträdd
af tio danske sjömän, med egen lifsfara räddat tvenne
svenske sjöfarande, hvilkas båt den 22 sistlidne Fe-
bruari blifvit af isen drifven frän jutländska kusten
ut i Kattegat, hvarunder Ulstrup mistat sin vid till-
fallet medhafda båt, har regeringen funnit godt för-
ära arrendatorn Ulstrup medaljen i silfver af ättonde
storleken för berömliga gerningar, samt derjemte
bevilja, dels till ersättning åt Ulstrup för hans för-
lorade bät, ett belopp, motsvarande densammas upp-
skattningsvärde, 14 riksbankdaler, dels ock, till för-
delning genom konsulns försorg åt de vid räddnings-
ätgärderne biträdande 10 sjömännen, en summa af
66 rdr 32 sk. bko, skolande penningesummorne, lika-
som kostoaden för utmärkelsetecknet, utgå af det på
sjette hufvudtiteln för extra utgifter uppförda an-
slag.
— Uti skrifvelse af den 10 sistlidne Mars
hade statskontoret till Kongl. Maj:ts pröfning afgitvit
förslag öfver de å riksstatens sjette hufvudtitel för
jordbruket, handeln och näringarne uppförda anslags-
summor, hvilka, enligt förut skedda bestämmelser vore
att beräkna till utgående är 1853; varande detta för-
slag af följande innehäll :
1:o. Till skiften och afvittringar.
Refningar och skattläggningar i de norra provin-
serna . . . s 23,000: —
Afvittringsverketi Gefleborgs
län . - . . . 3,000: —
Storskiften i Dalarne . - 10,000: —
Storskiften och afvittringar
inom Malungs och Lima
soeknar . . . . 6,000: — 42,000:
2:0. Utflyttningshjelp efter laga skiften.
Förslags anslag . . . - . - 46,000: —
3:0. Vägar och kommunikationer.
Underbåll af en del utaf den på allmän
bekostnad anlagde väg genom Dalarne,
Helsingland och Jemtland, nemligen:
i Kopparbergs lån . . . 605:
i Gefl-borgs dito . - - 755: 30.
i Jemtlands dito . . -. - 400: —
För anläggning af en väg
emellan Längå by iJemt-
lands län och riksgränsen
emot Norge . . . a
För anläggandet af en väg
emellän Skellefteå och
Jörns kyrkor i Westerbot-
tens län . . s
I och för det ät generalma-
joren Akrelllemnade upp-
drag att utarbeta och af-
gifva förslag till ett sy-
stematiskt bestämmande af
stamlinier för jernvägar i
Sverige . . . . 400: — 7,327: 1
4:0. Undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar.
Landtbru ksinstitutet vid Ul-
2,666: 32.
2,500: —
olycklig, att medan jag vid ett stånd köpte mi
usa analaäiner gifva en liten hlind onacoe e