allt. Monrads förslag vore måhända klokt och praktiskt, men det hade det felet, att det intet afseende gjorde på ssamvetes-momentet. Ordföranden, äflades att uppfatta detta yttrande, :som.som Clausen beskyllt Monrad. för sämvetslöshet, hvaremot den förre likväl pro: testerade, i det hän Hänvisade till Sina tyd: liga. ord. Utom: nämnde talare yttrade sig bland andra Kierkegaard i ett varmt och lifligt föredråg mot budskapet, hvarefter Madvig till slut förklarade; vatt hart ärnåde rösta mot-budskapet, ehuru han ansåge arfföljdens förändring nödvändig; hans nej skulle .vara en protest mot det opolitiska öch statsmän ovärdiga sätt, på hvilket budskapet från Yninisterens Sida lifvit behandladt. Den väg, söm Monrad anvisat för att genomdrifva budskapet, skulle föra derhän, att någon dänsk monarki icke mera existerade. KIL. 8-på aftonen fortsattes förhandlingarne. Nu uppträdde :Hass, Olsen; Tregchow och Örsted för, samt Grundtvig, Lindberg och H.P. Hansen emot budskåpet. Då ytterligare 12 tallfe hade antecknat sig, skulle förhandlingatne förtsättas. måndagen den:18 kl. 12. n läser i danska Dagbladet för den 18: Garnisonstrupperna ha i förrgår och i går värit kohsignerade i kasernerna: Ingen kan rätt begripa hvarförs tych: ex. krigsministetnborde dock veta, att stämningen icke är sådan, att den gör användandet at militärmakt nödvändig, och han kan dock icke vänta, att riksdagen skall låta skrämma sig att rösta för budskapet till och med om man hade ntdelat skarpa patroner och extra-bränvin åt de holsteinska, f. d. schlcswigholsteinska batsljoner, fom utgöra garnisonen. — — Men rimligtvis har hela denna krigsministerns harlekinad ett helt annat ändamäl än det att skrämma riksdagen; den skall förmodligen bibringa konuvgen.den tanken, att det finnes en vild upprörsanda hos folket och att blott en så kraftig och enig minister, som den nuvarande, kan betrygga H. Maj:ts: thron; det är åtminstone något som ministrarne gerra skulle vilja att konungen trodde;, F.d. marinministern viceamiralen Zahrtmann afled plötsligen den 15 på aftonen; stadd på hemvägen från ett större middagssällskap. Exedrelandet, gifver honom det vitsord, stt Han måhända var danska sjöstateng åf naturen bäst begåfvade och mest vetenskapligt bildade medlem : och en utmärkt skicklig man i silt fack. De med snällposten ankomna danska bladen at den 19 meddela redogörelse för fortsättningen och afslutningen af törhandlingarne i arfföljdsfrågan. Debatten drog ut till kl. 4 eftermiddagen, då man skred till orröstning. Denna skedde med namnupprop och det kongl. budskapet om arfföljden förkastades af 45 röster mot 97. (Vid grundlagsförändringar erfordras nemligen en majoritet af 37,). 8 riksdagsmän deltogo ej i omröstningen. Dagbladets yttrar vid meddelande af omröstningens resultat: Hvad ministeren efter denna utgång skall besluta sig till, vilja vi icke försöka att gissa. Men hvad som än sker; gå står det fast, som Prof. Larsen ådagalade i sitt sista tal, att för denenvisa halsstarrigheten och den fullkomliga vänmakten i debattenhvilar -helasansvaret--på. ministåren sjelfsok I Köpenhamn har inbjudning ;blifvit utfårdad till bildande afien Dansk,förerning.; för hvilken.-det: skall blifva en hufvudsaksattmedt alla lofliga medel möta och med Guds hjelp afvärja de faror, som hota. det gamla. Danmarks land och rike och i synnerhet den närmaste. faran, att dragas in i fremmande olidliga förbindelser, eller att det dyrköpta Sönderjylland eller Slesvig, i stället för att knytas närmare till Danmarkg rike, hvartill det från urminnes tid hörer, skulle: blifva ännu skarpare skildt derifrån,. Inbjudningen är un: dertecknad af 51 män; bland hvilka man fins ner namnen Barfod; Brandt, Fenger, Grundtvig, Höyen, Rimestad; Schovelin; Spandet, Wad, Winther mfl. ; FRANKRIKE, Polisministerns cirkulär törande de orter der politiska flyktingar få uppehålla sig stadgar, utom det i går omnärnda aflägsnandet af flyktingarne från deras hemlands gränser, att ingen politisk flykting får utan polisministerna uttryckliga tillstånd uppehålla sig eller bo i Seinedepartementet., Lyoner-agglomerationen eller stadenMarseille; att så ofta nya flyktingar ankomma. till. Frankrikeskola de afväpnas och genast försändas till en ninst 10 myriameter aflägsen städ, med förständigande att der qvarstanna under lokalmyndigheternas uppsigt till dess polisministern meddelat sitt beslut om de få i landet qvarstanna; samt elutligen att Uhdantog från denna regel göres så ofta regeriögen meddelat gränsmynäigheterna befallnidg att afvisa hägon viss kategori ar fremlingar utan undantag; dette tillbakavisande träffar naturligtvis sådana flyktingar söm res dan funnit en fristad i ett mellan deras hemland och Frankrike beläget länd:. Sedan det afrengelymänhen utlemnade Napoleons testamente blifvit af franska legationssekreteraren Baudin till kejsaren egenhändigt öfverlemnadt, 8å blef detsänimå på kejsäretis befallning öfverlemnadt till presidenten för Seinetribunalets första instans, för att, sedan det blifvit inregistreradt,-paraferadt ochprotokoll deröfver upptäget, tillställas kejserliga familjens. notarie,;, Casimir Noäöl. Det helt och hället af kejsarens egen hand skrifna och af bonom undertecknade samt med. hans vapen beseglade testament med codicilleet;. innehåller för öfrigt ingen bestämmelse som icke södan lång tid tillbaka varit ordagrännt och fullständigt tryckt: En bestyrkt afskrifiqvarblifver i Ner Vård och originalet nedlägges. i Tätionalärchivet. Kejsaren Har tillskrifvit engelska utrikestäinistern lord Charehdon ett egenhändigt bref; hvari han tackar honom för testamentets utlemnande. En registrator som dervid haft bestyr harerhållit en gulddösa med kejsarens narmnehiffer i briljanter. Den l4dennes ba åter arresteringar skett i Paris; men man sväfvade alltjemt i sammma okunnighet rörande anledningarne. — Sjelfva faktum är till och med icke allmänt kändt, Fe PINE. WT MES fe Bon SRS BE EE a fe RR faen ret det dn SR sh Götet or EE oc nn DA os sk RA AR