allt. Monrads förslag vore måhända klokt
och praktiskt, men det hade det felet, att det
intet afseende gjorde på ssamvetes-momentet.
Ordföranden, äflades att uppfatta detta yttran-
de, :som.som Clausen beskyllt Monrad. för
sämvetslöshet, hvaremot den förre likväl pro:
testerade, i det hän Hänvisade till Sina tyd:
liga. ord.
Utom: nämnde talare yttrade sig bland an-
dra Kierkegaard i ett varmt och lifligt före-
dråg mot budskapet, hvarefter Madvig till slut
förklarade; vatt hart ärnåde rösta mot-budska-
pet, ehuru han ansåge arfföljdens förändring
nödvändig; hans nej skulle .vara en protest
mot det opolitiska öch statsmän ovärdiga sätt,
på hvilket budskapet från Yninisterens Sida
lifvit behandladt. Den väg, söm Monrad
anvisat för att genomdrifva budskapet, skulle
föra derhän, att någon dänsk monarki icke
mera existerade.
KIL. 8-på aftonen fortsattes förhandlingarne.
Nu uppträdde :Hass, Olsen; Tregchow och Ör-
sted för, samt Grundtvig, Lindberg och H.P.
Hansen emot budskåpet. Då ytterligare 12
tallfe hade antecknat sig, skulle förhandlin-
gatne förtsättas. måndagen den:18 kl. 12.
n läser i danska Dagbladet för den 18:
Garnisonstrupperna ha i förrgår och i går vä-
rit kohsignerade i kasernerna: Ingen kan rätt
begripa hvarförs tych: ex. krigsministetnbor-
de dock veta, att stämningen icke är sådan,
att den gör användandet at militärmakt nöd-
vändig, och han kan dock icke vänta, att riks-
dagen skall låta skrämma sig att rösta för
budskapet till och med om man hade ntdelat
skarpa patroner och extra-bränvin åt de hol-
steinska, f. d. schlcswigholsteinska batsljo-
ner, fom utgöra garnisonen. — — Men rim-
ligtvis har hela denna krigsministerns harle-
kinad ett helt annat ändamäl än det att skräm-
ma riksdagen; den skall förmodligen bibringa
konuvgen.den tanken, att det finnes en vild
upprörsanda hos folket och att blott en så
kraftig och enig minister, som den nuvarande,
kan betrygga H. Maj:ts: thron; det är åtmin-
stone något som ministrarne gerra skulle vilja
att konungen trodde;,
F.d. marinministern viceamiralen Zahrt-
mann afled plötsligen den 15 på aftonen;
stadd på hemvägen från ett större middags-
sällskap. Exedrelandet, gifver honom det
vitsord, stt Han måhända var danska sjösta-
teng åf naturen bäst begåfvade och mest ve-
tenskapligt bildade medlem : och en utmärkt
skicklig man i silt fack.
De med snällposten ankomna danska bla-
den at den 19 meddela redogörelse för fort-
sättningen och afslutningen af törhandlingarne
i arfföljdsfrågan. Debatten drog ut till kl.
4 eftermiddagen, då man skred till orröst-
ning. Denna skedde med namnupprop och
det kongl. budskapet om arfföljden förkasta-
des af 45 röster mot 97. (Vid grundlagsförän-
dringar erfordras nemligen en majoritet af 37,).
8 riksdagsmän deltogo ej i omröstningen.
Dagbladets yttrar vid meddelande af om-
röstningens resultat: Hvad ministeren efter
denna utgång skall besluta sig till, vilja vi
icke försöka att gissa. Men hvad som än sker;
gå står det fast, som Prof. Larsen ådagalade
i sitt sista tal, att för denenvisa halsstarrighe-
ten och den fullkomliga vänmakten i debat-
ten- hvilar -helasansvaret--på. ministåren sjelfsok
I Köpenhamn har inbjudning ;blifvit utfår-
dad till bildande afien Dansk,förerning.; för
hvilken.-det: skall blifva en hufvudsaksattmedt
alla lofliga medel möta och med Guds hjelp
afvärja de faror, som hota. det gamla. Dan-
marks land och rike och i synnerhet den när-
maste. faran, att dragas in i fremmande olid-
liga förbindelser, eller att det dyrköpta Sön-
derjylland eller Slesvig, i stället för att kny-
tas närmare till Danmarkg rike, hvartill det
från urminnes tid hörer, skulle: blifva ännu
skarpare skildt derifrån,. Inbjudningen är un:
dertecknad af 51 män; bland hvilka man fins
ner namnen Barfod; Brandt, Fenger, Grundt-
vig, Höyen, Rimestad; Schovelin; Spandet,
Wad, Winther mfl. ;
FRANKRIKE,
Polisministerns cirkulär törande de orter der
politiska flyktingar få uppehålla sig stadgar,
utom det i går omnärnda aflägsnandet af flyk-
tingarne från deras hemlands gränser, att in-
gen politisk flykting får utan polisministerna
uttryckliga tillstånd uppehålla sig eller bo i
Seinedepartementet., Lyoner-agglomerationen
eller stadenMarseille; att så ofta nya flyktin-
gar ankomma. till. Frankrike- skola de afväp-
nas och genast försändas till en ninst 10 my-
riameter aflägsen städ, med förständigande att
der qvarstanna under lokalmyndigheternas upp-
sigt till dess polisministern meddelat sitt be-
slut om de få i landet qvarstanna; samt elut-
ligen att Uhdantog från denna regel göres så
ofta regeriögen meddelat gränsmynäigheterna
befallnidg att afvisa hägon viss kategori ar
fremlingar utan undantag; dette tillbakavisande
träffar naturligtvis sådana flyktingar söm res
dan funnit en fristad i ett mellan deras hem-
land och Frankrike beläget länd:.
Sedan det afrengelymänhen utlemnade Na-
poleons testamente blifvit af franska legations-
sekreteraren Baudin till kejsaren egenhändigt
öfverlemnadt, 8å blef detsänimå på kejsäretis
befallning öfverlemnadt till presidenten för
Seinetribunalets första instans, för att, sedan
det blifvit inregistreradt,-paraferadt och- pro-
tokoll deröfver upptäget, tillställas kejserliga
familjens. notarie,;, Casimir Noäöl. Det helt
och hället af kejsarens egen hand skrifna och
af bonom undertecknade samt med. hans va-
pen beseglade testament med codicilleet;. in-
nehåller för öfrigt ingen bestämmelse som icke
södan lång tid tillbaka varit ordagrännt och
fullständigt tryckt: En bestyrkt afskrifiqvar-
blifver i Ner Vård och originalet nedlägges.
i Tätionalärchivet. Kejsaren Har tillskrifvit
engelska utrikestäinistern lord Charehdon ett
egenhändigt bref; hvari han tackar honom för
testamentets utlemnande. En registrator som
dervid haft bestyr har- erhållit en gulddösa
med kejsarens narmnehiffer i briljanter.
Den l4dennes ba åter arresteringar skett i
Paris; men man sväfvade alltjemt i sammma
okunnighet rörande anledningarne. — Sjelfva
faktum är till och med icke allmänt kändt,
Fe PINE. - WT MES fe Bon SRS BE
EE a
fe RR
faen ret det dn SR sh Götet or EE oc nn DA os sk RA AR