hällna kreatur, till 6 å 7 millioner rdr. Denna tillväxt har i begge hänseendena varit störst i Skäne och särdeles i Malmöhus län. I detta utgjorde tillökningen i utsäde : emellan ären emellan ären 1832—1842 1842—1850 tunnor. tunnor. At hvete . . . 611. 2,577. räg . . . . 1,246. 21,438. korn. . . . 9,364. 25,356. hafrer. ss — 21,296. blandsäd -—. . 516. 17,529. ärter sö: s 11985: 11,800. potates . . . 5,476. 42,494. och uti antalet af underhållna kreatur : emellan ären emellan ären 1832—1842 1842—1850 stycken. stycken. hästar . . . . . 1,018. 6,836. OXar.. sg. vs. os. 2,027. — kor. . . . . 2,685. 19,821. ungboskap . . . 4,593. 5,626. för — . . . . 8.172. 33.257. Svin VT, at gå 16,861. Sannolikt är derjemte, att beskaftenheten af underhällna kreatur nu är bättre än tillförene. Åkerbruksredskapen äro utan tvitvel nu, allmännare än förr, af ändamälsenligare och kostsammare beskaf fenhet. Ätven andra grenar af näringarne hafva under den sednare tiden märkligen förkofrats. Endast i Stockholm äro ifrän och med 1848 till och med 18352 försäkringar å nya hus och. tillbyggnader å gamla meddelade för en sammanräknad summa a! 4,702,506 rdr 18 sk. 2 rst. Lästtalet af sejlande fartyy är emellan åren 1842 och 1851 ökadt med 20,000 lä-ter, antalet af hästkrafter för ångfartyg med 1,500. Sjöfarten pä utrikes orter sysselsatte år 18351 130,729 läster emot 99,5653 läster år 1842. Inkomsterna af kanalerna, som är 1844 utgjorde tillsammans 209,469 rdr, stego är 1851 till 365,090 rdr. Tillverkningsvärdet vid inhemska fabrikerna, år 1842 uppgifvet till 15,055,576 rdr, utgjorde är 18511 24,305,603 rdr; antalet af vid dem sysselsatte : arbe: tare förstnämnda äret 16,578, det sistnämnda 23,248. Ylleväfnadsslöjden i Norrköping, som är 1842 vid 83 fabriker med 2,681 arbetare frambragte 5530,666 alvar, frambragte är 1851 vid 120 fabriker med 3,228 arbetare 1,028,836 alnar. Vid inhemska bomullsspinnerierna, som under den tid, till slutet af är 1830, då utländskt bomullsgarn under N:o 26 var till införsel förbjudet, ästadkommo 60,000 å 70,000 ärligen, och efter förbudets upphörande är 1831 155,192 samt är 1842 1,092,772 T, tillverkades år 1851 6,005,081 I och är 1852 6,578,789 . Under ären 1846 till och med 1851 infördes tilll ett uppgifvet värde af tillsammans 2,611,754 rdr machinerier och redskap för nya fabriker, hvilkas anläggning äfven i öfrigt erfordrat betydliga kapitaler. Uti Stockholms Sparbank utgjorde delegarnes behällningar den 31 December 1841 . . . Beko rår 958,844. 31 1852 . . . o 1,954,797. och delegarnes antal har under tiden stigit ifrän 9,684 till 17,427 personer. Uti ätskilliga sparbanker i landsorterne, från hvilåt uppgifter inkommit, hafva delegarnes behällningar ökats ifrån 1,034,000 rdr vid slutet af år 1841 till omkring 4,000,000 : : 0. vo . 1852. Flera likartade exempel på inhemska slöjdflitens förkofran under desista 10 ären skulle kunna anföras. Anmärkas må för öfrigt, att den utvidgade inoch utrikeshandel, som under: sista tiotalet af år egtrum, mycket mera än förr drifves med inhemska kapitaler, så att svenska haudelas förlagsskuld på utrikes orter betydligen förminskats. Om den: tillväxt och förbättring, jordbruket och andra näringar under sednare tider v.nnit, är obestridlig, så har ä andra sid.n dermed följt en ständigt ökad, ofta öfver tillgängarne sträckt, förbrukning af atländska varor, mer och mindre nödvändiga. Sälunda hafva förtullade qvantiteterna af Kafe, som emellan ären 1816—1825, då införselsatgitten var 3 sk. Hamb.bko pr , i medeltal utgjorde 1,500,000 ärligen och mellan åren 1830— 1839, sedan afgiften blifvit nedsatt till 3 sk. svensk bko, efter samma b-räkning 2,690,000 om äret;, stigit är 1842 till 6,227,013 I Er 1851 till 8,945,522 är 1832 till 9,989,723 och af rått Socker, som under ären 1830—1839 i me;deltal utgjorde 10 millioner I ärligen, : etigt är 1842 till 16,235,906 I är 1851 till 24,700,329 är 1852 till 25,035,468 Förbrukowmgen af Kafte, fördelad på hvar invånare: har säledes stigit ifrån !7, under tidpunkten mel lan 1830 och 1839 och 2 I är 1842 till nära 3 I sären 1831-och 1852, och förbrukningen af rätt Socker, efter såmma Tördelning, ifrån 3, ärliger emellan 1830—1839 till :5! ; E är 1842 och mer är 8 I är 1851 dch 1852. Härvid Taä, för jemförelses skull, nämnas: att medelförbrakningen i Eogland af Kaffe; ifrån 1,, ut: wå person är 1801 till 14 eng. är 1849 och at Socker ifrän 15 är 1821 till 24 I är 1849, samt att under de sista50 ären priset i England fallit b Kaffe ifrån 200 sh. ör certner till 117 och ä Socker ifrän 80 sh. pr centacr till 41. Socker och Kaffe äro visserligen de utländska förbrukningsartiklar, som uppgå till högsta värde isumman af vär införsel från andra länder, men tillökning har ock under den sednarö: tiden egt rum för andra införda varor; hvilket synes deratatt införselstullen, som-emellan 1830—1839 gjorde i medeltal 2,500;000 rår om året, uppgick är 1842 till 3,735,662. är 1851 5,232,064; är 1852 5,186,150. Det är tvifvelaktigt, om en sädan fortfarande tillökt förbrukning af utländska varor hade kunnat ega rum, om icke de af hypoteksföreningarne indragna summor i utländskt mynt hade lemnat en lättad utväg för deras betalande. : Att dessa indragningar ieke verkat till förökning at bankens metalliska kassa synes deraf, att densamma utgjorde den 31 December 1845 . . . Rdr sp. 4,477,067. den 31 1852 . . . 4,870,965. Den enda päföljd deraf tör banken har varit, att den tid etter annan inköpt hbypoteksföreningars ä utländskt mynt utgifna obligationer till ett belopp, utgörande vid 1852 ärs slut 836,500 mark Hamburger banko. n Bilagan M 7 visar förhällandet med beräknadt värde ä utförseln och införseln af varor, äfvensom af silfver, under ären 1844 till och med 1851; men de summor i metallisk valuta, som genom vexlar disponerats, äro deri ej inbegripna. Ibland s. k. nödvändighetsvaror, som tidtals blifvit frän utrikes orter införde, förekommer en, som kan anses till största delen hafva varit umbärlig, det är spanmål. Svenska jordbruket har nemligen vunnit den förkofran att landet, äfven vid mindre god skörd eller till och me missväxt, icke har, annorlunda än undantagsvis, behof af utländsk säd, och erfarenheten har jemväl ädsgalagt att införskrifningar de:at, san: nolikt under de sista ären mest föranledda af större behof för bränvinsbränningen i ersättning för minskad tillgång på potates, ofta varit förenade med förlust. Under ären 1841 till och med 1851 hafva från Sverige blifvit utförde tillsammans 3,130,979 tunnor spanmäl, omalen, och införde 821,989 tunnor (se bilagan JG 8), hvarvid likväl bör märkas, att största delen af utförseln bestätt af hafre, utaf införseln af hvete och råg. Sälanda utfördes är 1851: 198 7786 tunnor hafra.