hällna kreatur, till 6 å 7 millioner rdr. Denna till-
växt har i begge hänseendena varit störst i Skäne
och särdeles i Malmöhus län. I detta utgjorde till-
ökningen i utsäde :
emellan ären emellan ären
1832—1842 1842—1850
tunnor. tunnor.
At hvete . . . 611. 2,577.
räg . . . . 1,246. 21,438.
korn. . . . 9,364. 25,356.
hafrer. ss — 21,296.
blandsäd -—. . 516. 17,529.
ärter sö: s 11985: 11,800.
potates . . . 5,476. 42,494.
och uti antalet af underhållna kreatur :
emellan ären emellan ären
1832—1842 1842—1850
stycken. stycken.
hästar . . . . . 1,018. 6,836.
OXar.. sg. vs. os. 2,027. —
kor. . . . . 2,685. 19,821.
ungboskap . . . 4,593. 5,626.
för — . . . . 8.172. 33.257.
Svin VT, at gå 16,861.
Sannolikt är derjemte, att beskaftenheten af un-
derhällna kreatur nu är bättre än tillförene.
Åkerbruksredskapen äro utan tvitvel nu, allmännare
än förr, af ändamälsenligare och kostsammare beskaf
fenhet.
Ätven andra grenar af näringarne hafva under den
sednare tiden märkligen förkofrats.
Endast i Stockholm äro ifrän och med 1848 till och
med 18352 försäkringar å nya hus och. tillbyggnader å
gamla meddelade för en sammanräknad summa a!
4,702,506 rdr 18 sk. 2 rst. -
Lästtalet af sejlande fartyy är emellan åren 1842
och 1851 ökadt med 20,000 lä-ter, antalet af häst-
krafter för ångfartyg med 1,500.
Sjöfarten pä utrikes orter sysselsatte år 18351 130,729
läster emot 99,5653 läster år 1842.
Inkomsterna af kanalerna, som är 1844 utgjorde
tillsammans 209,469 rdr, stego är 1851 till 365,090 rdr.
Tillverkningsvärdet vid inhemska fabrikerna, år
1842 uppgifvet till 15,055,576 rdr, utgjorde är 18511
24,305,603 rdr; antalet af vid dem sysselsatte : arbe:
tare förstnämnda äret 16,578, det sistnämnda 23,248.
Ylleväfnadsslöjden i Norrköping, som är 1842 vid
83 fabriker med 2,681 arbetare frambragte 5530,666
alvar, frambragte är 1851 vid 120 fabriker med 3,228
arbetare 1,028,836 alnar.
Vid inhemska bomullsspinnerierna, som under den
tid, till slutet af är 1830, då utländskt bomullsgarn
under N:o 26 var till införsel förbjudet, ästadkommo
60,000 å 70,000 ärligen, och efter förbudets upp-
hörande är 1831 155,192 samt är 1842 1,092,772
T, tillverkades år 1851 6,005,081 I och är 1852
6,578,789 .
Under ären 1846 till och med 1851 infördes tilll
ett uppgifvet värde af tillsammans 2,611,754 rdr ma-
chinerier och redskap för nya fabriker, hvilkas an-
läggning äfven i öfrigt erfordrat betydliga kapitaler.
Uti Stockholms Sparbank utgjorde delegarnes behäll-
ningar
den 31 December 1841 . . . Beko rår 958,844.
31 1852 . . . o 1,954,797.
och delegarnes antal har under tiden stigit ifrän 9,684
till 17,427 personer.
Uti ätskilliga sparbanker i landsorterne, från hvil-
åt uppgifter inkommit, hafva delegarnes behällningar
ökats
ifrån 1,034,000 rdr vid slutet af år 1841
till omkring 4,000,000 : : 0. vo . 1852.
Flera likartade exempel på inhemska slöjdflitens
förkofran under desista 10 ären skulle kunna anföras.
Anmärkas må för öfrigt, att den utvidgade in- och
utrikeshandel, som under: sista tiotalet af år egtrum,
mycket mera än förr drifves med inhemska kapitaler,
så att svenska haudelas förlagsskuld på utrikes orter
betydligen förminskats.
Om den: tillväxt och förbättring, jordbruket och an-
dra näringar under sednare tider v.nnit, är obestrid-
lig, så har ä andra sid.n dermed följt en ständigt
ökad, ofta öfver tillgängarne sträckt, förbrukning af
atländska varor, mer och mindre nödvändiga.
Sälunda hafva förtullade qvantiteterna
af Kafe, som emellan ären 1816—1825, då inför-
selsatgitten var 3 sk. Hamb.bko pr , i medeltal
utgjorde 1,500,000 ärligen och mellan åren 1830—
1839, sedan afgiften blifvit nedsatt till 3 sk. svensk
bko, efter samma b-räkning 2,690,000 om äret;,
stigit är 1842 till 6,227,013 I
Er 1851 till 8,945,522
är 1832 till 9,989,723
och af rått Socker, som under ären 1830—1839 i me-
;deltal utgjorde 10 millioner I ärligen, :
etigt är 1842 till 16,235,906 I
är 1851 till 24,700,329
är 1852 till 25,035,468
Förbrukowmgen af Kafte, fördelad på hvar invånare:
har säledes stigit ifrån !7, under tidpunkten mel
lan 1830 och 1839 och 2 I är 1842 till nära 3 I
sären 1831-och 1852, och förbrukningen af rätt Soc-
ker, efter såmma Tördelning, ifrån 3, ärliger
emellan 1830—1839 till :5! ; E är 1842 och mer är
8 I är 1851 dch 1852.
Härvid Taä, för jemförelses skull, nämnas: att me-
delförbrakningen i Eogland af Kaffe; ifrån 1,, ut:
wå person är 1801 till 14 eng. är 1849 och at
Socker ifrän 15 är 1821 till 24 I är 1849, samt
att under de sista50 ären priset i England fallit b
Kaffe ifrån 200 sh. ör certner till 117 och ä Socker
ifrän 80 sh. pr centacr till 41.
Socker och Kaffe äro visserligen de utländska för-
brukningsartiklar, som uppgå till högsta värde isum-
man af vär införsel från andra länder, men tillök-
ning har ock under den sednarö: tiden egt rum för an-
dra införda varor; hvilket synes deratatt införsels-
tullen, som-emellan 1830—1839 gjorde i medeltal
2,500;000 rår om året,
uppgick är 1842 till 3,735,662.
är 1851 5,232,064;
är 1852 5,186,150.
Det är tvifvelaktigt, om en sädan fortfarande tillökt
förbrukning af utländska varor hade kunnat ega rum,
om icke de af hypoteksföreningarne indragna summor
i utländskt mynt hade lemnat en lättad utväg för de-
ras betalande. :
Att dessa indragningar ieke verkat till förökning at
bankens metalliska kassa synes deraf, att densamma
utgjorde
den 31 December 1845 . . . Rdr sp. 4,477,067.
den 31 1852 . . . 4,870,965.
Den enda päföljd deraf tör banken har varit, att
den tid etter annan inköpt hbypoteksföreningars ä ut-
ländskt mynt utgifna obligationer till ett belopp, ut-
görande vid 1852 ärs slut 836,500 mark Hamburger
banko. n
Bilagan M 7 visar förhällandet med beräknadt
värde ä utförseln och införseln af varor, äfvensom af
silfver, under ären 1844 till och med 1851; men de
summor i metallisk valuta, som genom vexlar dispo-
nerats, äro deri ej inbegripna.
Ibland s. k. nödvändighetsvaror, som tidtals blifvit
frän utrikes orter införde, förekommer en, som kan
anses till största delen hafva varit umbärlig, det är
spanmål. - Svenska jordbruket har nemligen vunnit
den förkofran att landet, äfven vid mindre god skörd
eller till och me missväxt, icke har, annorlunda än
undantagsvis, behof af utländsk säd, och erfarenheten
har jemväl ädsgalagt att införskrifningar de:at, san:
nolikt under de sista ären mest föranledda af större
behof för bränvinsbränningen i ersättning för min-
skad tillgång på potates, ofta varit förenade med för-
lust.
Under ären 1841 till och med 1851 hafva från
Sverige blifvit utförde tillsammans 3,130,979 tunnor
spanmäl, omalen, och införde 821,989 tunnor (se bi-
lagan JG 8), hvarvid likväl bör märkas, att största
delen af utförseln bestätt af hafre, utaf införseln af
hvete och råg.
Sälanda utfördes är 1851:
198 7786 tunnor hafra.