arbetar mycket nit, mycken sjelfuppoffring,
mycken kärlek och mycken redlighet. Men
mycket af berättelserna derom är äfven ren
dikt, I de omvändas mun läggas stundom
tal, författade af helt andra personer än af
dem, som sägas hafva hållit dem, och lidan-
dena och bedröfvelserna, som omtalas, äro
ofta nog tomma lufibilder, fantasiskapelser,
beräknade att väcka medlidandet och uppskaka.
Det står i sanning ej så illa till med mis-
sionärerna, och flertalet af dem äro ingalunda
utsatta för sådana försakelser, som de sjelfva
föregifva. Öfverallt hvarest vi sett spår af dem,
hafva de varit i besittning af de fetaste bi-
tarne, slagit under gig det bästa af denna
verldens goda, användt infödingarnes arbets-
kraft till sina ändamål, och satt sig i besitt-
ning ej allenast af deras andliga, utan äfven
lekamliga förmåga. De äro i allmänhet inga
kostföraktare; lefva, om ej af mjölk och ho-
nung, dock ingalunda knussligt eller i armod;
tiras ej af ensamhetens bekymmer, i det de
flesta äro omgifna af sina familjer; bo rätt
komfortabelt och sakna föga af de lifvets njut-
ningsmedel, de billigtvis kunna påräkna. Om
de här och der erfara motstånd, så veta de nog
att skjuta framför sig ett parti, som uppbär de
värsta och tyngsta slagen, och jemförelsevis
mot andra, såsom skeppsbrutne och utvandrare,
jida verkligen missionärerna minsta mödorna.
Men deremot, hvad som allmänt och, som
det tyckes, med skäl förebrås dem, är deras
skriande ofördragsamhet, deras häftiga våld-
swmhet, som smakar af medeltiden och reli-
gionsförföljelserna, samt deras föga aktgif-
vande på folkens naturliga förhållanden, som
de dock så noga borde afse. Det tyckes ofta
icke vara frideng och kärlekens, utan fastmera
tvedrägtens och hatets religion de predika,
De olika sekter, som öfversvämma hednaar-
den, sammandrabba der på det häftigaste mo
hvarandra, bemöta hvarandra med den mesi
i ögonen fallande kärlekslöshet, nedsmutsa och
motarbeta hvarandra- på alla upptänkliga gätt.
Enkannerligen är detta fallet med metodisterna.
som bära större afsky för en katolik, än föl
en blotare åt grymma afgudar, Det en ka:
tolsk prest infinner sig i deras närhet, der äre
de förre genast beredde att använda alla me-
åel att mota bort honom, att lägga oöfyer.
stigliga hinder i vägen för hans verksamhe
och att göra allt arbete för honom omöjligt
På andra sidan äro de katolske missionärerne
ej bättre på de ställen, der de fått insteg.