mänheten, och som det, under: den nya styrelsen, behandlat
på det oförsvarligaste sättet. , Vi ämna icke betrakta frågan
nu med någon utförlighet, blott ett synnerligen lösligt ytt-
rande, som förekom d. 30 Mars, med anledning af vår up-
sats d. 26.s m.
Att denna vår upsats kallas skrän, att vi sägas älska
att likt Starkodder slå omkring oss med try par armar
och ledas af en upskrämd inbillning, m.m. d., det hörer
till den byfsning, som AB. påstår sig hafva infört i pressen,
och blir naturligtvis utan svar. Lika litet fästa vi oss vid
det lilla skämtsamma försöket att per absurdam vederlägga
oss med frågor, huruvida enkor bränna sig eller fiender
skalperas etc: i de länder, där religionsfrihet: finnes, och den
dräpande: slut-anmärkningen, att, i fall det inträffade, så:
skulle ju ett sådant exempel intet annåt bevisa, än att dy-:
lika mandater (påbud? updrag?) där vore förenliga med det
landets lagar. :
Vi anmärkte i vår upsats, att om brott föröfvas, föran-
ledda af religiösa dogmer, så är det visserligen bra, att de
blifva till slut af landetslagar straffadr, men att detta kan
blifva vanskligt nog, i fall dogmerne vinna många anhän-
gare, och att det vore bättre att söka förekomma anlednin-
garna till. brott än att straffa dem; sedan de skett. Bland.
anledningar: finnes väl ingen gifnare än det offentliga predi-
kandet af dogmer, där det, som tagen anser för brott,
framställes såsom ick- brott Hvem vet, hvilken troshekän-
nelse slutligen kan blifva pluralitetens, där alla predikas?
och hvem ansvarar således för, att pluraliteten icke i en
framtid kan ändra landets lagar så, att hvad det nu va-
rande samhället straffar såsom brott, blir ansedt såsom o-
skyldigt kanske såsom pligt? Sjelfva AB. torde således -vid-
gå, att. man möjligen kan komma i nödvändighet att se till;
hvilka läror som predikas Exemplen från de citerade sta-
trna göra kanske icke alldeles tillfyllest; och dessutom, vet
AB. med full visshet, hvad de skulle företaga sig, i hän-
delse en allvarsam fråga upstode? Ett exempel har man
åtminstone i Norra Amerika sett, att, då lagen och myn-
digheterne lade händerna i kors, folket stiftade och skipade
lag emot den oinskränkta friheten att, under namn af reli-
gion, predika läror i strid med allmänna moralen: där Mor-
monerne först slogo sig ned, blefvo de af grannarna bort-
körde, till och med månge ihjälslagne; och de måste bosätta
sig afsides i öknen, för att få vara i fred. Är det önskligt,
att folket måste sålunda, under lagarnes overksamhet, taga
sig sjelft rätt? Vore det icke bättre, om samhället försko-
nade de enskilde för den dåliga vanan, om icke annat?
Vissa samhällen åtminstone äro icke lugna och starka nog,
för att tåla vid sådan där extra rätts-skipning eller små in-
bördes krig.
Det är endast med ömkan, som man kan läsa de kort-
tänkta frågor, dem AB. framkastar, huruvida Sveriges lag
tillåter Schivas eller Mercurii dyrkare att stjäla, Thugs att
mörda, Kineserna att utsätta barn etc, eller om Missger-
nings-balken tillåter mång-gifte och Ärfda-balken kommu-
nism. Är all nödig trygghet vunnen, blott dessa frågor
kunna besvaras med nej? Är det nog, såsom sagdt; att
lagen straffar? Behöfves icke äfven se till att lagen icke
står i strid med läror, som predikas fritt och offentligt, -d. -
v. s. att. medborgare icke undervisas att göra, hvad lagen
sedermera måste straffa? Vore det ett samhällstillstånd,
hvarunder AB. skulle vilja lefva ? :
Nödgas AB. svara nej härpå, så förstå vi sannerligen icke,
för hvad det anfaller vår artikel, Vi hafva erkänt, att. vi
önska fri utöfning åt hvarje religion, hvars dogmer äro
kända, hvaruti ligger en säkerhet, att samhället åtminstone
får veta, om någon ting predikas, som strider mot våra ci-
vila lagar och allmän sedlighet. Det samma säger AB. sig
äfven yrka; och för hvad anfaller det oss då? Tvunges det:
att klart och helt framlägga; hvad det strider för och ond- :
göres öfver, så frukta vi, att det skulle råka i icke ringa :
trångmål. De allmänna, klingande fraserne mot dem, som
vilja tillägga stats-magten rätt att med våld, så att säga, .
stöpa alla samyeten i samma form; att vilja neddraga :
det högsta och heligaste till ett tukto-medel mot sådana mensk- :
liga förseelser och oördningar mot den yttre ordning, som :
den borgerliga lagen, om den rätt handhafves, både kan:
och bör ensam uprätthålla och bevara- etc. etc. etc:, de
fraserne ensamme förslå icke att lugna alla de af vissa
företeelser. väckta farhågorna för läror, som smyga bland
nationen och förvilda eller förfäa en stor del däraf. Har
icke AB. annat än sådant mun-väder att utspisa åt en stor
allmänhet, som till det ser up efter sin andliga föda? j
En fråga, som AB. icke tyckes hugadt. att taga i-öfver-
vägande, ehuru hon ofta är framkastad, är, om icke någon
skilnad finnes mellan samvets-frihet och proselyt-makeri-
frihet: - Den förra är genom grundlag tillförsäkrad hvarje
svensk, ja hvar. och en, som i Sverige vistas; men buru för-
håller det sig rätteligen med den sednare? - Det vore väl,
om AB., ifall det finner sig böra besvara den frågan, be-
sinnade, huruvida detär alldeles tillräckligt att blott up-
repa sådana fråser, som dem vi ofvan citerat, eller om det
icke vore skäl-att försöka någon ting af mera tillfredsstäl-
lande art. ; d i
En annan fråga, verkligen benig och icke ännu venti-
lerad, men kanske värd att företagas och på rent allvar
begrundas; om än just icke af AB., som troligen häldst
såge henne nedtystad, är: står försvar för fäseri väl till- 4
samman med, hvad man-kallar den liberala stats-åsigten? I
Huru skulle läseri trifvas ihop med fria institutioner, med
fri forskning i vetenskaperna, med uphöjd och fördomsfri t
politik i allmänhet? Huru skulle det ens förlikas med re-
ligions-frihet? — För att någorlunda nöjaktigt besvara
denna fråga, erfordras äfvenledes åtskilligt annat än de där
allmänna, bevekande talesätten och deklamationerne, t. ex.
någon kännedom och utredning af, hvad läseriet i grunden g
sträfvar till, af dess hufvud-dogmer, af dess begrepp om to-
erance och fri forskning, af den andliga styrelse, det vill
underkasta sig, af dess åsigt om denna styrelses förhållande
ill verldslig styrelse etc. etc. På allt dylikt svaras; vid 4
Gud, icke med bara 1iraser, huru hjertnjupna de än må i
vara; och den, som undandrager. sig att svara.raktoch rent
ch i stället insveper sig i allmänna satser och deklamatio- 6
rer, den får skylla sig. sielf, om vissa tvifvelsmål hos all-
nänheten uppstå, huru vida det är af ren I beralitet (så I
idt detta skall betyda kärlek till frihet), som-försvaret
Irifves. f;
Om Orsa-kommissionens undersökningar blifva för all-
nänheten tillgängliga, så skola väl därutur några facta fås )
ram, som kunna bidraga till svaret på ofvanstående frå- h
or. Detta vore väl; ty det interesserar säkert allmänheten
tt få reda på, till hvilken sida i politiken de verkligen 4
öra, som göra sig till riddare för de mörka, fanatiska rö-
elserna. v
STOCKHOLM. i