känner icke de där människorna; de äro objälp.
liga och kunna icke skrifva svänska. Om jag
orkade skulle jag skratta litet åt deras bevuer;
nu skail jag dräpa dem i stället. Ty jag ensar
förstår det där, och ingen mer än jag är vö-
derhäftig att prästera tankeställare åt den Svän-
ska allmänheten.,
Mot Aftonbladet tycktes han dock i främ-
sta rummet hafva koncentrerat sin vodödliga
vrede,, för att låna ett värdigt uttryck frän
Homerus. Ingenting var honom till lags; ci-
terade vi det stora oraklet, så hette det all-
tid att vi stympade eller citerade falskt, och
då vi en gång aftryckte en hel artikel som vi
ansågo förtjenstfull, fingo vi snubbor för det
vi ej aftryckt andra, som innehöllo mer eller
mindre rikliga utgjutelser mot Aftonbladet, på
hvilka han i stället hänvisade o8s. Då han nu
slutligen egnat ett helt nummer åt vår upp-
uktelse och deri gifvit oss en ordentlig pub-
icistisk orlofssedel, så begagna; vi hans til-
låtelse, och tro oss göra honom ett nöje med,
att in extenso här nedanföre framlägga detta
testimonium för våra läsare, till den kraft och
verkan aet hafva Kan. Numrets slutrader om
bandelsaktiebanken få följa med på köpet;
de innehålla blott en rättvis hyllning åt hr von
Hartmansdorffs åsigter i ekonomiska frågor,
men genom derag upptagande beredes tillfälle
för vära läsare att åtminstone en gång få i
kroppsstorlek beskåda Winterbladet och så-
som sig höfves beundra det i dess breda och
grötmyndiga majestät. De må sedan skylla
sig sjelfva om de försumma att skaffa sig en
ika dosis af salomonisk vishet för hvar och
en af de två och femtio veckorna i äret.
5.
IB) IL AD 1 Ta April 9