Å UTRIKES Vi erhöllo i går utlänska tidningar af er dags sednare daium än de i lördags mot tagna, eller från London och Paris af den ! April, samt Hamburg, Brissel och Berlin a den 22. Om Orientaliska frågan innehålla Pariserbladen underrättelser af der 15 Mars, som ankommit med ångfartyget Egyp tus. Hufvudsaken är, att man just icke ve mer än förut. Vi anföra efier Journal de: Dåebats, följande: ,Sedan furst Menschikoft först uppträdt så hotande har han ätervändt inom de vanliga diplomatiska for maliteterra, och vid den enda audiens han hittills haf hos sultaven gick aiting för sig kallt, men med et strängt iakttagande af formerna. Om vi äro väl un derrättade sä hade ryska sändebudet starkt betona sin suveränps önskan att vara sultan Abdul Medeshid: vän och bundsförvandt, liksom han varit kans fade Mahmuds. Lifvad af depna önskan fordrade ryske kejsaren i första rummet att vedergällas med dike för lika, eller ätminstone en , öppen förklaring om rhan vore för eller emot honom, och ändamöälet mec furstens sändning bestod deruti, att i detta afseende öfvertyga sig om sultanens afsigter. Vi sade för nä gra dagsr sedan, utan att känna dessa detaljer, at Rysslands roll i Konstantinopel bestär deri att vars Turkiets bästa vän eller värsta fiende; nu synes dette vara ett officielt förklarsdt faktum. Efter denna audiens hos sultanen kar furst Menschikoft börjat de underbandlivgar, hvilkas fullföl jande blifvit honom uppdraget. Vi tillstå att vi i denna punkt veta ganska litet; ä bäda sidor har iakt tagits den största tystlätenbet. Vi tro oss dock vet: att furst Menschikoffs fordringar, utan att vara så kotande eller gå sä lärgt som msn i början bade på. stätt, dock gå längre än de engelska bladen förrsoda, längre än Times i gör med ett sken af halfofficiei auktoritet förkunnade. Det synes handla icke blot om frågan om de heliga orteraa och ätertagandet a! den förlidet är till förmån för latinska kyrkan utfärdade firman, utan Ryssland fordrar äfven att frukter af underhendlingarne skall blifva ett icke närmare bestämdt, men säkert protektorat öfver den grekiska kyrkan. I Athen hade väckts stort uppseende genom den oväntade ankomsten af sex till furst Mengchikoffs följe hörsnde personer. De skulle föreställas konungen och dereiter fortsätta sin resa till Jerusalem, för att der fisa den grekiska påsken. Man ställer naturligtvis denne sändning i samband med frågan om de heligs orterna. En Maltesertidning för den 23 Mars förmäler att engelska eskadern äanu då ieke bade lemnat Malta, Biadet uppräknar 16 i bampner liggande engelska krigsskepp. Man väntade rå Malta en förstärkning af ett från Joniske öarne kommande regemente ef 600 man sam nägra detagchementer marinsoldater från Ergland. 1