ioner a.
Ultimo Mars Tillförsel Behållning N
1853 c:a 3,000,000 K e:a 3,000,000 I 000
1852 12,100,000 15,000,000
1851 14,800,000 13,000,000 lyor
1850 12,300,000 17,500,000
Socker: Affärerna äro i anseende till den inskränkta
behållningen temligen obetydliga och priserna nomi
nelt oförändrade.
Spanmål stilla; Hvete, ab Rostock och Pommern 130
Zz 106—108 rdr H.bko, ab Wismar 129—130 105
rdr, ab Holstein 129—130 8 104 rdr H.bko pr läst.
Råg oförändrad och utan aftärer. Korn ab Jutland
111—112 såldes å 7 m. H.bko, ab Danska öarne
109—110 E å 110—111 E utbjudet ä 7 m.—7 m-
2 8. H.bko. Hafra, nägot fastare i pris, 82—83
o ffererad (å 4 im. 10 s., 85—86 I å 4 m. li s. å5
mm. H.bko.
LONDON d. 30 Mars: Spanmål: Ehuru vi under
sednare dagarne hade en temligen betydlig tillförsel
af säväl engesx som fremmande spanmäl äro emel-
lartid ionehafsarne fastare i sina fordringar, helst vä-
derleken är så missgynnande att säningstiden blir
föreröjd längt utöfver vanligheten; köparne visa sig
derjemte mera benägna för upphandlingar, doek utan
att priserna undergätt nägra särdeles förändringar.-
Hvete Toteras åa 43—58 sh. efter qvalitö. Korn: till-
förseln är måttlig och försäljningarne egde rum till
förra priserna eller a 24—30 sk. Hafra är deremot:
flau, men noteras likväl fortfarande a 18—20 sh:
Bönor och Arter oförändrade:
Metaller : ostindiskt tenn är flau ech äfven till lsh.
nedsatte priser visade sig ingen köplust. Koppar oför-
andfadt. : Zinkflau vid -22 å 22 5 sh. Bleck
är efterfrågadt till de sednaste priserna. Jern: skottskt
tackjern är ånyo flau vid 52 shi:6 d. för N:o 1 ab
Glasgow. Stängjern och skenor blefvo äfven sälda
till billigare priser.
Söderhafstran törekommer sällan och gul vara säl-
jes i mindre partier å 37; äfven andra transorter
ar sällsynta. Linolja är mycket flau; säväl här som
ab Hull är god tillgång a 29. Pr leverans i Juli
är priset 29. 10-:-sk.
Kafe: i början af veckan rådde:en liflig efterfrå-
gan säväl för export som pr spekulatiom- och högst
betydliga partier blefvo omsatte till stigande priser.
Af Ceylonkaffe såldes minst 20,000- balar å 47 sh. 6
d. och sednast ä 48 sh. 3 d. för gammal och 48:sh.
6 d. å 49 sh. för ny vara. Utom dess omsattes c:a
1000 balar Costa Rica och:2:ne laster Rio — ehuru
till ännu obekanta priser. Sockermarknaden är myc-
ket fast ehuru begärlighet något-.minskats.: En fly-
tande last om 3009 kistor gammal. gul Havanna vara
af. N:o 13!, säldes till Antwerpen å 23 sh. 3 d.
Risgryn har ingen synnerlig afsättning. Peppar häl
ler sig med fasthet i pris. 550 balar Batavia reali-
serades å 35,.—3?4 d. och 170 .d:o medeltung Mala-
bar å 37, d. Piment var temligen efterfrågad och
och gjordes å 57 för god vara. Soda ab Newcastle
23,, d. för 50 ?; vackraste qvalit6, ab Glasgow 2!,
d. för 52 9,; krystalliserad soda ab London 5 14
sh., ab Newcastle 4. 17 sh. 6 d. ä 5 . Färgträd
är stärkt efterfrägadt och fast i pris.
Jernproduktionen i England.
Öfver detta ämne hemta vi ur en handelsberättelse
från den högtansedda firman Bird komp. följande
intressanta meddelanden:
Redan under -första hälften af förlidet år hade
mänga utländska jernvägsbolag, uppmuntrade genom
de engelska fabrikanternas beredvillighet för anlägg-
ning af nya och utvidgning af gamla jernvägar, gjort
betydliga uppköp, och i Juli, Augusti och September
började man redan sätta i fråga huruvida ej de upp-
rättade leveranskontrakterna skulle öfverstiga fabri-
kanternas förmäga att fullgöra desamma. De under
förlidet år afslutade leveranserna uppgå till följande
ungefärliga qvantiteter, nemligen :
För. Canada och Förenta Staterna . . 300,000 tons.
Spanien och Pyreneiska halfön. . 69,000
Ostindien och Egypten .- . . 45,000
Sverige, Danmark och Norge . - 30,000
Tyskland, Holland och Italien. - 20,000
Sydamerika, Vestindien m. m. . 10,000
Ryssland -. . - 80,000
inländska jernvägar . . 100,000
PAR Ark dd AOI
Tillsammans 645,000 tons,
eller mer än Storbritanniens samtliga valsverk hittills
under något är förmått producera.
Våra jernbruksorter äro sins emellan s3 olika, att
vi vid en statistisk öfverblick öfver desamma. nödgas
betrakta hvar oeh en för sig, oeh börja nu vär öfver-
sigt med Skottland, som är hufvudsätet för tackjerns-
handeln. Under år 1852 varierade antalet af de
smältugnar som voro i verksamhet frän 105 till 113
med en tillverkning i hvarje vecka om 136 tons pr
ugn, hvilket för nämnde land gör en totalproduktion
om eirka 770,000 tons.. Nägra redan för längesedan
nedlagda valsverk åro ånyo satta i gång och komma,
i förbindelse med den utvidgning som råder vid de
öfriga valsverken, att betydligt bidraga till. lokalför-
brukningen af taekjern under är 1853. Den enorma
efterfrågan å skeppsplåtar, som redan länge egtrum,
förtjenar isynnerhet uppmärksamhet, helst densamma
ökats ända derhän, att samtliga valsverk derigenom
hafva full sysselsättning, och efter all sannolikhet
kommer denna tillverkningsgren ännu länge att flo-
rera. De talrika anläggningarne af nya jernvägar
hafva nu derjemte gifvit anledning till em betydligt
ökad verksamhet för gjuterierna.
Syd-Wales: å anseende till. malmens beskaffenhet
inom detta distrikt har produktionen icke kupnat drif-
vas högre än till:700,000 tons,.ech antalet af mas-
ugnar uppgår till 143. Sem nu hvarje ton skenor
(hufvadfabrikationen inom Syd Wales) erfordrar minst
1V, ton tackjern, så ätgär för tillverkningen af ske-l
nor, hvilken årligen utgör cirka 550,000 tons, ej al-
lenast allt det tackjern som orten kan leverera, men
man torde dessutem för i år komma att behöfva an-
sonlig tillförsel från Skottland. Handeln med com-
mon bars, som hittills var temligen betydlig, lärer
utan tvifvel under någon tid blifva särdeles neglige-
rad, emedan utförandet af de förhandenvarande epor-
ma ordrerna ä skenor gör anspråk på de flesta bru-
kenas fulla verksamhet.
Newcastle och Sunderland. I anseende till den af-
tagande tillverkningen af common bars äfvensom med
anledning af den inskränkta tillgången ä skeppslä-
genheter till norra Europa för mindre beställningar,
hafra aftärerna i denna väg hufvudsakligen koncen-
trerat sig i Newcastledistriktet. Den billiga trans-
porten medelst ångbåtar till inländska platser äfven-
som till de vigtigare hufvudhamnarne: på fastlandet;
den lätthet hvarmed man kan erhålla lastfyllnader at
coaks, stenkol oeh chemikalier samt förbättrade be-
fordringsmedel inom landet och inrättandet af stor-
artade dockor i Hartlepool, Great Grimsby, Sunder-
land m. m.; allt detta, i förening med öfverflö-
det å stenkol och mineralier, har gjort Northumber-
lind och Durham till synnerligen vigtiga orter i ri
ket, och den högst ansenliga exporten jemte lokalor-
drena gifva produktionen ärligen en ökad utvidgning.
För närvarande räknas inom distriktet 38 ugnar (hvaraf
28 i verksamhet) med en tillverkning af 115 tons pr
ugn i veckan. Åtskilliga nya ugnar komma snart nog
att anläggas för att fylla valsverkens ökade behofrer.
Stafordshire: Jernet från detta distrikt träffades
inom några kortå mellantider af en prisstegring om
inalles 5 pr ton, och för bandjern men isynnerhet
för plåtar, och Jernbleck var efterfrägan sä stark att
man blef föraniåten att i förhållande till stångjern
höja priset med ännu 10 sh. pr ton. Så betydligt
hafva arbetslönerna äfvensom priserna å -tackjern,
malm och stenkol stigit att det ej ens lönar mödan
at; till den nyligen etablerade prishöjningen om 20
sb, pr ton tillverka valsadt jern, under det att fabri-
kanterna, genom en mängd ännu outförda gamla or-
dres, lida enorma förluster...Omöjligheten att erhälla
jern från bruken drabbade likväl kännbarast Birming-
manufakturisterna,. som derigenom-: sägo sig
tvungna att minska sin produktion. och export; den
tetydliga efterfågan från Australien m..m. å jern-
vvvvvvu
Ia d
a ER GER