Kongl. Maj:ts höga rätt at! meddela en sädan tillå-:s
telse, bör -utöfvas. f
Till någon vägledning vid denna pröfning och jem-:
väl med föranledande deraf, att sökanderne äberopat
vexemplet från andra länder, der, säsom vidare an-!
föres, en tidigare vaknad allmän industriel andal:
längesedan inom bankrörelsen framkallat de anord-
ningar, hvilka blifvit tagna till mönster för ifråga-
rande bolags föresatta verksamhet, m. m. vägarl
justitie-kanslers-embetet underdånigst framställa följan-
de rörande förhållandet med bankväsendet i andraj
länder.
tskilliga utmärkta stats-ekonomiska författare, —
särdeles franska, — ifra visserligen för en större fri
het för enskilda aktie-bolag (societs anonymes) att
drifva bankrörelse, hvarvid desse författare merän-
dels utgä från den förutsättning, att de flesta perso-
ner skola draga i betänkande att deltaga uti andra
bolag, samt att i synnerket de hvilka ega större för-
mögenhet skola finnas föga benägna att ikläda sig
den solidariska ansvarigheten, som med en opropor-
tionerlig och således orättvis tyngd drabbade dem ;
hvadan de solidariska bolagen följaktligen skulle kom-
ma att utgöras af ett fårre antal delegare eller ock
af djerfva äfventyrare eller personer, som icke hade
mycket att förlora.
Häremot anföres af dem, som icke anse sig böra
förorda en sä utvidgad frihet för ifrågavarande en-
skilda aktie-bolag, att just den inskränkta ansvarig-
heten och den derigenom beredda möjligheten att
kunna realisera högst betydliga vinster, under jero-
förelsevis ringa risk, ästadkommer en frestelse till
bankrörelsens utsträckande öfver dess behöriga grän-
ser, — hvilken frestelse det fordras mera ön vanlig
mensklig klokhet at kunna emotstä: att derigenom
de icke solidariska bankbolagen väl i allmänhet, un-
der gynnsamma och lugna affärsförhållanden, lemna
ganska stora utdelningar ät delegarne, men, när en
kritisk tidpunkt inträffar, nästan alltid ramla samt
förorsaka villervalla i alla affårer och förluster icke
blott för delegare, som till följd af aktiernes stigan-
de under de större utdelningarnes period, betalt sins
aktier högt och ännu ej hunnit genom vinsten göra
sig betäckte, utan äfven för allmänheten, som sällan
förmår bedöma en banka verkliga tillständ, utan
merändels skänker den förtroende, endast på grund
af de utdelningar, som densamma lemnat, samt att
de största kapitalisterne, i de flesta fall, icke skola
vara att päräkna för andra associationer, än dem,
hvilka tro sig kunna enväldigt styra, men att de för
mögna äter, som icke hafva dylika anspråk och hvilka
föredraga en mättlig, dock säker och forttarande
vinst af sina kapitaler, framför möjligheterne af stora
bäde vinster och förluster, heldre, enär erfarenheten
visat, att banker med solidarisk ansvarighet för alla
delegarne och säledes äfven för direktöretne, förval-
tas med mera försigtighet och göra mindre förluster,
ingå i sädane banker, — eller, med få ord, att de
icke solidariska bankbolagen väl ofta blifva fördelak-
tiga för nägra få stiftare deraf eller andra beräk
nande personer, (knowingmens) hvilka förstå attbe-
döma kopjunktureraa och, när en kris nalkas, me
delst aktiernas försäljning, draga sig undan, men of-
tast olycksbringande för sednare tillkomne eller i
bankväsendet mindre bemmastadde aktie-egare samt
för dem, som, när katastrofen inträffat vore, innehaf-
vare af bankens förbindelser eller anförtrott densam-
ma värden af sin egendom, och derjemte störande
för alla andra kreditanstalter. De två motsatta åsig-
ternes förfåktare och i synnerhet de, som vilja baf-
va bankbolag grundade på solidarisk ansvarighet,
äberopa, hvar ä sin fiaa, erfarenheten till stöd för
egna och till ved, ; 2
ecden. erläggning af motständarnes påstå
pot enskilda bankbolag wuian nyssaämnde ansvarig-
es för delägarne, i de flesta länder, hvarest sådana
a aa Ne äro särdeles länge bepröfvade, lårer
r tidigt att em dem fälla nägot afgö-
Tepdo omdöme. De synas dock under den sednaste
iden ieke hafva vunnit ökadt föriroende hvarken hos
de i dylika frågor ledande europeiska statsmänrnen
eller hos de lagstiftande myndigheterna, utan visar
sig hos dessa, snarare i det hela en benägenhet ati
hor ranka ae icke solidariska bankbolagens verksam-
de sir efve TArgout, f. d. finansminister och under
5 sea 20 ären nästan oaforutet guvernör för Banque
France, yttrar i sin redogörelse för är 1848, i
sfseende på de uti Frankrikes störra provinsstäder be
fintliga nio särskilda, icke solidariska bankbolag, at
de flesta af ifrägavarande banker, svagt organiserade,
svigtade så snart kriserna inträffade och framska ban.
kep led genom följderna af operationer, som den ej
he:de kunnat kontrollera (la plupart des banques 10.
Xales, fabelement organisees, flechissaient dans le:
:moments de crise, tandis que ia Banque de France
;ressentaita les contrecoups Woperations qwelle mavait
pu eoatröler).
Alia nyssnämnda banker, hvilka inrättade, en å
1817, två är 1818 samt de öfriga sju efter är 1835
och egende ett sammanlagdt kapital af 23,350,00(
francs, är 1845 utlemnade i diskontväg öfrer 722!7
millioner samt utdelade ifrån 6V,,, till 24 procent i
de primitivt inbetalde kapitalbeloppen, — blefvo dock
genom dekreter af dena 27 (28) April och den 2 Ma
1848, föresade med franska banken; och efter de
numera jemväl La caisse gånerale du commerce e
de Pindustrie, öppnad af Lafitte den 2 Oktober 183
och kallad först Caisse Lafitte, sedan Caisse Gouin
äfvensom Comptoir Ganneron., m. fl. inställt sin
betalvingar, lärer ej nägon äldre eller betydligare
icke solidarisk aktiebank i Frankrike återstö.
Uti England var, intill är 1826, genom den engel
ska bankens (Bank of England) privilegium förbjude
för bolag, bestäende af flera än sex personer, a
drifva bankrörelse; men nyssnämnde är blef, genor
en då utfärdad parlamentsakt (act. 7 Geo. IV c. 46
tillåtelse till bedrifvande af bankrörelse meddelad ä
ven för bolag, som utgjordes af flera än berörde ar
tal personer, hvilka bolag i allmänhet kallades Joi:
stock banks, under vilkor bland annat, att bankr(
relse icke finge drifvas i London elier inom 63 en;
mils afstönd derifrän, samt att hvarje delägare skul
vara ansvarig för all bolagets skuld. Ar 1833, v
dä skedd förayelse af engelska bankens privilegiun
tillätos Joint stock banks, äfven uti London och nä
mast deromkring. År 1836 nedsatte Underhuset
kommitte för ait undersöka huru tillätelsen att bil
nyssnämnde slags banker verkat. Denna kommil
föreslog väsentliga ändringar i den bärför då gö
lande lagstiftning, alla syftande till större konirolle
Men i motsatt riktning hade äfyen förslag blifvit våc
om upphörande af den solidariska ansvarigheten f
bankbolag som icke utgäfvo sedlar. — I detta äm
och jemte meddelad upplysning att, enligt då gällan
lag (7 Geo. IV ce. 46), hvarje delägare, som inneha
en eller flera aktier uti ett bankbolag, vore person
gen ansvarig för bolagets alla skulder och förbind
ser, yttrar Mc Culloch (pp- 102, 107 Diet. of Com
1830): vAnsvarighelen bör i intet fall inskränkas.
protestera emot förslaget att tillåta delägare i bank
som icke utgifva sedlar, begränsa sia ansvarighet.
säden tillåtelse stule endast innefatta upprounti
för hvarja slag af bsårägeri. — Slwligen utkomn
under Sir Robert Peels ledning, är 1844 två är
gällande lagar, af hvilka den ena af den 19 Juli, :
gående Engelska banken och banker i allmänhet
Stora Britannien (7 8 Viet. e. 32) i 10 -punk
bestämmer, att derefter icke nägon annan än d
gom den 6 Maj 1844 var berättigad att utgifva es
banksedlar, ssulle få förfärdiga eler utgifva dyl
ansiogtena komma, ty man ser dem med st