Kongl. Maj:ts höga rätt at! meddela en sädan tillå-:s telse, bör -utöfvas. f Till någon vägledning vid denna pröfning och jem-: väl med föranledande deraf, att sökanderne äberopat vexemplet från andra länder, der, säsom vidare an-! föres, en tidigare vaknad allmän industriel andal: längesedan inom bankrörelsen framkallat de anordningar, hvilka blifvit tagna till mönster för ifrågarande bolags föresatta verksamhet, m. m. vägarl justitie-kanslers-embetet underdånigst framställa följande rörande förhållandet med bankväsendet i andraj länder. tskilliga utmärkta stats-ekonomiska författare, — särdeles franska, — ifra visserligen för en större fri het för enskilda aktie-bolag (societs anonymes) att drifva bankrörelse, hvarvid desse författare merändels utgä från den förutsättning, att de flesta personer skola draga i betänkande att deltaga uti andra bolag, samt att i synnerket de hvilka ega större förmögenhet skola finnas föga benägna att ikläda sig den solidariska ansvarigheten, som med en oproportionerlig och således orättvis tyngd drabbade dem ; hvadan de solidariska bolagen följaktligen skulle komma att utgöras af ett fårre antal delegare eller ock af djerfva äfventyrare eller personer, som icke hade mycket att förlora. Häremot anföres af dem, som icke anse sig böra förorda en sä utvidgad frihet för ifrågavarande enskilda aktie-bolag, att just den inskränkta ansvarigheten och den derigenom beredda möjligheten att kunna realisera högst betydliga vinster, under jeroförelsevis ringa risk, ästadkommer en frestelse till bankrörelsens utsträckande öfver dess behöriga gränser, — hvilken frestelse det fordras mera ön vanlig mensklig klokhet at kunna emotstä: att derigenom de icke solidariska bankbolagen väl i allmänhet, under gynnsamma och lugna affärsförhållanden, lemna ganska stora utdelningar ät delegarne, men, när en kritisk tidpunkt inträffar, nästan alltid ramla samt förorsaka villervalla i alla affårer och förluster icke blott för delegare, som till följd af aktiernes stigande under de större utdelningarnes period, betalt sins aktier högt och ännu ej hunnit genom vinsten göra sig betäckte, utan äfven för allmänheten, som sällan förmår bedöma en banka verkliga tillständ, utan merändels skänker den förtroende, endast på grund af de utdelningar, som densamma lemnat, samt att de största kapitalisterne, i de flesta fall, icke skola vara att päräkna för andra associationer, än dem, hvilka tro sig kunna enväldigt styra, men att de för mögna äter, som icke hafva dylika anspråk och hvilka föredraga en mättlig, dock säker och forttarande vinst af sina kapitaler, framför möjligheterne af stora bäde vinster och förluster, heldre, enär erfarenheten visat, att banker med solidarisk ansvarighet för alla delegarne och säledes äfven för direktöretne, förvaltas med mera försigtighet och göra mindre förluster, ingå i sädane banker, — eller, med få ord, att de icke solidariska bankbolagen väl ofta blifva fördelaktiga för nägra få stiftare deraf eller andra beräk nande personer, (knowingmens) hvilka förstå attbedöma kopjunktureraa och, när en kris nalkas, me delst aktiernas försäljning, draga sig undan, men oftast olycksbringande för sednare tillkomne eller i bankväsendet mindre bemmastadde aktie-egare samt för dem, som, när katastrofen inträffat vore, innehafvare af bankens förbindelser eller anförtrott densamma värden af sin egendom, och derjemte störande för alla andra kreditanstalter. De två motsatta åsigternes förfåktare och i synnerhet de, som vilja bafva bankbolag grundade på solidarisk ansvarighet, äberopa, hvar ä sin fiaa, erfarenheten till stöd för egna och till ved, ; 2 ecden. erläggning af motständarnes påstå pot enskilda bankbolag wuian nyssaämnde ansvariges för delägarne, i de flesta länder, hvarest sådana a aa Ne äro särdeles länge bepröfvade, lårer r tidigt att em dem fälla nägot afgöTepdo omdöme. De synas dock under den sednaste iden ieke hafva vunnit ökadt föriroende hvarken hos de i dylika frågor ledande europeiska statsmänrnen eller hos de lagstiftande myndigheterna, utan visar sig hos dessa, snarare i det hela en benägenhet ati hor ranka ae icke solidariska bankbolagens verksamde sir efve TArgout, f. d. finansminister och under 5 sea 20 ären nästan oaforutet guvernör för Banque France, yttrar i sin redogörelse för är 1848, i sfseende på de uti Frankrikes störra provinsstäder be fintliga nio särskilda, icke solidariska bankbolag, at de flesta af ifrägavarande banker, svagt organiserade, svigtade så snart kriserna inträffade och framska ban. kep led genom följderna af operationer, som den ej he:de kunnat kontrollera (la plupart des banques 10. Xales, fabelement organisees, flechissaient dans le: :moments de crise, tandis que ia Banque de France ;ressentaita les contrecoups Woperations qwelle mavait pu eoatröler). Alia nyssnämnda banker, hvilka inrättade, en å 1817, två är 1818 samt de öfriga sju efter är 1835 och egende ett sammanlagdt kapital af 23,350,00( francs, är 1845 utlemnade i diskontväg öfrer 722!7 millioner samt utdelade ifrån 6V,,, till 24 procent i de primitivt inbetalde kapitalbeloppen, — blefvo dock genom dekreter af dena 27 (28) April och den 2 Ma 1848, föresade med franska banken; och efter de numera jemväl La caisse gånerale du commerce e de Pindustrie, öppnad af Lafitte den 2 Oktober 183 och kallad först Caisse Lafitte, sedan Caisse Gouin äfvensom Comptoir Ganneron., m. fl. inställt sin betalvingar, lärer ej nägon äldre eller betydligare icke solidarisk aktiebank i Frankrike återstö. Uti England var, intill är 1826, genom den engel ska bankens (Bank of England) privilegium förbjude för bolag, bestäende af flera än sex personer, a drifva bankrörelse; men nyssnämnde är blef, genor en då utfärdad parlamentsakt (act. 7 Geo. IV c. 46 tillåtelse till bedrifvande af bankrörelse meddelad ä ven för bolag, som utgjordes af flera än berörde ar tal personer, hvilka bolag i allmänhet kallades Joi: stock banks, under vilkor bland annat, att bankr( relse icke finge drifvas i London elier inom 63 en; mils afstönd derifrän, samt att hvarje delägare skul vara ansvarig för all bolagets skuld. Ar 1833, v dä skedd förayelse af engelska bankens privilegiun tillätos Joint stock banks, äfven uti London och nä mast deromkring. År 1836 nedsatte Underhuset kommitte för ait undersöka huru tillätelsen att bil nyssnämnde slags banker verkat. Denna kommil föreslog väsentliga ändringar i den bärför då gö lande lagstiftning, alla syftande till större konirolle Men i motsatt riktning hade äfyen förslag blifvit våc om upphörande af den solidariska ansvarigheten f bankbolag som icke utgäfvo sedlar. — I detta äm och jemte meddelad upplysning att, enligt då gällan lag (7 Geo. IV ce. 46), hvarje delägare, som inneha en eller flera aktier uti ett bankbolag, vore person gen ansvarig för bolagets alla skulder och förbind ser, yttrar Mc Culloch (pp102, 107 Diet. of Com 1830): vAnsvarighelen bör i intet fall inskränkas. protestera emot förslaget att tillåta delägare i bank som icke utgifva sedlar, begränsa sia ansvarighet. säden tillåtelse stule endast innefatta upprounti för hvarja slag af bsårägeri. — Slwligen utkomn under Sir Robert Peels ledning, är 1844 två är gällande lagar, af hvilka den ena af den 19 Juli, : gående Engelska banken och banker i allmänhet Stora Britannien (7 8 Viet. e. 32) i 10 -punk bestämmer, att derefter icke nägon annan än d gom den 6 Maj 1844 var berättigad att utgifva es banksedlar, ssulle få förfärdiga eler utgifva dyl ansiogtena komma, ty man ser dem med st