lieafgift, hvilken för räkningsförandet skall erläggas och om man antager att affärsmän, som mäste håll större kassa skola begagna banken säsom sin kassö: så vore ju ändamälet ä begge sidor vunnet genor att för uttagen begagna invisningar af omförmäld beskaffenhet och allmänheten inblandas icke uti en skildes förhällanden med aktiebanken. För att vidare ädagalägga olämpligheten deraf, aj räkniogshafvarne mä berättigas använda löpande pap per; å små summor för assignering ä sina räknin gar få fullmäktige i underdänigst erinra hurusom till följd af vunnen erfarenhet om de missbruk, hvar till enskilda assigneringsrätten på Rikets Ständer Bank gifvit anledning, Rikets Ständer vid sednast riksdag funno sig föranlätne för framtiden meddel den föreskrift, att enskilde räkningshafvare icke t ä Rikets Ständers Bank utställa andra än handskrifn invisningar å ett belopp af minst 200 rdr bko. Räk ningshafvare hos R:s Ständers bank hafva dock i all tider varit och äro ännu underkastade ansvar för öf verassignering och få icke draga ä insatte medel förr än desamma en natt ä räkning innestätt. Likmäktigt punkten 2:0 i 3 af Bolagsreglorne skulle banken vidare på depositionsräkning emottag. penningar, förfallne till återbetalning antingen på be stämda tider eller efter viss uppsägning och löpand med ränta, allt efter den öfverenskommelse, som vi depositionen träffas. Då härmed jemföres 5 S, sä framstär tydligen et af de medel, som kunna användas till förhöjande a bankens vinst. Det torde väl nemligen icke kunn bestridas, att de tryckte eller graverade insättningsbe vis, aktiebanken förbehällit sig rättighet att ä depo nerade eller insatta medel utfärda, i sjelfva verket en dast i så måtto komma att skilja sig frän de alltintill å 1836 af Rikets Ständers bank utgifna sedlar, att d förra löpa med ränta och hafva en förfallodag, skilj aktigheter, som ingalunda skola hindra deras använ dande i liqvider man och man emellan ; ty de s. k transportsedlarne, Rikets Ständers bank ären 1777-183 utfärdade, och, af hvilka en del ännu är utlöpan de, voro, enligt lydelsen, icke fannat än bevis öf ver hos banken insatt valuta och hade äfven, i följ häraf, summa, datum och namn handskrifna. Sedlar, förbindelser eller bevis, benämningen är all deles likgiltig, hvilka bära ränta och sålunda lemn: afkomst under det att de ligga i plänboken eller kassakistan, skola väl af allmänbeten med mera be. gärlighet omfattas, än sädane, som icke bereda innehafvaren en dylik fördel; och under denna förut sättning skola ifrågavarande depositionsbevis kunna i den myckenbet spridas, att rikets ständers banks sed lar ä de tvenne högsta valörerne, drifvas utur rörelsen. Att denna farhåga icke är öfverdrifven, läter sig lätteligen bevisa. Aktie-banken kan, såsom bolags reglorne nu äro uppställde, utgifva depositbevis icke allenast ä alla på uppoch afskrifningssamt depositräkningar ingående medel, utan äfven ä insättningar på de tecknade aktierne, och bildar sälunda ett dubbelt kapital af hvarje ingående valuta, utan at, säsom privatbankerne, ställa någon serskild säkerhet för dessa med kreditsedlar likartade bevis. Dä nu afsigten är att, när inrättningen uppnått sin fulla utveckling ä det tecknade kapitalet skall. inbetalas minst 4,800,000 rdr och dä ingäende medel ä uppoch afskrifningsräkning torde vara beräknade att utgöra ätminstone en fjerdedel at denna summa eller 1,200,000 rär, så skulle aktie-banken redan härigenom komma att utfärda bevis öfver mottagne medel ä ett belopp af omkring sex millioner rdr, hvilken summa naturligtvis ökades med kanske flera millioner i förbindelser, som utgäfves för insättningar på den egentliga depositionsräkningen; af hvilket allt en tillökning i ett representatift rörelse-kapital skulle uppstå, s m vid minsta ofördelaktiga konjunktur af riksbankens metalliska kassa icke kunde uppehällas. Men om ock, oansedt hvad de föreslagna bolags reglorne gifva anledning befara, aktie-banken icke utfärdar löpande depositionsbevis å andra summor är dem som blifva på depositionsräkningar insatte, i hvilket fall likväl det är svärt nog att utfinna, huru banken skall kunna bereda sig en ärlig vinst, tillräcklig att betäcka en hög förvaltningskostnad och derjemte lemna, nödigt öfverskott till de utdelningar och reservationer, hvilka i 72 4 päräknas; så synes ät en enskild bank icke böra medgifvas rättigheter, som så lätt kunna uttänpjas. ; De enskilde banker, hvilka nu äro berättigade att utgifva tryckta eller graverade förbindelser, skola jinskränka en sådan utgifning inom ett bestämdt belopp, för hvilket säkerhet ställes och delegarne i sädan bank äro dessutom älagda solidarisk ansvarighet. Omtankan för allmänhetens väl fordrar ock att hon må, så vidt ske kan, skyddas frän förluster å ett bytesmedel, hvilket hon i mänga fall icke förstär, i andra icke kan undvika att såsom sådant emottaga. I händelse derföre denna bank skall medgifvas att utfärda löpande bevis eller förbindelser, är det af vigt att hvarken den ena eller andra af de skyldigheter, som nu äligga enskilde, sedelutgifvande banker, efterskänkas; — och rikets ständers bank kan; sedan en sådan sedelutgifning blifvit begränsad, med verksam påföljd vidtaga de försigtighetsmätt, hvilka alltid ovilkorligen fordras för att betrygga realisationen mot den väda, skapandet af ett nytt sedelmynt skall medföra; synnerligast dä landet redan förut befinnes af dylikt från andra håll öfversvämmadt. Vidare skulle, enligt punkten 3:o af 3 Banken bevilja kassa-kreditiver på de vilkor, styrelsen bestämmer. Att denna rörelse för affärsmannen är vyttig, lämnas obestridt, och bankofullmäktige uppehälla sig härvid endast för att visa angelägenheten deraf, att bolagsreglorne varit åtföljde af utläningsreglemente. Det kan icke vara likgiltigt, hvilka dokumenter, som för lyftniog ä kassa-kreditiv komma att begagnas. Uti rikets ständers bank och dess läne-kontor i orterne få i sädant afseende endast handskrifne och till viss man ställde invisningar användas och enahanda ordning iakttages uti de enskilde bankerne, emedan det annars varit att befara, att äfven på denne väg ett nytt och vädligt kreditpapper skolat framkallas. I öfverensstämmelse härmed torde det ock böra bestämdt stadgas, att uttag ä kassa-kreditiv, beviljadt af aktiebanken, icke få ske annorlunda än genom sä beskaftade invisningar, hvarigenom ock allmänheten tryggas mot tänkbara svek. Uti den underdåniga ansökning, som ätföljt de föreslagna bolagsreglorne, utfästa sig bolagmännen att öfvergifva det hittills vid penningenegociationer allmänt rädande borgenssystemet. Man förvänas dä öfver att