lieafgift, hvilken för räkningsförandet skall erläggas
och om man antager att affärsmän, som mäste håll
större kassa skola begagna banken säsom sin kassö:
så vore ju ändamälet ä begge sidor vunnet genor
att för uttagen begagna invisningar af omförmäld
beskaffenhet och allmänheten inblandas icke uti en
skildes förhällanden med aktiebanken.
För att vidare ädagalägga olämpligheten deraf, aj
räkniogshafvarne mä berättigas använda löpande pap
per; å små summor för assignering ä sina räknin
gar få fullmäktige i underdänigst erinra hurusom
till följd af vunnen erfarenhet om de missbruk, hvar
till enskilda assigneringsrätten på Rikets Ständer
Bank gifvit anledning, Rikets Ständer vid sednast
riksdag funno sig föranlätne för framtiden meddel
den föreskrift, att enskilde räkningshafvare icke t
ä Rikets Ständers Bank utställa andra än handskrifn
invisningar å ett belopp af minst 200 rdr bko. Räk
ningshafvare hos R:s Ständers bank hafva dock i all
tider varit och äro ännu underkastade ansvar för öf
verassignering och få icke draga ä insatte medel förr
än desamma en natt ä räkning innestätt.
Likmäktigt punkten 2:0 i 3 af Bolagsreglorne
skulle banken vidare på depositionsräkning emottag.
penningar, förfallne till återbetalning antingen på be
stämda tider eller efter viss uppsägning och löpand
med ränta, allt efter den öfverenskommelse, som vi
depositionen träffas.
Då härmed jemföres 5 S, sä framstär tydligen et
af de medel, som kunna användas till förhöjande a
bankens vinst. Det torde väl nemligen icke kunn
bestridas, att de tryckte eller graverade insättningsbe
vis, aktiebanken förbehällit sig rättighet att ä depo
nerade eller insatta medel utfärda, i sjelfva verket en
dast i så måtto komma att skilja sig frän de alltintill å
1836 af Rikets Ständers bank utgifna sedlar, att d
förra löpa med ränta och hafva en förfallodag, skilj
aktigheter, som ingalunda skola hindra deras använ
dande i liqvider man och man emellan ; ty de s. k
transportsedlarne, Rikets Ständers bank ären 1777-183
utfärdade, och, af hvilka en del ännu är utlöpan
de, voro, enligt lydelsen, icke fannat än bevis öf
ver hos banken insatt valuta och hade äfven, i följ
häraf, summa, datum och namn handskrifna.
Sedlar, förbindelser eller bevis, benämningen är all
deles likgiltig, hvilka bära ränta och sålunda lemn:
afkomst under det att de ligga i plänboken eller
kassakistan, skola väl af allmänbeten med mera be.
gärlighet omfattas, än sädane, som icke bereda in-
nehafvaren en dylik fördel; och under denna förut
sättning skola ifrågavarande depositionsbevis kunna i
den myckenbet spridas, att rikets ständers banks sed
lar ä de tvenne högsta valörerne, drifvas utur rörel-
sen.
Att denna farhåga icke är öfverdrifven, läter sig
lätteligen bevisa. Aktie-banken kan, såsom bolags
reglorne nu äro uppställde, utgifva depositbevis icke
allenast ä alla på upp- och afskrifnings- samt depo-
siträkningar ingående medel, utan äfven ä insättnin-
gar på de tecknade aktierne, och bildar sälunda ett
dubbelt kapital af hvarje ingående valuta, utan at,
säsom privatbankerne, ställa någon serskild säkerhet
för dessa med kreditsedlar likartade bevis. Dä nu af-
sigten är att, när inrättningen uppnått sin fulla ut-
veckling ä det tecknade kapitalet skall. inbetalas minst
4,800,000 rdr och dä ingäende medel ä upp- och af-
skrifningsräkning torde vara beräknade att utgöra
ätminstone en fjerdedel at denna summa eller
1,200,000 rär, så skulle aktie-banken redan härige-
nom komma att utfärda bevis öfver mottagne medel
ä ett belopp af omkring sex millioner rdr, hvilken
summa naturligtvis ökades med kanske flera millio-
ner i förbindelser, som utgäfves för insättningar på
den egentliga depositionsräkningen; af hvilket allt en
tillökning i ett representatift rörelse-kapital skulle
uppstå, s m vid minsta ofördelaktiga konjunktur af
riksbankens metalliska kassa icke kunde uppehällas.
Men om ock, oansedt hvad de föreslagna bolags
reglorne gifva anledning befara, aktie-banken icke
utfärdar löpande depositionsbevis å andra summor är
dem som blifva på depositionsräkningar insatte, i
hvilket fall likväl det är svärt nog att utfinna, huru
banken skall kunna bereda sig en ärlig vinst, till-
räcklig att betäcka en hög förvaltningskostnad och
derjemte lemna, nödigt öfverskott till de utdelningar
och reservationer, hvilka i 72 4 päräknas; så synes
ät en enskild bank icke böra medgifvas rättigheter,
som så lätt kunna uttänpjas. ;
De enskilde banker, hvilka nu äro berättigade att
utgifva tryckta eller graverade förbindelser, skola jin-
skränka en sådan utgifning inom ett bestämdt belopp,
för hvilket säkerhet ställes och delegarne i sädan bank
äro dessutom älagda solidarisk ansvarighet.
Omtankan för allmänhetens väl fordrar ock att
hon må, så vidt ske kan, skyddas frän förluster å
ett bytesmedel, hvilket hon i mänga fall icke förstär,
i andra icke kan undvika att såsom sådant emottaga.
I händelse derföre denna bank skall medgifvas att
utfärda löpande bevis eller förbindelser, är det af
vigt att hvarken den ena eller andra af de skyldig-
heter, som nu äligga enskilde, sedelutgifvande ban-
ker, efterskänkas; — och rikets ständers bank kan;
sedan en sådan sedelutgifning blifvit begränsad, med
verksam påföljd vidtaga de försigtighetsmätt, hvilka
alltid ovilkorligen fordras för att betrygga realisatio-
nen mot den väda, skapandet af ett nytt sedelmynt
skall medföra; synnerligast dä landet redan förut be-
finnes af dylikt från andra håll öfversvämmadt.
Vidare skulle, enligt punkten 3:o af 3 Banken
bevilja kassa-kreditiver på de vilkor, styrelsen be-
stämmer. Att denna rörelse för affärsmannen är
vyttig, lämnas obestridt, och bankofullmäktige uppe-
hälla sig härvid endast för att visa angelägenheten
deraf, att bolagsreglorne varit åtföljde af utlänings-
reglemente. Det kan icke vara likgiltigt, hvilka do-
kumenter, som för lyftniog ä kassa-kreditiv komma
att begagnas. Uti rikets ständers bank och dess
läne-kontor i orterne få i sädant afseende endast
handskrifne och till viss man ställde invisningar an-
vändas och enahanda ordning iakttages uti de en-
skilde bankerne, emedan det annars varit att befara,
att äfven på denne väg ett nytt och vädligt kredit-
papper skolat framkallas. I öfverensstämmelse här-
med torde det ock böra bestämdt stadgas, att uttag
ä kassa-kreditiv, beviljadt af aktiebanken, icke få
ske annorlunda än genom sä beskaftade invisningar,
hvarigenom ock allmänheten tryggas mot tänkbara
svek.
Uti den underdåniga ansökning, som ätföljt de
föreslagna bolagsreglorne, utfästa sig bolagmännen att
öfvergifva det hittills vid penningenegociationer allmänt
rädande borgenssystemet. Man förvänas dä öfver att