mans värdighet hvilken föraktade all slags be-
qvämlighet; men kom ihåg, Buff var ju ge-
nomblöt. Denna sednare omständighet var
alltför synbar; ty han stod framför elden om-
gifven af ånga. Salomos andar, frigjorda ur
sina kopparkäril, uppstego aldrig i moln af
tätare rök. En qvarnegare skulle ha gråtit af
smärta om han blifvit vittne till hvilken drif-
kraft här gick gagnlöst förlorad.
Korg bevara mig! en sådan rök !, utropade
plötsligen en qvinnoröst. Buff nedsläppte vid
detta ljud sina rockskört från armarna; ho-
stade och framträdde något ur den omgifvande
dimman. - Den talande, när hon såg att det
icke var från kaminen utan från en gentleman
det rökte, höll just på att göra en nigning,
då hr Butler hastigt inträdde och förekom ce-
remonien. Fru Black, min syster, sade vär-
den, hr Buff; och sedan presentationen var
väl öfverstånden, nalkades hr Butler sin gäst
med en varm klädesnattrock på armen. — Nu,
min bästa herre, gjorde ni bäst uti att ta af
er rocken; ni ser jag har redan ömsat, och
hr Bätler blickade helt belåtet på sin egen
präktiga rubinfärgade, med pelsverk fodrade
morgonrock, som räckte honom. ända ned till
hälarne. — Kom för all del, eller ni tar dö-
den på er af kölds, och den välvillige värden
tvingade plagget på Adam.
Köld, min herre? sade Buff med ett oef-
terhärmligt leende af förnöjsamhet vid detta
förslag. — Jag hoppas, min herre, hafva lärt
mig kufva en sådan veklighet.,
Nej, för all del, jag ber — ni är ju allde-
les genomvåt — ni måste ta af er rockens,
sade den gästfrie hr Butler. :
Buff tog på sig en ännu allvarligare min,
försäkrande sin värd att om han än skulle
känna sig besvärad af vattnet — och hvilket
hän för öfrigt bad honom vara förvissad icke
var händelsen — så ville han ändå af grundsats