gen, den sednare deremot pådiktar oss de
ordalag vi efter honom citerat; och vidare
anmärkes i afseende på complimenternap, att
de komma först efteråt; en tidpunkt som in-
sändaren förmodligen tror här ligga utom möj-
lighetens gräns, ty eljest hade han visserligen
ej så spefullt behandlat jernverksegarne i syn-
nerhet, och i allmänhet dem, som våga hop-
pas på ett liberalare tullsystem och understå
sig alt ej tänka lika med honom. Vid jem-
förelsen emellan insändaren och de ifrågava-
rande statsmännerne förekommer äfven, att de
uppträdde för en modernäring emot fabriks-
intresset: insändaren emot en modernäring för
fabriksintresget. Vi vilja ej fortsätta jemfö-
relserna eller antyda de slutsatser, som deraf
kunna dragas; men vi tillåta oss yttra: att om
än anhängarne af vår prohibitistiska manche-
sterskola nu väga mera än motståndarne, så
äro dock modernäringarne vigtigare än binä-
ringarne, och att föreningen emellan fabriks-
och prohibitivintresset blott är ett gär ann-
hjonelag, hvaraf någon välsignelse ej är att
förvänta.
Det har icke varit i form af pklagorop,
som vi i förbigående yttrade ett par ord om
,det demoraliserande och olycksbringande bor-
gensystemet, samt anmärkte, huruledes nä-
ringsidkaren i allmänhet och jernverksegare i
synnerhet tvingas att betala 2 å 3 gånger så
hög ränta, som den konkurrerande utlännin-
gen, utan det antyddes såsom ett af vilkoren
för införsel af utlänskt jern, till svar på in-
sändarens fråga: orm svenska jernverksegarne
vilja hafva tullen på jern i Frankrike nedsatt,
med vilkor, att en lika nedsättning derå jem-
väl sker i Sverige, och att bärvarande förbud
mot införsel af främmande jern upphörden?
Genom ett tryckfel: consumerande i stället
för eoncurrerande, har meningen blifvit något
förändrad; i alla fall är det ju klart, att hö-
gre ränta höjer tillverkningspriset, hvarigenom
täflan med utlänningen försvåras; men inga-
lunda hafva svenska väfnadstillverkare, som
inom landet sälja på kortare kredit samma
olägenhet deraf, som exportörer eller jern-
verksegare, hvilka med vida större risk kon-
signera jernet till ultramarinska handelsplat-
ser (vi känna en bruksegare, som för ej länge-
sedan på egen risk konsignerade till Boston,
Newyork, Mexico, Valparaiso, Lima, London,
Hull, Köpenhamn m. fl. orter), hvarest det
kan ligga osåldt i åratal. Dertill kommer att
på vexlar ifrån Amerika, som näst England
är vår största marknad, förloras, emedan de
alltid måste dragas öfver sistnämnde land.
Att emellertid äfven väfnadstillverkarne lida
af den höga räntan ha vitydligen sagt. Hvar-
för frågar då insändareo? Att göra onödiga
frågor gagnar ingen.