lagförslag, hvaröfver riksdagen kunde rösta, fick Clausen ordet och afrådde i ett vältaligt med bifall och hyssjande ledsagadt föredrag budskapets antagande. Efter honom taladel Madvig, i det han tillbakavisade förtalet mot Eiderpolitiken, rådde ministeren att gå riksdagen något till mötes och icke skapa flera nödvändigheter än nödigt. Dagen derpå fortsattes förhandlingarne, utan att likvisst då hinna afslutas. Kierkegaard höll ett skarpt och vältaligt föredrag mot regeringens budskap och Casse fordrade ytterligare upplysningar. Premierministern försäkrade, att regeringen icke sjelf framkallat de utländska noterna och justitieministern försvarade budskapet. Det försvarades vidare af Örsted, Thorbrögger, Ottesen och Velschow och angreps af C. E. Möller. FRANKRIKE. Man talar åter !om påfvens ankomst till Paris för att kröna kejsaren; men man upprepar likaledes det förut framkastade påståendet, att romerska hofvet begagnar franska regeringens ifriga önskan i detta afseende till framställande af. vigtiga anspråk. Rona söges sålunda ha fordrat upprättandet af tjugo. nya biskopsdömen i Frankrike, och härpå skällregeringen redan ha-ingått,. Men man har gått ännu längre i sina fordringar, och det heter att påfven gör anspråk på ingenting mindre än afskaffandet af de organiska artiklarna i konkordatet, och att lagen om civiläktenskapet skall bringas i öfverensstämmelse med den katolska lagen om äktenskapet, . Så långt tror man dock icke. att. franska regeringen skall sträcka sina koncessioner. . Den ultramontana tidningen Univers, hvilken efter hvad vi nyligen omförmälde fått icke blott erkebiskopen i Paris utan äfven åtskilliga andra franska biskopar mot sig och blifvit förbjuden i deras stift, har heller icke saknat sina försvarare bland den franska prelaturen, och har bragt det derhän attden fått de högre franska andlige splittrade i tvenne läger. Erkebiskopens af Paris åtgärd attförbjudarUniversa i sitt stift bar i synnerhet ogillats af bir gkopen i Monlins, och erkebiskopen har nu hänvisat saken till påfvens afgörandes Stri: den föres sålunda nu-icke längre mellan en biskop och. journalisterna , utan mellan. två höga andlige, som hvar på sin sida finna understöd af det franska episkopatet. Denna vändning är alldeles icke behaglig för franska regeringen just i detta ögonblick då. man underhandlar med Rom om påfvena resa . till Paris; hon vill gerna stå väl med påfven och har å andra sidan icke heller lust att bli osams med en del af de franska andlige. Man är mycket nyfiken att se hvad slutet skall blifva på denna strid. Flera. biskopar skrifva. till påfven för att från sin ståndpunkt framställa saken. Univers försvarare, ultramontanerna, hoppas att segra, men å andra sidan mena gallikanerna, att man icke skall våga fördöma dem då de uppenbarligen utgöra den öfvervägande majoriteten. HOLLAND. Enligt Kölnische Zeitung skall planen för en kanal från Amsterdam ha de bästa utsigter att bli realiserad. Kommunalrådet i Amsterdam intresserar sig för saken och handelskåren skall vara villig att försträcka erforderligt kapital. ENGLAND. Lord Malmesbury nämnde i öfverhuset den 7 dennes, hvad franska blad uppgifvit; att Mazzini i Genua blifvit tagen ombord på engelska fregatten Retribution och förd till Malta.? Både han och lord Derby hade i öfverhuset uttalat sig för upprätthållandet af den engelska agylrätten, som de. hvarken hade , makt eller. vilja att förändra. Men i-det-han-ansåg däcket af ett engelskt krigsskepp lika med engelsk jord, anser han dock den italienska agitatorns upptagande. ombord på Retribution för en illa beräknad menniskokärlek, så vida han icke befunnit sig i personlig fara, Talaren vore öfvertygad, att Mazzini.ej kunnat i Sardinien, som till hans glädje var ett konstitutionellt land, varit utsatt för någon personlig fara, utan på sin höjd kunnat förvisas landet i likhet med andra flyktingar. Regeringen hade ännu icke fått någon underrättelse från befälhafvaren på Retribution huruvida ryktet var grundadt eller icke. 3 I underhuset samma dag förklarade lord J. Russell, på uppfordran af mr Hume, att huset, enligt regeringens. åsigt borde antaga den detsamma förelagda planen att medelst en kanal öfver Darien-näset förbinda Atlantiska och Stilla Hafven, alldenstund realiseringen af denna plan skulle i hög grad lätta och befordra alla länders handel. Regeringen ville för öfrigt icke fälla något omdöme öfver det tekniska af planen. Det öfriga af aftonen -upptogs af debatter öfver en massa af hr Cardwell framställda motioner med hänseende till nödvändiga reformer i afseende å fyroch Jotsumgälder och andra dermed sammanhängande ämnen. De flesta af förslagen godkändes och hr Cardwell fick tillåtelse att inlerana en bill om reformer i lotsväsendet. Den turkiska frågan, som nyligen varit föremål för underhusets debatter, sygselsätter lifligt tidningarna. Times förklarar nu attden lika litet som lord Russell var böjd för Turkiets omstörtande genom yttre våld, men att den är öfvertygad, att detta rike oupphörligt går sin upplösning närmare till mötes, dels på grund af den turkiska befolkningens inre råhet, dels i följd af den: städse tillväxande missbelåtenheten bland de under Portens spira lefvande kristna stammarna, hvartill ännu kommer, att stora delar af turkiska väldet antingen redan äro Jösslitna. eller stå under främmande öfverhöghet. Under sådana omständigheter måste man i kristna befolkningens eget intresse emotse, att den snart kommer under mera civiliserade monarkers mildare herredöme. Den ministeriella Globe yttrar sig deremot för Turkiets upprätthållande så länge som möjligt och anser att de kristna stammarna skulle: vinna ganska litet på att komma under sådana monarkers mildare, spira, som hade mesta utsigten att ärfva makten i de nuvarande turkiska provinserna. Dr Låyard, den berömde fornforskaren, har mn darrättat siHA Valmän i ÅAvlesburv. att han mr — An: ms om Ch OA Nr 00. FRA fo Me LA UNNA. — fann ET GEN rr -—CS sr pr — 3 t mc ct BR oe Rit RA Py ss Bend Lee — JR nn NN RT fs Rb MA TR ER RR NA pe Ar se RI kd! JR RN SA br BR PETRA