han med en mystisk min: Min kära vän, räkna inte på honom. Äfven förutsatt att jag sjelf — fastän han inte vet något derom — inte vore fast beslutea att erbjuda honom . att gå in som kompanjon med mig, så är jag alldeles vises att han icke ville — och förlåt mig min bäste vän — att han: icke kunde gå i kompani med er. Inte!s ropade Nokes, och hans ögon glänste likt förgyllda messingsknappar, och hvarför inte, om jag får bela. Ynglingen är rigorös, han kan inte tåla kortspel,, sade Styles, Ni menar visst höga vad på kappridningar,, svarade Nokes sarkastiskt. Hm, hm! I förtroende sagdt har den unge mannen med tårar i ögonen talat med mig om edra nattliga whistpariier, guindes point, Nokes, guinges point ! E Nokes sprang upp från sin stol och utgiräckte sin arm, sköt fram bröstet och kastade hufvudet tillbaka. Två spence, skrek han med ögonen riktade mot takgipsen. Två pence, så sannt jag vill bli salig., Styles, besegrad af sin kompanjons högtidliga försäkran, fortfor i en dämpad ton: Jag försäkrar er att Barnaby beständigt svurit på att ni spelar guinges point — ,Sådan krokodil jag närt i min egen barml utropade Nokes. Ack, min bästa Styles, hade ni ej tappat mer på ert sista vad? Mer? Huru mycket då... huru mycket ?s frågade Styles med undertryckt häftighet. Var det änte fem hundra pund?2 En hatt, bara en simpel hatt till Jerry White — han bar den i kyrkan denta välsignade dag — fem hundra! På mitt samvete, så sannt jag heter Styles — var icke det bara en tio shillings hatt., : j -,Barnaby bedyrade att det var femhundra pund. Den skrymtaren! I denna stund skall han säga 088 sanningen i ansigtetl, pJag önskade han vore här, men fastän han berättade att ni bjudit honom hit-i dag, för