ett skydd mot de religionsförföljelser som
ödelade deras eget land. De som ärft detta
blod och denna sak skola veta att dö, heldre
än de låta oskära den belgedom hvilken de
ha att tacka för sin tillvaro. ,
Men hvad är att göra? Det förhållande, att
flyktingar använda all den makt som verksam-
ma tungor kunna gifva dem, och stå beredde
att sätta i rörelse alla de elementer till mi88-
nöje som jäsa i deras fädernesland, detta för-
hållande har anspråk på någon uppmärksam.
het och förtjenar- att tagas i öfvervägande.
Om England är nödsakadt att anstälia betrak-
telser öfver förhållandet, så framställa sig dessa
betraktelser uti dess eget exempel. :Till er
början äro dess politiska institutioner sådana
att man icke kan säga att det i utlandet fin-
nas några engelska flyktingar som kongpirera
mot sitt land. Men funnes der än för närva-
rande i utlandet tr? rAdra flyktiga engels-
män, undflyende s :;rneslands lag, så-
som förhållandet var etier den irländska upp-
resningen 1798, så -skulle vi åse det endast
med likgiltighet, och vi skulle fortfarande
fullfölja vår bana till politisk försoning och
sociala framsteg. Vårt öde är icke beroende
hvarken af en förrädare eller en fantast. -Om
Österrike, Frankrike och Preussen vilja af-
väpna flyktingarne, må de återställa förtroen-
det i det inre af sina stater. Det är en myc-
ket eldfängd sakernas ställning som kan an-
tändas genom beröringen med en så usel gni-
sta som ett bref från några olycklige hvilka
bo vid Vamden Town, eller är skrifvet på eti
spisqvarter vid någon af smågatorna i grann
skapet af Leicester square... Proklamationer
utan män, utan vapen och hvilkas autenticitet
är så oviss att man icke är i stånd att be:
visa om de äro eller icke äro skrifoa af de
män som undertecknat dem — dylika prokla-
mationer skulle vara af ingen betydelse, och
man skulle icke ens fråga efter dem, så framt
de icke innehölle åtskilliga bittra sanningar i
afseende på de regeringar mot hvilka de äro
riktade. En verkligt god styrelse skulle icke
kunna bekymra sig derom. Sådant är det be-
sked vi skulle ha att gifva dem :om skulle
vilja förmå oss till en handling, ka siridan-
de mot vår historia som mot vär karakter. Vi
skola tillåta hvem det vara må att säga och
göra hvad honom lyster, så länge hanicke öf.
verträder våra lagar, så länge han icke före-
tager sig att med väpnad hand anfalla utlan-
det. Vi kunna icke tillåta att vårt land bli
utgångspunkten för revolutionärers eller eröf-
rares expeditioner. Bevisa att hos oss före-
tagits värfningar, vapehuppköp, utrustning al
skepp för dylika ändamål, och dagen skal
blanda sig i saken... Men dervid stadnar det
och undersåtens frihet, som utgör en lika vä-
sendtlig del-af vår konstitution som. gjelfvs
kungligheten, tillåter oss :icke: att gå längre
De makter som hota oss böra rätt väl:velc
-detta. De afsigter man tillskrifver dem kun-
na då icke hafva något annat syftemål än at
söka nedesätta oss inför deras folk; hvilke
måhända icke känna våra institutioner. Mer
äfven häruti skola de icke lyckas, ty Europ:
känner och vördar den fristad det finner på
våra Öar. 4 :
— Kongl. Maj:t har under den 1 denne;
förordnat expeditionschefen och riddaren J. A. C
Qvensel att säsom justitiekansler handlägga två ho
justitiekanslersembetet anhängiggjorda mål, innefat
tande klagan emot Kongl. Maj:ts befallningshafvand
i Norrbottens län, hvilka mäl justitiekansleren oci
riddaren N. S. von Koch är jäfvig att behandla.
— Med bifall till revisionssekreteraren. C
F. Thyselii und. ansökning om ledighet från den 7
denna. månad till den 28 nästinstundande Juni frår
utöfningen af revisionssekreterareembetet och förord
nandet att generalauditörmälen föredraga, har Kongl
Maj:t förordnat hofrättsfiskalen Axel Adlercreutz at
omförmälde befattningar under tiden förestå.
— I anledning af åtskilliga hemmansegare:
inom Östertelje socken und. anhällan, att densamma
som tillhör Öknebo härad, uti alla frågor rörande be
skattning och allmänna besvär samt ecklesiastika, eko
nomiska och kommunala angelägenheter, men i juri
diskt hänseende är underlagd Svartlösa häradsrätt
kunde jemväl i sistnämnde hänseende förläggas til
Öknebo härad och dess häradsrätt vara socknens rätt:
och behöriga domstol, har Kongl. Maj:t, med afse
ende ä hvad i ärendet förekommit, icke funnit skä
att till ansökningen lemna bifall.
— Uppå und. ansökningar har Kongl. Maj:
till svenska undersåter upptagit: skräddaregesällen G
L. E. Banbahn från Hannover, J. Ch. Th. Sack frä
Hamburg, muraregesällen F. V. L. Koppen frän Pom
mern och skräddaregesällen E, Schummelpfennig frå
Preussen.
— Hos K. M, hade Svenska Fornskriftsällska
pet anbällit, att 1852 ärs samling af sällskapets skrifter
utgörande 18:de och 19:de häftena, mätte få af sta
ten inlösas på enahanda sätt, som dess under äre
1844—1851 utgifna arbeten, och har regeringen un
der den 1 innevarande månad funnit godt medgifva
att till inlösen af 300 exernplar utaf 1852 ärs sam
ling af bemälde sällskapsskrifter, efter 2 rdr 16 sk
exemplaret, ett belopp af 700 rdr må utbetalas af d
medel rikets ständer för sådant ändamål anvisat.
— Med anledning af biskopen Bruhns hem
ställan har regeringen funnit skäligt tillåta, att de
vikarierande läraren i ritning vid Götheborgs elemen
tarläroverk, som af biskopen antages, mä, intilldes
tjensten med ordinarie lärare blifver försedd, såsor
arfvode få tillgodonjuta hela det lönebelopp, som fö
nämnde befattning är anslaget.
— K. M:t har under den:1 Mars tilldela
aflidne fyrmästaren vid Storjungfruns fyr E. G. Fors
bergs efterlemnade tvenne yngre döttrar en gratifika
tion af 33 rdr 16 sk., att utgå af behällne Iots- oc
fyringsmedel. : YA
— P, T. meddelar följande regeringsbeslut
K. M. har afgjort frågan om förändrad: or
Banisation af förvaltningen af sjöärendena samt der