tankar förefunnos, berättade Fält, att han, en dag
straxt efter hån tagit sitt herberge-i ö på
en af sina vandringar, nära Nybro träffat en gammal
sjöman; som i en medhafd påse hade ett stycke bröd,
hvilket Fält då föreslog ätt de skulle dela; men dä
sjömannen, hvilken Fält för öfrigt icke kände, icke
ville ingå på förslaget, hade Fält blifvit sä förargad
att han gifvit sjömannen ett rapp i hufvudet och der-
efter kastat honom i än vid Nybro.
Med anledning af denna bekännelse som Fält vid-
håller har han äfven anvisat stället der sjömannens
döda kropp skulle finnas, dock har man der icke kun-
nat anställa nägon närmare eftersökning, enär än är
tillfrusen och öfverhöljd med snö. Fält är nu inför-
passad till -länshäktet.
Manners -helt och hället frivilliga bekännelse, utan
att hafva varit misstänkt för ett dylikt brott, tyckes
tillkännagifva antingen em djup: ånger öfver gernin-
gen; eller ock att densamma aldrig blifvit föröfvad,
utan att mannen befinnes rubbäd till sina sinnen.
ata