(Forts.) År förr Ännu ett ord i anledning af hr Ekendäls Resa I förra veckan inlemnades till Aftonbladets redaktion, såsom det uppgafs utaf en af hr Ekendals vänner, en skrift, hvaruti protesterades mot det stränga omdöme som i A..B. blifvit täldt om nämnde bok jemte tillkännagifvande att om den ej blefve införd i Aftonbladet, skulle man söka att få plats för den i Svenska Tidningen, der den nu oeksåblifvit medde: lad, ehuru, såsom det vill synas oss, med någon mo. difikation i ordalagen. När vi anmäla en bok så hafva vi gjort oss besvär att bilda oss ett omdöme, stödt på bokens innehäll och framställningsart. Har författaren eller någon annan något att andraga i sak, så lemna vi derför plats, säsom vi redan gjort med. en artikel af hr E. sjelf, införd i värt mändagsblad, hvari han bland annat lemnar den upplysningen, att en del af hans bok är författad säsom bref till ett fruntimmer, en om ständighet, som visserligen bör inverka på bokens bedömande. z Att deremot en tidning skall stå tillreds att intaga sådana remonstrationer som ej innehälla ettord isak, från författare, hvilkas egenkärlek blifvit förnärmad genom en mera sträng eller miadre lofprisande recension än de väntat, eller från deras vänner, bör ej af tänkande menniskor kunna sättas i fråga. Vi döma! efter samvete och bära sjelfva ansvarigheten för vära omdömen. : Nägra ord skola vi dock svåra på bemälde insändare, som beskyller oss att ha tillätit oss anfall mot författaren (i det till oss insända exemplaret var fråga om kränkningar, om vi ej missminna 03s). Vi hafva talat om hr E:s bok, men icke ett ord om honom sjelt, oeh vi hafva funnit den förra sakna mänga egenskaper, som ge arbeten värde, såsom värdad och manlig framställning, korrekt språk o. 8. Vv. Vi hafva äfven talat om stilens pjollrighet och ett osmakligt fromleri. Detta gäller boken ochicke personen. Och äro sådana omdömen för stränga? Är det värdigt att i tryckta böcker tala om huru stor andel t. ex. en m:lle F. fått af den gudomliga näden (s. 14)? Vore det ej mera passande, måhända mera kristligt, att öfverlemna sädana saker till Dens dom, som pröfvar hjertan,? Hvad skall mansäga om sådans fraser som denna, förekommande midt ibland ekonomiska -detaljer (s..80): Nu var jag äter ute ensam; ensam i vida verlden. Dock hvem är ensam när Han, som är öfverallt och ingenstädes, är med? Denna ensamhet ute i vida verlden egde rum ett par mil från Köpenhamn, på färden af en dansk mil vid sidan af en 8kjutsbonde, mellan tvenne familjer der hr E. gästade. Vi hafva erkänt det goda hr E. velat, oeh det är naturligt att boken jemte mycket skeft och osmakligt mäste innehålla ätskilligt af verkligt värde, såsom statistiska upplysningar, dokumenter och ä!ven omdömen af förf. sjelf. Men man har nägot skäl att misstro grundligheten af de sednare, när man ser huru förf. jagas från ort till ort; liksom vid hans svenska skolbesök, är ofta en timmes tid tillräcklig för honom att expediera en hel skola. Vi ämna företaga en granskning af boken, när den kommer ut fullständigt, i hvad uppgifterna angår. Här vilja vi endast erinra att lir E. icke en enda gång af alla gånger som: danska kul tusministern omnämnes, anfört hans hamn riktigt. Detta är en småsak, men den är för br E:s författatskap mycket betecknande. Ait han begagnat danska spräket vid citater ur böcker är ganska lofligt; men att han fermerat sig en afskyvärddansk-svensk. rotvälska för eget behof,; och icke skytt att begagna den när han, som ofta är fallet, citerar sina egna ord; — allt detta kan taga sig sött oci intressant ut i bref till ett fruntimmer,, men i böcker, utgifaa för all mänheten, skrifoa med hufvadsakligen fäåstadt afseende på en stor samhällsfråga, synes det oss endast vittna om en alltför djup missaktning mot läsaren. ; Säsom ett ytterligare skäl-mot Aftonbladets stränghet i omdöme äånförer ins, också, att vi nyligen åf samme författare intagit nägra i samma stil skrifna bref från Wirtemberg. Vikänna intet camaraderie när det är fråga om bedömande af offentliga handlipgar eller skrifter; men vi skulle emellertid ieke ansett. det lämpligt att vidröra denna omständighet af fullkomligt enskild nawur, om ej .br.E—s nitiske vän gjort .dentill: föremäl för offentlighet. -Nu är det vär pligt att upplysa huru dermed förhäller sig, Redaktionen, som icke föranledt dessa brefs författande, har visserligen samtyckt att intaga dem i tidningen, hvilket dock endast kunde ske med ganska betydliga uteslutningr, men den ansåg sig snart böra alldeles afbryta deras meddelande, för att uppfylla talrika 1äsares ej utan en viss skärpa uttryckta begäran. aa sasse EE Reklamation. d Ingenting är vanligare än att författare, sedan de uppfordrat den allmänna kritiken att granska deras arbeten, efteråt; blifva mindre belåtna med granskningen och måhända önskat att den uteblifvit. Detta tycks också vara förhållandet med.-hr ingeniör Helander, författare till en nyligen utgifven bok i Nivelleringskonsten. Ehuru vi i allmänhet ej anse oss skyldige att ingå i kritik af specielt tekniska skrifter, trodde:vi oss: ej böra vägra att efterkomma hr Helanders till redaktionen; ställda uppmaning att underkasta boken en kritisk granskning, så mycket mer som utvecklingen af vår industriella odling numera ofta påkallar nivelleringars utförande, hvilkas oskickliga eller, vårdslösa verkställande oftast kan medföra oerhörda förluster. De anmärkningar vi oiorde öfver hans arbete hafva emel