Litteratur-Öfversigi.
Restavrationens historia 1814—30 af A. de
Lamartine.: Öjversatt af G. Thomee. Första
och andra delarne. - Detta verk: börjar med de
stora händelserna hösten 1813, dä Napoleons välde
bräcktes.. Det skildrar kejsarens i bredd -med-mot-
gängen stigande öfvermod och tyranni, äfvensom Frank-
rikes tillständ af tröttbet och utmattning ; vidare 1814
års fälttäg och fredsförslag, Napoleons bästiga marsch
till Paris samt de koaliserade härarnes antägande dit;
Marmonts-sista motstånd och kapitulation; de allie-
rades intög i Paris under massans jubel; Napoleons
vistelse härunder i Fontainebleau, bvarifrän han sän-
der Caulaincourt till de allierade; den nattliga kon-
ferensen mellan de allierade hos Talleyrand och
suveränernas förklaring; provisoriska regeringens bil-
dande och Napoleons afsättning i senaten; Napo-
leons afsägelse till förmän för sin son; hvilket sed.
nare anbud förkastades; Napoleons sista tanka kri-
gets fortsättning och marskalkarnes starka demon-
strationer deremot; traktaten i Fontainebleau och
Napoleons: gista-dagar der; sedan följer en -uttör-
lig teckning af de emigrerade Bourbonerna, hvari
mänga biografiska uppgifter af intresse meddelas.
Hertiginnan af Angouleme följes ända ifrån tempel-
tornet. Hertigens af Enghien sorgliga slut skildras
och granskas. Derefter beskrifves Bourbonernas åter-
vändande till Frankrike och Ludvig XVI:s regering
ända till de hundrade dagarne, hvilkas historia blir
föremöälet för följande del, En snillrik öfversigtlem-
nas öfver tidens statsmän och litteratörer, ehuru för-
fattarens fraseologi der som flerestädes flödar öfver
bräddarne. - Mänga taflor af oförgätlig och oförgäng-
lig skönhet upprullar den ädle och högsinte författa-
ren, som blott gisslar väldet, sveket och egoismen.
Få fransmän eldas af en så ren moralisk anda som
han. För honom är ock historien ej blott ett drama
utan äfven en domstol. Eröfrare och despoter skulle
ha alltför mycken fördel öfser sanningen, om, hvilket
oftast varit händelsen, man skulle bedöma dem blott
efter deras genljudande namn och deras äras blän-
dande skimmer. Ryktet bar sina smickrare liksom
makten bar sina, ty ryktet är ock en makt, och när
man ställer sig i strälglansen från ett stort namn,
inbillar. man sig dela dess bländverk. Vi torde åter-
komma till detta arbete, som vi tillönska mänga 1ä-
sare och hvilket för sin rena och förädlande anda samt
lättfattliga framställning serskildt kan förordas som
en sund och bildande läsning för ungdom.
— Erinringar vid ngrefoe M. Björnstjernas
anteckningars af C. A. Adlersparre. Åter ett
bidrag till den i sednare åren rika litteraturen öfver
våra sednaste häfder, Här belysas ej blott en mängd
historiska uppgifter, utan tillbakavisas Kfven flera,
till en del mycket ensidigarpolitidka omdömen af
grefve Björnstjerna. — : Nat - Fr
— Smårhistorier af H.C. Andersens Andra
samlingen, En fortsättning af det i fjol ut-
komna häftet, som i det allbekanta maneret tecknar
Hjertesorg, Allt på sin rätta plats; Tomten hos höka-
ren, Om årtusenden härefter, Under pilen; Fem från
en ärtskida och Hon var inte bra.
— Den; heliga veckans varningar. Passions
och påskpredikningar af W. Adams. Öfversätt-
ning från! fjerde engelska upplagan. Denna bok
blir en-kärkommen gäst för dem som känna samma