bruket begagnade machinerna sprider sig småningom mera. Vid nägra egendomar i orten har man börjat förbättra ladugärdsskötseln och synes endast behöfva tid för aft vidare utvidga den genom en verkligt fullständig foderodling. Ännu hafva vi dock allt för kort tid fätt ätnjuta de ofvan päpekade fördelarne, att deras verkningar kunde hafva hunnit att mera. utveckla sig. Det lyckliga är att vi hädanefter synas kunna betrakta dem såsom varaktiga, om också underkastade sädane tillfälliga rubbningar, hvarför allt menskligt är underkastadt. Nekas kan dock icke att svenska jordbrukaren, under närmaste framtiden, behöfver göra stora ansträngningar om han skall kunna draga större nytta af de fördelar tidens riktning numera erbjuder hoönom: Vi kunna snart vara färdiga att medgifva att öfver hälften af Sveriges åkerjord är i ett verkligt behof af att grunddikas. Dertill skulle behöfvas, 30 rdr bko för tunnlandet, ett kapital af 30 millioner rdr bko. Om än nägot sädant icke kan ästadkommas hastigt, så är det likväl rätt att redan nu egna en forskande blick åt värt landtbruks framtida behof. Men håru stor del af vära odlade fält äro ännu försedda med sådana öppna afloppsgrafvar -att nägon . sträckning af vanliga betäckta diken deri kunde erhålla aflopp? Betraktar man landtbrykets behof i värt land för åstadkommande af de. vigtigaste förbättringar i olika riktningar, hvaraf nägra äro här ofvan uppräknade, så synes man ej skola dömma sä längt ifrån sanhingen om man säger att svenska jordbruket vore i behof af att lika stort kapital deräåt de egnas, som det behöfdes för att öfver riket sträcka ett nät af de mest behöfliga jernvägar. Då landtbruket så länge legat i lägervall och först under de sista 20 å 25 ären blifvit ansedt för ett rätt värdigt föremål för bildningen och förmögenheter, att befatta sig med såsom egentligt lefnadsyrke, under det vär beskattning, isynnerhet genom dess fördelning och sättet att uppbära den, företrädesvis tynger på jordbruket; är det ej att förundra sig öfver att så mycket nu återstår att göra. Emedlertid stär ett stort fält för vär idoghet öppet. Må man vidare, säsom man nyligen börjat, med rent allvar gripa verket an, och behofvet af ytterligare åtgärder äfven för landtbruksundervisningens fullkomnande i alla des: riktningar skall smäningom göra sig allt mera erkändt; och när de hunnit utvecklas, enligt den nu instundande tidens behof, skola de säkerligen bereda framtida värderika följder. Ke ÅT