STOCKHOLM, den 5 Mars. Från Nordamerika ha vi erhållit nedanstående korrespondens-artikel, som kommer att efterföljas -f flera dylika meddelanden. Den är författad af en amerikanare, som nyligen en längre tid uppehöll sig i vårt land, föratt taga kännedom om vår litteratur och våra förhålianden. Det ru oss tillhandakomna brefvet, som är dateradt Newyork den 1 Febr.; har följande lydelse: E: bland de utmärkande dragen hos den nordamerikanska statsförfattningen, och tillika en af dess verkningar, är den särdeles allmänna bekantskapen med politiska ämnen, och det lika allmänna bespräåkandet af sådana. Så snart en fråga blifvit väckt i kongressen, eller i en särskild stats lagstiftande församling, har hon genast till följd en allmän diskussion, icke blott bland senatorer och statsmän, utan bland landtmän och arbetare: icke blott i salongerna och på köpmanskontoren, utan i handtverkarens stuga och väfvarens källarkyffe. Långt innan någon omröstning kunnat medhinnas inom någon af våra politiska korporationer rörande ett lagförslag, har en mening redan bildat sig hos allmänheten om den ifrågavarande lagen, och denna offentliga mening återverkar på lagstiftningen. Hvarje medborgare, lifvad af detta personliga intresse för lagarna, hvilket endast i fria stater finnes till, och för dem är så betecknande, har sina egna tankar om saken, och yttrar dem äfven. Detta förhållande är ett bevis på siälsodlingens allmänna spridning bland alla våra samhällsklasser, är ett bevis på det vidsträckta inflytande som vår tidningspress utöfvar, och vittnar kraftigt till förmån för denna praktiska riktning, som så starkt afsticker mot det filosofiskt-teoretiska far niente, som så starkt uttrycker sig i det europeiska fastiandets verk och de europeiska författarnes tankegång. Få lagförslag hafva på länge blifvit så lifligt diskuterade som den så kallade Mainelagen. . Den föreslogs och antogs först i staten Maine, men flera af våra statssamfund hafva sedermera tillegnat sig densamma, Denna lag förbjuder icke allenast tillverkningen och försäljningen af rusgifvande drycker (till och med öl och porter), utan äfven innehafvandet af sådana. Derest de någorstädes påträffas (undantagandes i små qvantiteter på apoteken), varda de genast konfiskerade och förstörda. Hvar och en som ertappas med försäljning af sådana drycker, straffas för andra eller tredje resan med dryga böter, samt fängelse. Införseln i landet af sådana drycker anses för ett groft brott. Det är ingen tillåtet ens att traktera dermed. Sådan är denna lags beskaffenhet öfverhufvud; men den är i några detaljbestämningar olika i olika stater, af hvilka den: blifvit antagen. Vermont har riktat den med ett godt tillägg. I denna stat sättes en drucken person genast i häkte tills han blir nykter, och måste då angifva den person, af hvilken han köpt den rusgifvande drycken, hvarpå spritsäljaren får intaga hans plats. i häktet. . Ni tycker, måhända, att för en republik är detta en väl despotisk lag. Men en lidelse, söm slagit så djupa rötter i menniskornas sinnen som detta olyckliga fylleribegär gjort, påkallar skarpa åtgärder från regeringens sida. Det som nu lifligast sysselsätter uppmärksamheten är frågan om denna lags antagande i Newyork, den folkrikaste och mäktigaste staten i hela unionen. En talrikt besökt och entusiastisk sanimankornst hölls nyligen i statens hufvudstad Albany, i ändamål att hos lagstiftningskåren, som nu håller sina sittningar, påyrka antagandet af Maine-lagen. Vid samma tid gafs i senatens och församlingens (våra båda statsmakter) salar företräde åt en deputation, endast och alienast bestående af damer, afskickade från ett fruntimmersmöte. Jag tycker mig just se en deputation af svenska damer på riddarhuset, hållande vältaliga haranger till förmån för ett lagförslag! Ni har utan tvifvel fästat uppmärksamhet vid er utmärkta och högt begäfvade landsman Ericssons lysande framgång med sin nya uppfinning. Hans skaparsnille har riktat verlden med en ny, enkel och icke alls vådlig rörelsekraft. Hans ansträngningar, hans outtröttliga ihärdighet, hans utomordentliga mekaniska snille hafva öppnat ett nytt tidehvarf för handeln, ett hytt tidehvarf för folkslagens inbördes beröring. Den andra profresan,-på hvilken alla de förnämsta tidningsredaktörerna, och en mängd af de utmärktaste vetenskapsmännen i New-York medföljde, har omvändt alla tviflare. Varmluftemaschinen är numera ett faktum, — en fästad och åskåd1ig del af framtiden. Det ståtliga Varmluftsfartyget Ericsson, på hvilket det vigtiga försöket så lyckligt utfördes, kommer att ligga här i hamnen en tre, fyra veckor för att sätta sitt maschineri i fullfärdigt skick, och skall sedan. göra en tur till Washington, Norfolk, Savannah, och några andra hamnar i de södra staterna, hvarefter det skall afgå till London eller Liverpool. Hvad nu kapten Ericsson sjelf beträffar, så talar här hvar man med förtjusning om hans snilles .blygsamhet, och den lugna värdigheten i hans sätt att vara. Hans föregående vigtiga uppfinningar skulle hafva gjort honom till amerikanska folkets! älskling; genom sin sednaste har han ställt