STOCKHOLM, den 5 Mars.
Från Nordamerika ha vi erhållit nedanstå-
ende korrespondens-artikel, som kommer att
efterföljas -f flera dylika meddelanden. Den
är författad af en amerikanare, som nyligen
en längre tid uppehöll sig i vårt land, föratt
taga kännedom om vår litteratur och våra för-
hålianden. Det ru oss tillhandakomna bref-
vet, som är dateradt Newyork den 1 Febr.;
har följande lydelse:
E: bland de utmärkande dragen hos den
nordamerikanska statsförfattningen, och tillika
en af dess verkningar, är den särdeles all-
männa bekantskapen med politiska ämnen,
och det lika allmänna bespräåkandet af sådana.
Så snart en fråga blifvit väckt i kongressen,
eller i en särskild stats lagstiftande försam-
ling, har hon genast till följd en allmän dis-
kussion, icke blott bland senatorer och stats-
män, utan bland landtmän och arbetare: icke
blott i salongerna och på köpmanskontoren,
utan i handtverkarens stuga och väfvarens
källarkyffe. Långt innan någon omröstning
kunnat medhinnas inom någon af våra politi-
ska korporationer rörande ett lagförslag, har
en mening redan bildat sig hos allmänheten
om den ifrågavarande lagen, och denna of-
fentliga mening återverkar på lagstiftningen.
Hvarje medborgare, lifvad af detta personliga
intresse för lagarna, hvilket endast i fria sta-
ter finnes till, och för dem är så betecknan-
de, har sina egna tankar om saken, och ytt-
rar dem äfven. Detta förhållande är ett be-
vis på siälsodlingens allmänna spridning bland
alla våra samhällsklasser, är ett bevis på det
vidsträckta inflytande som vår tidningspress
utöfvar, och vittnar kraftigt till förmån för
denna praktiska riktning, som så starkt af-
sticker mot det filosofiskt-teoretiska far niente,
som så starkt uttrycker sig i det europeiska
fastiandets verk och de europeiska författarnes
tankegång.
Få lagförslag hafva på länge blifvit så lif-
ligt diskuterade som den så kallade Maine-
lagen. . Den föreslogs och antogs först i sta-
ten Maine, men flera af våra statssamfund
hafva sedermera tillegnat sig densamma,
Denna lag förbjuder icke allenast tillverknin-
gen och försäljningen af rusgifvande drycker
(till och med öl och porter), utan äfven inne-
hafvandet af sådana. Derest de någorstädes
påträffas (undantagandes i små qvantiteter på
apoteken), varda de genast konfiskerade och
förstörda. Hvar och en som ertappas med
försäljning af sådana drycker, straffas för an-
dra eller tredje resan med dryga böter, samt
fängelse. Införseln i landet af sådana dryc-
ker anses för ett groft brott. Det är ingen
tillåtet ens att traktera dermed. Sådan är
denna lags beskaffenhet öfverhufvud; men den
är i några detaljbestämningar olika i olika sta-
ter, af hvilka den: blifvit antagen. Vermont
har riktat den med ett godt tillägg. I denna
stat sättes en drucken person genast i häkte
tills han blir nykter, och måste då angifva
den person, af hvilken han köpt den rusgif-
vande drycken, hvarpå spritsäljaren får intaga
hans plats. i häktet. . Ni tycker, måhända, att
för en republik är detta en väl despotisk lag.
Men en lidelse, söm slagit så djupa rötter i
menniskornas sinnen som detta olyckliga fyl-
leribegär gjort, påkallar skarpa åtgärder från
regeringens sida.
Det som nu lifligast sysselsätter uppmärk-
samheten är frågan om denna lags antagande
i Newyork, den folkrikaste och mäktigaste
staten i hela unionen. En talrikt besökt och
entusiastisk sanimankornst hölls nyligen i sta-
tens hufvudstad Albany, i ändamål att hos
lagstiftningskåren, som nu håller sina sittnin-
gar, påyrka antagandet af Maine-lagen. Vid
samma tid gafs i senatens och församlingens
(våra båda statsmakter) salar företräde åt en
deputation, endast och alienast bestående af
damer, afskickade från ett fruntimmersmöte.
Jag tycker mig just se en deputation af sven-
ska damer på riddarhuset, hållande vältaliga
haranger till förmån för ett lagförslag!
Ni har utan tvifvel fästat uppmärksamhet
vid er utmärkta och högt begäfvade lands-
man Ericssons lysande framgång med sin nya
uppfinning. Hans skaparsnille har riktat verl-
den med en ny, enkel och icke alls vådlig
rörelsekraft. Hans ansträngningar, hans out-
tröttliga ihärdighet, hans utomordentliga me-
kaniska snille hafva öppnat ett nytt tidehvarf
för handeln, ett hytt tidehvarf för folkslagens
inbördes beröring. Den andra profresan,-på
hvilken alla de förnämsta tidningsredaktörer-
na, och en mängd af de utmärktaste veten-
skapsmännen i New-York medföljde, har om-
vändt alla tviflare. Varmluftemaschinen är
numera ett faktum, — en fästad och åskåd-
1ig del af framtiden. Det ståtliga Varmlufts-
fartyget Ericsson, på hvilket det vigtiga för-
söket så lyckligt utfördes, kommer att ligga
här i hamnen en tre, fyra veckor för att sätta
sitt maschineri i fullfärdigt skick, och skall
sedan. göra en tur till Washington, Norfolk,
Savannah, och några andra hamnar i de sö-
dra staterna, hvarefter det skall afgå till Lon-
don eller Liverpool. Hvad nu kapten Erics-
son sjelf beträffar, så talar här hvar man med
förtjusning om hans snilles .blygsamhet, och
den lugna värdigheten i hans sätt att vara.
Hans föregående vigtiga uppfinningar skulle
hafva gjort honom till amerikanska folkets!
älskling; genom sin sednaste har han ställt