UTRIKES KORRESPONDENS.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Berlin den 19 Februari.
Andra kammarens förhandlingar den 12
Febr. öfver den sg. k. katolska motionen sys-
selsätter ännu alltjemt pressen. Midt under
den allmönna likgiltighet för kamrarne, som
resultatlösheten af vära parlamentariska arbe-
ten framkallat, måste den uppmärksamhet,
gom denna diskussion väekt hos den estora
allmänheten, förvåna betraktaren. Skall man
anse orsaken dertill ligga 1 den hemliga öf-
vertygelsen attom krigets demon en gång skulle
närma sig våra gränser, skulle han kalla till sitt
bistånd åena sidan en viss vild radikalism, å den
andra det ultramontana partiet? Jag vet det
icke, men det är säkert, att hvarken tillin-
tetgörandet af kommunallagen, denna grund-
val för vår konstitutionella byggnad, eller de
andra angrepp som den yttersta högern och
byråkratien i förening gjort på våra institu-
tioner ha lyckats väcka en sådan sensation
inom den politiska verlden och hos folket,
gom Waldbotts motion, som gick ut på, att
kammaren i en adress till konungen skulle
beklaga sig öfver de ministeriella cirkulärer-
na rörande Jjesuitmissionerna och rörande
det tillstånd af regeringen, som hädanefter
gkulle-- erfordras för preussiska undersåter,
innan de finge begifva sig till jesuiterkole-
gler, för att vid dera bedrifva gina teologi-
ska studier.
Hvar och en vet, att motionen icke var nå-
gonting annat än en förevändning till en de-
monstration från katolikernas sida för att
höfia det som de anse för sin konstitutionella
rätt. Högtidigen uppfordrade att säga, hvilka
rättigheter det vore som antingen den preus-
siska konstitutionen eller den preussiska re-
geringen vägrade dem i Preuscen, svarade ul-
tramontanerna med deklamationer, med cita-
tioner. ur berörada skriftställere, som varit
gynnsamt stämda för Jesu-söllskapet, genom
att påminna om de stora tjenster som Loyolas
lärjungar gjort åt ordningens sak i Europa,
med långdragna och från ämnet gående dis-
kuesioner om Clemens XIV, om skilnaden