STOCKHOLM, den 4 Mars.
Ingenting bevisar bättre, huru svagt det i
Europa för närvarande herrskande s. k. ord-
ningspartiet känner sig, än den utomordentliga
skygghet hvarmed det betraktar hvarje ytt-
ring af sjelfständig tanke; och den fega grym-
het hvarmed det försöker att qväfva dess ut--
tryck i tal och skrift. Äfven sedan detta parti
ej mera vågar öppet åberopa styrkans och 1e-
gitimit-tens heliga rätt, utan mäste söka att i
ställt gifva åt sitt välde -ett sken af för-
nuftighet, förklarar det krig på lif och död
mot allt menskligt förnuft som går den aldra
minsta mån utöfver de för tro, lära och öfver-
tygelse i nåder utstakade gränserna. Ickenog
med de skärpta presslagarna i alla despotiskt
och haifdespotiskt styrda länder. Icke nog
med religionsförföljelserna i Toscana hvilka i
dessa sednare veckorna fått ett värdigt mot-
stycke i den nyligen beslutade kanonisationen af
den neapolitanska konungens första drottning.
Icke nog med att de upplysta regeringarne för
den heliga sordningene sak hålla spioner i
det innersta sf familjelifvet och utspana de ty-
staste och föriroligaste måddelanden mellan
make och maka, mellan moder. och son. Af-
ven forskningen, kunskapen, den historiska
undersökningen, den på rena sakförhållanden
grundade öfvertygelsen måste ånyo fjettras,
trakasseras och väldföras, allt för den välsig-
nade sordningens, skull. Sannerligen, dess
väktare måtte känna sig stå på bra klena föt-
ter när de, endast för att ännu en liten tid
upprätthålla sin usla ordning, oupphörligt våld-
föra den högre ordning som bjuder att andar
ska!l man icke söka binda. -
Det är storhertigen af Baden som denna
gång har äran af att uppträda som storingvisi-
tor på Vetenskapens område. Våra läsare kän-
na redan, att den anklagade är:professor Ger-
vinus, hvilken i en nyligen utgifven skrift,
Inledning till det nittonde: århundradets hi-
gtorias påstås hafva uppäggat till högförräderi,
derigenom att han i en alltför fördelaktig da-
ger framställt den republikanska statsformen,
och följaktligen satt den monarkiska i en
mindre fördelaktig. Vi. beklaga storherti-
gen af Baden att hafva sett sig nödgad till
att göra Eg till örgan för en sådan ankla-
gelse, som icke, gerna kimnat bärflyta. från
annan skälla äm från.den österrikiska -jesuitis-
men, hvilken i detta ögonblick ärmera påf-
viskt intolerant än sjelfva Röm. Vi förundra
oss icke att det. södra Tysklands små poten-
tater mer och mer få känna smaken på den
habsburgska ferlan, till tack för den förtjenst
de inlagt genom att i sin mån undergräfva de
konstitutionella formerna i-dessa delar af Eu-
ropa. Men det märkvärdiga är att, för omkring
sexton år sedan, Baden var den första tyska
stat som protesterade mot konung Ernst i
Hannover när han landsförviste Gervinus och
tvenne af hans, kamrater. Man erinrar sig att
universitetet. i Göttingen, när konungen annul-
lerade konstitutionen, nekade att utvälja en
representant förr än konstitutionen blifvit åter-
ställd. De afsaita professorerna följdes till
gränsen åf sina studenter och ju flere afsattes,
desto flere afsatte sig sjelfva. Näst Badenkom-
mo Saxen och Bayern red sinarprotester mot
detta våldförande af Hannovers. frihet. De
var i Minachen som första jagten gjordes .ef-
ter den nya skriften af Gervinus; bokband-
larne indergingo håsvisitationer och tvungos
vid Hårda straff att uppgifva namnen på all:
som köpt exeraplar. af.den bannlysta skriften,
och de-sednare: posterna -hafva underrättat os:
om en dylik razzia i Leipzg. Då Baden förs!
remonstrerade motkonung Ernsts bannlysnings:
dom, erbjöd Heidelbergs :universitet. en väl
kommen tillflykt åt den Tandsflyktige Gervi-
näs, sainfna universitet inför hvars juridisk:
fakultet han i dessa dagar stått såsom ankla-
gad för det gröfsta politiska brott. Hans rena
fläckfria och allmänt aktade lif har varit eg
nadt att verka för de konstitutionella grund
satserna. Issitt första fädernesland uppoftrad
han sitt timliga väl för troheten mot sitt land
konstitution. På sin nya. plats gjorde han til
sitt mål att i sina unga lärjungars sinnen in
plantavkärlek till den konstitutionella monar
kien. S
Han var en af de mest sansade, klarseend
och praktiska männen i det frankfurtska par
lamentet. När all -utsigt var förmörkad fö
en på konstitutionella grutidsatser byggd po
litisk enhet af det stora tyska fäderneslandet
återvände han: till sin lärostol i Heidelber;
och återtog med fördubblad ifver sina histo
riska sludier. Måhända har de sista åren
reaktionära fanatism skärpt hans politiska blicl
och öppnat nya synfält för bans iakttagelser
Men ju klarare hans blick, desto lugnare han
språk, desto mildare bans lynne: deri sam
manstämma allas omdömen som följt oci
hyllat hans lärda verksamhet.
Och hvad är då denna förskräckliga bok
son jagas såsöm en blodig mördare i Tysk
lands boklådor och söm ådrägit sin författar
en ge inför Hofrätten.i Manheim
Vi hafva icke lyckats. erhålla denna bok; s01
icke kommer i vår -bokhandel,. ehuruvi reda
sett annonseras omsen påbörjad svensk öfve
sättning. Men vi hafva dels af utdrag i ut
ländska tidskrifter, dels ät deskrifvelser det
författare afgifvit till juridiska fakulteterna
Göttingen och Heidelberg, haft tillfälle a
göra oss bekanta med .grundtankarne i-har
framställning. Dessa äro i korihet, att Ei
ropa går framåt i demokratisk riktnibg, me
ej en demokrati såsom Frankrikes, hvilk
set RNE SNETT GETT