om en penningeomsättningsmachin, som kallas bank, får a till. stånd, skall deras, shandarbeten med denna omsättning blifva ör verflödigt samt de således genom den fruk-! tade machinen beröfvas all sin förtjenst. Så trodde äfven bomullespinnarne, och de sam-: mangaidade sig för att i guad förstöra de fruktade spinnmachinerna, men erfarenheten; har dock efteråt lärt att bomullsspinnarne och: deras förtjenst just genom de hatade förbät-! trade instrumenternas uppkomst ökats långt utöfver hvad som någonsin kunnat inträffa om; det gamla handarbetet fått fortgå i orubbadt skick. Såsom ett annat upplysande exempel kan äfven omnämnas den . erfarenhetssanning, att en förnuftig nedsättning i tulltarifferna icke brukar minska utan tvertom öka tullinkomsterna. Rörelsen och omsättningen mångdubblas nemligen, då de onaturliga bojor som himma den försvinna. i Så skall det äfven blifva för våra kommissonärer och mäklare om, genom en ändamålsenlig bankinrättning, det förlamande förtryck som trögheten, svårigheterna och de öfverdrifna omkostnaderna, hvarmed penningerörelsen, och i sammanhang dermed all annan rörelse nedtryekes, upphöra. Visserligen blir det derefter ej tillfälle att bekomma de dryga kurtager som nu vidlåda denna rörelse, men dennas ökade mångfald och den verksamhet i affärslifvet gom deraf uppstår, skall rikligen ersätta minskningen i afgutstariffernas höghet. Det är endast de, som under nuvarande förhållanden anse sig kunna, såsom man gäger, sofva sig till pengar,, som föriora; ty under ett mera utbildadt aftärslif kommer men icke till målet med söron. Den torde dock i detta fall också böra leranas ur räkningen. I sammanhang härmed kan äfven förtjena att tagas i öfvervägande, att om hufvudstaden vill bibehålla någon större affärsverksamhet, så måste den söka att grunda den just på en god anordning af penningeanstalternas7 följd af Stockholms läge går den stora importhandela af kolonialvaror ellt mera ifrändess hamn och öfverflyttas i stället till den derför mera vä! belägna vestra kusten. Stockholm har förlorat finska handeln, och en stor-del af omsättningen på norrländska orterna tager numera icke vägen om Stockholm. Det :har icke heller något framåtgående fabrikslif såsom Götheborg. Om hufvudstaden nu också uraktlåter att på ett klokt samt för densamma och landet nyttigt gätt organisera den stora privata penningerörelse g2om ännu här förefinnes, så skall hufvudstaden till sin, och som vi äro öfvertygade, äfven till landets skada slutligen förlora jemväl denna rörelse. Eid del deraf öfverflyttas alltmera på utländska händer, och det öfriga till landgorterna, och brist på sammanhang uppstår öfver allt, så: vida icke Götheborg äfven skulle här ställa sig i spetsen för affärslifvet samt genom en mera betydande bankinrättning skaffa detsamma den nödiga saramanhållningen. I detta hänseende erbjuder dock sistnämnda ställe icke samma fördelar som Stockholm, der granskapet af riksbanken och tillvaron af en mängd stora kassor kunna underlätta den privåta bankinrättningens utbildning och verksamhet, i stället att deremot vara hinderliga, såsom en del personer föreställa sig. Om denna antydan om bankfrågans betydelse eger grund, så torde de personer, som nu arbeta !emot bankinrättningen, icke lemna ur sigte, att om man än bör noggrannt granska och pröfva den ifrågavarande bankorganisationen, så bör dock detta ske utan all bitterhet och med den hofsamhet som den nyttiga saken förtjenar. Ådagalägges, att den föreslagna organisationen är felaktig, samt att dess brister äro så beskaffade att de icke genom någon jemkning i anordningen kunna rättas, så lärer väl ingen fordra att man skall antaga det framställda förslaget; men om ett sådant förhållande icke kan ådagaläggas, utan man blott stannar vid en del lösa deklamationer, som gå ut på att tillintetgöra uppkomsten af hvarje reform i penningerörelsen, så anse vi ett dylikt förfarande högeligen klandervärdt. Med anledning af denna uppfattning af frågan skulle vi äfven vilja anse det vara en skyldighet för dem, som nu med all makt sätta sig emot det nya bankförslaget, att sjelfva skyndsamt utarbeta och framlägga ett nytt, som enligt deras åsigter är ändamålsenligare och bättre än dei ifrågavarande, hvilket bör vara desto lättare som det sednare väl i alla fall kan tjena till någon ledning samt dessutom de personer, som så skyndsamt och så afgörande fördömt det, böra anses ega den större insigti ämnet, hvilken de sakna hos sina motståndare. Allmänheten blir då i tillfälle att anställa jemförelse mellan de särskilda förslagen, och man kan då välja det tjenligaste. Men skyndsamhet erfordras; ty eljest ser det ut som man blott ville undanskjuta en allmänt nyttig fråga. —ÄWnte— — Regeringen har under den 15 sistl. Febr., af 6:te hufvudtitelns extra. utgiftsmedel, anvisat en summa af 50 rår till chefens för civildepartementet disposition, för att användas till arfvoden ät de kanslihärolder, som i November 1831 och December 1852 ä hufvudstadens allmänna platser uppläst kallelsen till bivistande af de Kongl. Barnens dop. — Förre kronolänsmannens i Kållands hörads södra distrikt af Skaraborgs län. P. Otterström, hvilken under sin nära trettioettäriga tjenstgöring, med synnerlig drift, nit och skicklighet fullgjort tjenste