. foiverste Ericsson tforesiagna brolinien,. så hand-Hade det sig endast att jemförelsevis framställa P-Ihvad en sådan bro, som föreslagits, skulle Dl xosta, om för henne valdea linien öfver Helgektlandskolmen. Att nu öfver denna detalj, eller öfver ett brohvalf af sådan konstruktion man föreslagit, utföra särskilda ritningar, hade påPSliagligen varit eh lyx på enskildas bekostnad, och den borde anses, minst sägdt, olämplig, då br öfverste Ericsson redan hade kopierat herrar tal Chiewitz och Hallström, samt ritningar deröfver således voro för hrr kommitterade och au äro för magistraten och borgerskapets äldste att tillgå i öfverflöd. Huruvida herrar reservatiters yttrande, att någon anvisning huru brons .. . pill dess läge öfver vattenytan . .. sskulle uppförasn ... nicke 7 blifvit upprättad kan ega någon grund, må klarligen upplysas deraf, att min, den oftanämnde promemorian åtföljande, och kost nadsförslaget tillhörande beskrifning säger: En bro i rak linea med Drottninggatan öfver Helgeandsholmen till Mynttorget fordrar endast fyra hvalf, hvartdera till 54,66 spänning och 5,5 båghöjd. Af dessa hvaif komma trenne vid Rosenbad och ett vid Mynttorget; det är frågan alltså blott om tvenne bropelare och fyra landfästen. Vattendjupet är, för de tvenne bropelarne mellan Rosenbad och Helgeandsholmen, vid den första 14 fot under lägsta vattenhorisonten, som infaller 8 fot öfver nollpunkten på skifvan vid Södersluss, och vid den andra 27 fot under samma linea, samt för landfästena: vid det första, mot Rosenbad, endast en fot: vid det andra, mot Helgeandsholmens norra strand, 17 fot: vid det tredje, mot Helgeandsbolmens södra strand, 21 fot: samt vid det fjerde, mot Mynttorget, 7 fot; allt räknadt under nämnde lägsta vattenhorisont. eBrobanans höjd blifver öfverallt 161, fot öfver lägsta vattenståndet, hvarigenom brobågarnes högsta underkant kommer AV, fot öfver vattenhöjden i Maj 1818, och 2, fot öfver floden i Maj 1780.x Hör således icke allenast finnes den anvis-Ining, som herrar reservanter behagat förklara -licke blifvit supprättad,, utan den finnes tyda lligare och fullständigare än i något af de företl gående förslagen. al Men utom dessa punkter, som röra mig ditirekt och på hvilka jag hoppas nu hafva svarat till herrar reservanters fullkomliga nöje, finnes I det ännu en klagan, nemligen derföre att man -e) framlagt ritning eller anvisningp . .. huru Helgeandsholmen, . . . borde ordnas och för-I skönas. Det kan emedlertid synas vara något för mycket att man på enskildas bekostnad och -Ibegärann väntar sig, ja till och med fordrar lett så omfattande och stort arbete, hvilket för Jöfrigt alldeles icke kan, hvarken till sin uppIgift eller till utförande, vara beroende af en Ibro från Drottninggatan, annorlunda än der-l!n J!genom, att denna skall oändligt bidraga tilllg lökade inkomster för de summor som nedläg-i 1gas på holmens ordnande och förskönande. lf; Väl utropa herrar reservanter: skulle en brold öfver Helgeandsholmen, sådan den nujär föreslagen, komma till verkställighet, så kan man sannolikt taga afsked af alla projekter attien framtid se denna i hjertat af hufvudstaden belägna holme på ett ändamålsenligt sätt förskönad, ty blir densamma på-två sidor omgifven af broar och på andra tvenne af höga kajer, är den ock dermed omskapad till en fyrkant, afskiljd från vattnet, och förlorar med detsamma alla behag som den under en mera leende och smekfull form, befriad från en stormande rörelse, kan skänka den promenerande; eller hvad är det som gör Strömparterren så behaglig, om icke dess från rörelsen afstängda läge?, Någon skulle kanske härpå svara: jo, det är punschen! Men säkert skall, äfven sedan den nya bron från Drottninggatan vore byggd, det mera leende och smekfulla, kunna finnas öfverallt på holmen, hvilken det blifver svårare och onödigare, än man föreställer sig, att göral: fyrkantig. De höga kajerna, vore man väl ej enfaldig nog att uppföra, för att blifva afskiljd från vattneto, då man i stället och med mindre massa kunde få pelargångar eller arkader, som öppnade promenader, invid vattnet, med kafeer, och om sommaren blommor; men om vintern tusende ljus, att spegla ett fepalats i strömmen. Ingen plats på jorden kunde vara mera egnad att — så långt man önskade — uppnå prakten, njutningen och äfven nyttan af Romarnes itherme, liksom ingen vore mera tjenlig att Jätt inom holmens underbyggnad inrätta bad och tvättanstalter tör de fat-tiga, hvilka den rike kunde då visa invid sig, rene och helsosamme, och så skryta med det i sjelfva verket mest leende, i den stormande rörelsen, som tiden innebär. Men herrar reservanter, så angelägna att undanrödja allt som kunde gifva förtroende åt ett förslag till bro från Drottninggatan öfver!ty Helgeandsholmen, hafva, ehuru de trott sigM kunna taga afsked, af Helgeandsholmens försköning, dock ännu fruktat de döda, Dellö fruktade i denna fråga det ljus, som glansenlsk af ett för Stockholms skönhet odödligt namn laf fortfar att sprida, då intet spår någonsin funhå sits att icke den hädangångne vetat hvad hangv gjort, och djupt tänkt innan han framlagt sina, är om säker smak alltid vittnande förslager. at De fruktade Nicodemus Tessin, och de sade:lni För att åt det af pluraliteten inom kommittefal rede förordade broförslaget gifva stöd af en ji bög auktoritet, har man ock antydt att samma loc broförslag vore en tanke af Nicodemus Tessin. lår Dermed förhåller det sig dock så, att Tessin så väl ville förlägga tvenne broar öfver strömmen, ! far med utgångspunkter från hvardera sidan af ge Kongl. slottets östra och vestra flyglar, hvarhk vid han måhända afeåg, mindre trafikens be-;Oc bof än broarnes till slottet relativa läge, menju sedan man, såsom det vill. synas, på goda Er skäl frångått detta Tessins förslag och lagt frå Norrbro midtför slottet, vore det sannerligen far föga uppmärksamt mot den store architektens I: